Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ny visselblåsarlag - Utökat skydd vid rapportering om missförhållanden

Bodiroza, Miranda LU (2022) HARH16 20212
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
I maj 2019 antog regeringen EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, även kallat visselblåsardirektivet. Det konstaterades att den befintliga lagstiftningen, lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, inte levde upp till de minimikrav som fanns i direktivet. Därav fattade regeringen beslut om att genomföra en ny lag för visselblåsare. Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden är den nya lagstiftningen som träder i kraft den 17 december 2021 och ersätter den tidigare visselblåsarlagen.

I förhållande till direktivets krav förmildras kravet på vilka missförhållanden som omfattas.... (More)
I maj 2019 antog regeringen EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, även kallat visselblåsardirektivet. Det konstaterades att den befintliga lagstiftningen, lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, inte levde upp till de minimikrav som fanns i direktivet. Därav fattade regeringen beslut om att genomföra en ny lag för visselblåsare. Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden är den nya lagstiftningen som träder i kraft den 17 december 2021 och ersätter den tidigare visselblåsarlagen.

I förhållande till direktivets krav förmildras kravet på vilka missförhållanden som omfattas. Missförhållandena ska endast omfattas av ett allmänintresse och behöver inte längre vara allvarliga. Vidare förändras rapporterinsordningen och kravet på intern rapportering i första hand tas bort. Lagen har mött en del kritik främst från remissinstanser dels vad gäller förändringarna, dels lagens komplexitet. Uppsatsen ämnar utreda hur de förändrade kraven i den nya lagen kan påverka rapporteringsförfarandet.

Slutsatser som nås i uppsatsen är dels att avsaknaden av definition om vad som omfattas av allmänintresset kan skapa avhållsamhet från att rapportera, dels riskera att missförhållanden av väldigt mild karaktär kommer till allmänhetens kännedom. Det är välkommet att det möjliggörs för arbetstagare att rapportera direkt externt. En kombination av problematiken kan leda till fler tvister i Arbetsdomstolen, samtidigt som lagens utformning gör den svårbegriplig och i stället kan få en motsatt effekt. (Less)
Popular Abstract
In May 2019 the government adopted the EU-directive on protection of persons who report breaches of Union law, also known as the whistleblowing directive. It was stated that current legislation, The act on special protection for employees who report on serious misconduct from 2016, did not fulfill the minimum requirements stated in the directive. Hence, the government made the decision to implement a new law for whistleblowers. The act on the protection of persons who report misconduct of 2021 is the new law that enters into force on December 17th and replaces the previous law for whistleblowers.

In relation to the requirements of the directive, the requirement of misconduct is mitigated. Instead, the misconduct reported should only be... (More)
In May 2019 the government adopted the EU-directive on protection of persons who report breaches of Union law, also known as the whistleblowing directive. It was stated that current legislation, The act on special protection for employees who report on serious misconduct from 2016, did not fulfill the minimum requirements stated in the directive. Hence, the government made the decision to implement a new law for whistleblowers. The act on the protection of persons who report misconduct of 2021 is the new law that enters into force on December 17th and replaces the previous law for whistleblowers.

In relation to the requirements of the directive, the requirement of misconduct is mitigated. Instead, the misconduct reported should only be in the public interest and does no longer need to be severe. Furthermore, the reporting order is changed and the requirement of internal reporting in firsthand is removed. The law has met some criticism, primarily from consultative bodies. Partly as regards the changes, partly the complexity of the law. This essay intends to investigate how the changed requirements in the new law will affect the reporting procedure.

Conclusions reached in this essay are firstly the lack of definition of what is in the public interest that can create abstinence from reporting. Secondly, the risk that misconduct with a very mild character comes to the public’s attention. It is welcomed that it is made possible for employees to report directly externally, but a combination of these issues can lead to more disputes in the labour court, at the same time as the complexity of the legislation makes it hard to comprehend and instead might have the opposite effect. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bodiroza, Miranda LU
supervisor
organization
course
HARH16 20212
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Arbetsrätt, visselblåsning, visselblåsarlagen, missförhållanden
language
Swedish
id
9072116
date added to LUP
2022-01-21 14:37:22
date last changed
2022-01-21 14:37:22
@misc{9072116,
  abstract     = {{I maj 2019 antog regeringen EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, även kallat visselblåsardirektivet. Det konstaterades att den befintliga lagstiftningen, lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, inte levde upp till de minimikrav som fanns i direktivet. Därav fattade regeringen beslut om att genomföra en ny lag för visselblåsare. Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden är den nya lagstiftningen som träder i kraft den 17 december 2021 och ersätter den tidigare visselblåsarlagen. 

I förhållande till direktivets krav förmildras kravet på vilka missförhållanden som omfattas. Missförhållandena ska endast omfattas av ett allmänintresse och behöver inte längre vara allvarliga. Vidare förändras rapporterinsordningen och kravet på intern rapportering i första hand tas bort. Lagen har mött en del kritik främst från remissinstanser dels vad gäller förändringarna, dels lagens komplexitet. Uppsatsen ämnar utreda hur de förändrade kraven i den nya lagen kan påverka rapporteringsförfarandet.

Slutsatser som nås i uppsatsen är dels att avsaknaden av definition om vad som omfattas av allmänintresset kan skapa avhållsamhet från att rapportera, dels riskera att missförhållanden av väldigt mild karaktär kommer till allmänhetens kännedom. Det är välkommet att det möjliggörs för arbetstagare att rapportera direkt externt. En kombination av problematiken kan leda till fler tvister i Arbetsdomstolen, samtidigt som lagens utformning gör den svårbegriplig och i stället kan få en motsatt effekt.}},
  author       = {{Bodiroza, Miranda}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ny visselblåsarlag - Utökat skydd vid rapportering om missförhållanden}},
  year         = {{2022}},
}