Förvärvsbolag: Investerarskydd, informationsplikt och intressekonflikt - En undersökning av samspelet mellan Nasdaqs nordiska förvärvsbolagsregler och de unionsrättsliga informationskraven på värdepappersmarknaden

Abstract

A shell company without an actual operation (acquisition company) can be listed on Nadaqs
nordic market and acquire an unlisted company (target company) by merger. A merger is
dependent on the shareholders approval at a special shareholders meeting. The idea behind this,
among other things, is that this creates a fast track into the stock market for the latter.
This paper investigates the extent of the investor protection in relation to the trading of shares
in acquisition companies, if retail investors accessibility to these securities should be limited
because of the complexity of acqquisition companies and how the position of shareholders at
the special shareholders meeting can be strengthened. In order to analyze the different
regulatory systems which are applicable simultaneously, a legal analytical method is chosen in
order to allow more open arguments revolving the sources of law.
The investor protection rules on the securities market is predicated on investors being given
access to fair information. The companies need to be transparent and disclose information to
investors on a basis as to allow them to make sound investment decisions (for instance through
the publication of a prospectus in accordance with the EU prospectus regulation). Apart from
the access to information,however, investors are not given any further protection. The
information disclosure requirements combined with the exchanges rule that the business, postmerger, needs to undergo a new listing process, renders the cost effectiveness of the acquisition
companys listing illusory, or at least not representative of the subsequent costs.
The acquisition company issues warrants to its sponsors (financiers of the acquisition companys
intial public offering) and thereby finances its working capital. These warrants issued to the
sponsors brings with them agency costs as a result of conflicts of interest that arise between the
company management and the shareholders. EU law stipulates that investment firms inform
their customers if the securities the customer wants to trade in are deemed inappropriate. The
assesment of appropriateness is done by requesting information from the customer. These
incentive programs, however, aren’t unusual and therefore acquisition compani shares
shouldn’t be deemed as inappropriate because the underlying company structure includes
incentive programs based on warrants. Instead, the customers personal dealings with derivatives
(such as warrants) should be decisive in the outcome of the assesment of appropriateness.
Esma encourages national competens authorities to approve prospectuses if they contain
detailed information regarding the future acquisition, among other things the provisions for the
deal and anticipated synergies. The idea is that this will make up for the exemption document,
which can be used if the acquisition is executed through a merger. This exemption document
will be presented to the shareholders at the special shareholder meeting and does not, in contrast
to a prospectus, need to be approved beforehand by a national competent authority. This is
problematic because the company’s board of directors is hardly able to foresee the intended
synergies before they’ve identified a target company, and even if they can anticipate which
details to include then the public disclosure of this information might hurt the companys
negotiation leverage and thereby hurt the shareholders interests. Instead, consideration should
be taken to the possibility of making exemption documents subject to approval by national
competent authorities before they are disclosed to shareholders.

Abstract (Swedish)

Ett skalbolag utan egentlig verksamhet (förvärvsbolag) kan noteras på Nasdaqs nordiska
marknader och därefter förvärva ett onoterat bolag (målbolag) genom fusion. Ett förvärv är
avhängigt på att aktieägarna röstar för förslaget vid en särskild bolagsstämma
(förvärvsstämma). Tanken är, bland annat, att målbolaget tar en genväg in på börsen.
Den här uppsatsen undersöker omfattningen av investerarskyddet vid handel med
förvärvsbolagsaktier, huruvida småsparares tillgång till förvärvsbolagsaktier bör begränsas till
följd av bolagskonstruktionens inneboende komplexitet samt hur aktieägarnas ställning vid
förvärvsstämman kan stärkas. För att kunna analysera de olika regelsystemen som är parallellt
tillämpliga har en rättsanalytisk metod tillämpats som tillåter friare resonemang kring
rättskällorna.
Investerarskyddet på aktiemarknaden bygger på investerares tillgång till rättvisande
information. Bolagen ska vara transparenta och ge investerare förutsättningar att fatta
välgrundade investeringsbeslut genom offentliggörandet av ett prospekt enligt EU:s
prospektförordning, Men investerare garanteras inget skydd utöver lika tillgång till information.
Informationskraven kombinerat med börsens noteringskrav efter fullbordat förvärv medför att
den inledande noteringens kostnadseffektivitet blir illusorisk eller i varje fall inte representativ
för de efterföljande kostnaderna.
Bolaget emitterar teckningsoptioner till sponsorer (finansiärer av förvärvsbolagsnoteringen)
och finansierar därmed sitt rörelsekapital. Detta medför agentkostnader till följd av
intressekonflikter mellan bolagsledningen och aktieägarna. EU-rätten kräver att
värdepappersföretag informerar sina kunder om värdepapperna bedöms vara opassande för den
ifrågavarande kunden. Genom att hämta in information från kunden kan denna
passandebedömning göras. Dessa aktiebolagsrättsliga incitamentprogram är emellertid inte
ovanliga, därför bör inte ett förvärvsbolags aktier bedömas som opassande för att det har ett
optionsprogram för sponsorerna. I stället bör kundens personliga befattning med
derivatinstrument (såsom optioner) vara avgörande för utfallet i passandebedömningen.
Esma uppmanar behöriga nationella myndigheter att godkänna prospekt om de innehåller
detaljerad information om det framtida förvärvet, bland annat avseende villkoren för
transaktionen och förväntade synergier. Tanken är att detta ska väga upp för att
undantagsdokumentet, som kan bli relevant om förvärvet sker genom fusion och som kommer
presenteras för aktieägarna som beslutsunderlag vid förvärvsstämman, inte behöver godkännas.
Detta är problematiskt eftersom bolagets styrelse svårligen kan förutse tilltänkta synergier innan
de identifierat ett målbolag, och även om de kan förutspå dessa detaljer så kan offentliggörandet
av dem skada bolagets förhandlingskraft och därmed även investerarnas intressen. I stället bör
överväganden ske kring huruvida undantagsdokument bör bli föremål för ett godkännande av
behöriga nationella myndigheter innan det får offentliggöras.

• author: Shokor Qasim, Aram
• supervisor: Kacper Szkalej
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20212
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Rättsvetenskap, Law, Börsrätt, Värdepappersmarknadsrätt
• language: Swedish
• id: 9070212
• date added to LUP: 2022-02-15 11:47:44
• date last changed: 2022-02-15 11:47:44