Precision i gärningsbeskrivningen - Om gärningsbeskrivningens precision i förhållande till rättssäkerhet

Abstract

When the prosecutor presses charges according to 45:4 RB it requires that the prosecutor specify certain aspects of the charge such as time and place of the crime. It also requires him to specify what paragraph he thinks constitutes the crime. This binds the court trial and as such it provides the frame for the process. The ECHR is also of importance because of article 6 which states the right to a fair trial for the accused, and hence the requirements in these articles must also be met. The accusation act provides a fundamental role for the accused since it provides him with information of what he is accused of and hence, he can prepare a defense in relation to the charge. Through the aspect of legal certainty there are even more requirements on the accusation acts such as predictability in legal matters.

The purpose of this paper is to examine what requirements must be met for the accusation act. It is also to see whether these requirements are satisfying in relation to the demands of legal certainty. To answer this question a legal dogmatic method has been used, which means that widely accepted sources of law have been analyzed to describe established law.

How precise the accusation act must be correlates strongly with the interest of an effective jurisdiction. The aspect of legal certainty demands that certain principles, such as contradiction, are not neglected. However, at the same time there is a need for an effective jurisdiction. As an example, surprise judgements can be studied. On the one hand there is an interest that the accused receives detailed information about the charge and plenty of time to prepare an answer for it. On the other hand, there is an interest of justice being made.

After studying the material, I state that there is a discrepancy between the Supreme Court of Sweden and the European court of human rights views of the accusations act level of detail. The European court of human rights view, which is in favor of more detail, is according to me more in line with the demands from a legal certainty point of view. Furthermore, I believe Swedish courts should observe utmost caution when interpreting accusation acts. The interest of the individual’s right to a fair trial weigh more than the interest of an effective jurisdiction. Only in absolute exceptions when the accused have had the possibility to answer the other accusation should it be possible for the court to sentence with other sections of law than the one specified in the accusation act.

Abstract (Swedish)

När åklagaren väcker åtal med stämningsansökan kräver 45:4 RB att han preciserar anklagelsen i vissa hänseenden som tid, plats, åberopat lagrum med mera. Detta sätter ramen för processen enligt 30:3 då åklagarens gärningsbeskrivning binder domstolen i deras prövning. Samtidigt får även EKMR betydelse för gärningsbeskrivningen då dessa bestämmelser ska läsas i ljuset av artikel 6 EKMR om rätten till en rättvis rättegång. Gärningsbeskrivning är fundamentalt viktig för den tilltalade då det är genom gärningsbeskrivningen som den får reda på vad den anklagad för och kan således därför förbereda sitt försvar därefter. Det ställs därför även krav på gärningsbeskrivningen utifrån rättssäkerhetskrav där förutsebarhet, säkerhet mot statens maktutövning och säkerhet i rättsordningen ingår.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket krav som egentligen ställs på gärningsbeskrivningen, samt om dessa krav är tillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. För att besvara dessa frågeställningar har en rättsdogmatisk metod använts, med vilket menas att allmänt accepterade rättskällor har analyserats för att komma fram till gällande rätt.

Hur pass precis gärningsbeskrivningen måste vara korrelerar starkt med intresset av en effektiv rättskipning. Samtidigt som rättssäkerhetskravet kräver att kontradiktionsprincipen och den ackusatoriska processen upprätthålls, krävs också att processen inte blir allt för fyrkantig där processuella hinder hindrar en effektiv rättskipning. För att exemplifiera dessa två motstående intressen kan överraskande rättstillämpning belysas. Visserligen finns ett intresse att den som är åtalad brott får fullgod information om anklagelsen, samt gott om tid att bemöta den. Samtidigt finns dock ett intresse om att (rättvisa ska skipas).

Efter att ha studerat materialet kan jag konstatera att det finns en diskrepans mellan HD och Europadomstolens syn på detaljeringen i gärningsbeskrivningen. Europadomstolens krav som är mer långtgående är enligt min uppfattning mer i linje med de krav som ställs upp utifrån ett rättssäkerhetskrav. Vidare anser jag att domstolar bör iakttaga största försiktighet vid tolkning av gärningsbeskrivningar. Intresset av den enskildes rätt till en rättvis rättegång väger i min mening tyngre än intresset av en effektiv rättskipning. Det bör endast i absoluta undantagsfall där den tilltalade fått möjlighet att bemöta påståenden vara möjligt för domstolen att döma till annat lagrum än det av åklagaren åberopade.

• author: Påhlsson, Olof
• supervisor: Anders Sjögren
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20212
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffprocessrätt
• language: Swedish
• id: 9070473
• date added to LUP: 2022-02-15 11:46:14
• date last changed: 2022-02-15 11:46:14