På väg mot återanvändning och återvinning av hög kvalitet - En studie över hinder och lösningar för cirkulära materialflöden i bygg- och rivningsbranschen samt hur detta påverkas av implementeringen av PBL 10 kap. 6, 11, 19 §§

Abstract

In Sweden the building sector is responsible for a third of the waste generated yearly, with the exception of mining waste, whilst the building and property sector generates a fifth of the national greenhouse gas emissions. As buildings are getting more and more energy efficient it becomes increasingly important to investigate the climate footprint from the materials themselves. To prevent construction and demolition waste and facilitate re-use and recycling, in accordance with the EU Waste Framework Directive, changes were made in 2020 in the Swedish Planning and Building Act 10 chap. 6, 11, 19 §§, which entailed higher demands on inventory of material in the control plan.

The purpose of this thesis was therefore partly to compile obstacles and measures that previously have been rendered important for the adaptation to a circular economy in the construction and demolition industry. Moreover, the purpose was partly to investigate how the law change affects the process of building and demolishing with a focus on circular economy. This was done in order to evaluate how well the law has been implemented and further, to identify appropriate measures to complement the law change and subsequently achieve a more circular flow of materials.

Central actors for the implementation of the law change constituted the selection of the survey and interview studies that were made. The results showed that the purpose of the law change had not been fulfilled the way it has been implemented so far. The implementation may improve over time, but there might be a need of a more elaborate supervision of the inventory and waste management from responsible authorities, which would increase the incentives to minimize the waste further.

The compilation of obstacles and measures consisted of obstacles and measures of a general nature as well as specific issues for concrete, steel, and wood. The central actors featured in this report were then asked to rate which measures that they deemed most important for the adaptation to a circular economy of the construction and demolition industry. Generally, a consensus was seen between the central actors and literature. The most suggested measures consisted of measures of abstract nature, such as increasing knowledge and awareness, as well as of concrete nature, such as increasing the charge of poorly sorted waste.

In summary there is still a considerable amount of work to be done until the construction and demolition industry has become circular. However, because of increased awareness and higher demands from society and legislation, the industry is moving in the right direction – towards re-use and recycling.

Abstract (Swedish)

I Sverige utgör bygg- och rivningsavfall en tredjedel av landets totala avfall, exklusive gruvavfall, samtidigt som bygg­ och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av växthusgasutsläppen nationellt. Eftersom byggnader blir mer och mer energieffektiva blir det alltmer intressant att beakta klimatavtrycket som materialet bidrar med. För att förebygga bygg- och rivningsavfall och underlätta för återanvändning och materialåtervinning i enlighet med EU:s avfallsdirektiv infördes den 1 augusti 2020 ändringar i plan- och bygglagen 10 kap. 6, 11, 19 §§, vilka ställer högre krav på materialinventering i kontrollplanen.

Syftet med detta examensarbete var därmed dels att sammanställa de hinder och lösningsförslag som tidigare utpekats som viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och rivningsbranschen, dels att undersöka hur lagändringen i PBL påverkar processen att bygga och riva med cirkulärt fokus. Detta för att undersöka hur väl lagändringen implementerats samt identifiera lämpliga åtgärder som kan komplettera lagändringen i att uppnå ett mer cirkulärt materialflöde.

För att undersöka detta genomfördes enkät- och intervjustudier med aktörer som ansågs vara centrala för implementeringen av lagändringen. I resultaten framkom det att syftet med lagändringen inte uppnåtts så som den implementerats hittills. Implementeringen kommer troligen förbättras med tiden, men det kan också komma att krävas ett mer utvecklat arbete med tillsynen av inventering och avfallshantering, vilket i sin tur skulle öka incitamenten att utöka arbetet med avfallsminimering.

Sammanställningen innefattar rapporter som behandlar hinder och lösningar för en cirkulär bygg- och rivningsbransch utifrån ett svenskt perspektiv. Fokus ligger materialströmmarna betong, trä och stål, men även generella hinder och lösningar ingår i sammanställningen. För att undersöka vilka åtgärder som har störst potential att tillsammans med lagändringen lösa de hinder som relaterar till denna undersöktes vilka av förslagen som de olika aktörerna ansåg vara mest centrala i omställningen till en mer cirkulär bygg- och rivningsbranschen. Generellt rådde stor samstämmighet mellan aktörer och litteratur, och de mest föreslagna lösningarna innefattade både komplexa åtgärder, såsom att öka kunskapen och medvetenheten, till mer konkreta förslag, som att öka kostnaden för inlämning av dåligt sorterat avfall.

