Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och registrera i det Svenska palliativregistret
(2021) DSKM21 20212Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Abstrakt
Bakgrund: I dagsläget finns bristfälligt kunskapsunderlag om distriktssköterskornas och sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med det Svenska palliativregistret samt hur data från registret tillämpas i den kliniska utövningen i vårdandet av den döende patienten.
Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och registrera i det Svenska palliativregistret.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog nio distriktssköterskor och sjuksköterskor. Innehållsanalys tillämpades vid analysen av utsagorna.
Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Ett... (More) - Abstrakt
Bakgrund: I dagsläget finns bristfälligt kunskapsunderlag om distriktssköterskornas och sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med det Svenska palliativregistret samt hur data från registret tillämpas i den kliniska utövningen i vårdandet av den döende patienten.
Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och registrera i det Svenska palliativregistret.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog nio distriktssköterskor och sjuksköterskor. Innehållsanalys tillämpades vid analysen av utsagorna.
Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Ett kvalitetsregister som guidade sjuksköterskans arbete med patienten, Palliativregistret synliggjorde dokumentationsbehov och Palliativregistret ramade in samtalens viktighet. Sjuksköterskorna uttryckte att palliativregistret strukturerade upp arbetet med den palliativa patienten, men de uttryckte också en önskan om att erhålla utbildning i registret, om hur och på vilket sätt registrering sker. Sjuksköterskorna hade genom sitt arbete med palliativregistret blivit uppmärksammade på brister i användningen och dokumentationen avseende validerade skattningsinstrument. Sjuksköterskorna ansåg att data från palliativregistret synliggjorde vilka områden förbättringar i vården ska ske i, och att kommunens kvalitetsutvecklare hade en viktig roll i att synliggöra och jämföra resultaten mellan de olika hemvårdsområdena. Samtalen med patienten, anhöriga och undersköterskorna värderades högt av sjuksköterskorna och de uttryckte att palliativregistret hade uppmärksammat dem på vikten av dessa samtal.
Slutsatser: Denna studie indikerar att det Svenska palliativregistret präglar den palliativa vården i hemmet till stor grad. Framtida studier kunde förslagsvis undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med det Svenska palliativregistret inom särskilda boenden, men också inom slutenvården för att på så sätt få en ökad förståelse för hur stor inverkan kvalitetsregistret har på den palliativa vården även i dessa verksamheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9068240
- author
- Högstedt, Vanessa LU
- supervisor
- organization
- course
- DSKM21 20212
- year
- 2021
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9068240
- date added to LUP
- 2021-11-19 13:24:24
- date last changed
- 2021-11-19 13:24:24
@misc{9068240,
abstract = {{Abstrakt
Bakgrund: I dagsläget finns bristfälligt kunskapsunderlag om distriktssköterskornas och sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med det Svenska palliativregistret samt hur data från registret tillämpas i den kliniska utövningen i vårdandet av den döende patienten.
Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och registrera i det Svenska palliativregistret.
Metod: Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats och resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog nio distriktssköterskor och sjuksköterskor. Innehållsanalys tillämpades vid analysen av utsagorna.
Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Ett kvalitetsregister som guidade sjuksköterskans arbete med patienten, Palliativregistret synliggjorde dokumentationsbehov och Palliativregistret ramade in samtalens viktighet. Sjuksköterskorna uttryckte att palliativregistret strukturerade upp arbetet med den palliativa patienten, men de uttryckte också en önskan om att erhålla utbildning i registret, om hur och på vilket sätt registrering sker. Sjuksköterskorna hade genom sitt arbete med palliativregistret blivit uppmärksammade på brister i användningen och dokumentationen avseende validerade skattningsinstrument. Sjuksköterskorna ansåg att data från palliativregistret synliggjorde vilka områden förbättringar i vården ska ske i, och att kommunens kvalitetsutvecklare hade en viktig roll i att synliggöra och jämföra resultaten mellan de olika hemvårdsområdena. Samtalen med patienten, anhöriga och undersköterskorna värderades högt av sjuksköterskorna och de uttryckte att palliativregistret hade uppmärksammat dem på vikten av dessa samtal.
Slutsatser: Denna studie indikerar att det Svenska palliativregistret präglar den palliativa vården i hemmet till stor grad. Framtida studier kunde förslagsvis undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med det Svenska palliativregistret inom särskilda boenden, men också inom slutenvården för att på så sätt få en ökad förståelse för hur stor inverkan kvalitetsregistret har på den palliativa vården även i dessa verksamheter.}},
author = {{Högstedt, Vanessa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och registrera i det Svenska palliativregistret}},
year = {{2021}},
}