Sammanfattningsvis finns det fortfarande mycket att göra för att bygg- och rivningsbranschen ska bli cirkulär, samtidigt som ökad medvetenhet samt högre krav från samhälle och lagstiftning gjort att det börjat röra på sig i rätt riktning – mot återanvändning och återvinning av hög kvalitet.

Popular Abstract (Swedish)

På väg mot återanvändning och återvinning av hög kvalitet av bygg- och rivningsavfall

Att byggsektorn behöver bli cirkulär är samhället överens om, men ännu kvarstår hinder för att detta ska genomföras. Som ett steg på vägen infördes sommaren 2020 en lagändring som förstärker vikten av återanvändning och återvinning av hög kvalitet för byggnadsmaterial. För att undersöka effekterna av detta har vi analyserat hur lagändringen tagits emot och påverkat arbetet med avfallsminimering. Dessutom undersöktes åtgärder som skulle kunna komplettera lagen för att öka cirkulariteten i branschen.//

Bygg- och rivningsbranschen är stor och komplex, med många olika typer av hinder som minskar benägenheten att arbeta cirkulärt. Detta kan handla om allt från brist på ekonomiska incitament och plats för mellanlagring till okunskap om avfallsminimering och dess miljömässiga fördelar. För att lösa dessa hinder har tidigare publikationer föreslagit en mängd olika åtgärder, vilket bland annat berört behovet av lagstiftning kring avfallsminimering.

Detta var något som faktiskt infördes i och med den lagändring som trädde i kraft den 1 augusti 2020, vilken flyttade fokus i avfallsarbetet från avlägsnande av farligt avfall till just återvinning och återanvändning. Lagändringen innebär i praktiken att man vid ett bygge eller rivning ska identifiera återvinningsbart avfall och återanvändningsbara byggprodukter och göra upp en plan för hur dessa sedan ska tas om hand. På så sätt förväntas arbetet med cirkulära materialflöden underlättas och bygg- och rivningsavfall förebyggas.

Dessa förväntningar tycks dock inte ha infriats sedan lagändringen infördes, då det genom vårt arbete dels framkommer att man i långt ifrån alla åtgärder identifierat avfall för återbruk eller återvinning, dels att det tycks finnas en stor diskrepans mellan vad som identifierats och vad som faktiskt omhändertogs. Samtidigt visade det sig att identifieringen och omhändertagandet av avfall vid bygg- och rivningsåtgärder knappt granskas av berörda tillsynsmyndigheter i nuläget, vilket gjort lagändringen tandlös.

Lagens nya cirkulära fokus identifierades vara en källa till osäkerhet kring lagändringen. En central del i att förbättra implementeringen handlar därför om att öka kunskapen och kompetensen om återbruk och återvinning inom branschen, men också om möjligheten att utöva mer, och mer detaljerat, tillsynsarbete. Lagändringen är dock ny i sammanhanget och implementeringen kommer troligen att förbättras i takt med ökad erfarenhet att implementera den samt generell kunskapsutveckling om inventering och återbruk.

Dock krävs det oftast mer än en lösning för att komma till rätta med ett omfattande problem, samtidigt som det är viktigt att åtgärderna som införs faktiskt har önskad effekt. För att få reda på vad branschen själva ser ett behov av tillfrågades därför olika aktörer om vilka åtgärdsförslag som de ansåg vara mest centrala i att ytterligare avhjälpa de hinder som lagändringen påverkat. Här visade det sig finnas en stor samstämmighet – både mellan de tillfrågade aktörerna och tidigare publikationer. Därmed är resultatet i detta arbete en viktig utgångspunkt för framtida utredningar kring utformning av styrmedel för att öka cirkulariteten ytterligare.

Alltså finns det fortfarande mycket att göra för att bygg- och rivningsbranschen ska bli cirkulär, men i och med lagändringen har det börjat röra på sig i rätt riktning. Nu krävs det att vi aktivt fortsätter på den inslagna vägen mot återanvändning och återvinning av hög kvalitet.

• author: Johansson Fager, Elin and Johansson, Filippa
• supervisor: Eva Leire; Charlotte Retzner
• organization: Environmental and Energy Systems Studies
• alternative title: Towards Re-use and Recycling – A study of obstacles and measures for circular material flows in the building and demolition industry and how this is affected by the implementation of the Swedish Planning and Building Act 10 chap. 6, 11, 19 §§
• course: FMIM01 20212
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Byggavfall, rivningsavfall, återbruk, återvinning, cirkulär ekonomi, avfallsminimering, kontrollplan, hinder, lösningsförslag, tillsyn, plan- och bygglagen
• report number: ISRN LUTFD2/TFEM--22/5174--SE + (1-141)
• other publication id: ISSN 1102-3651
• language: Swedish
• id: 9074505
• date added to LUP: 2022-02-07 10:14:46
• date last changed: 2022-02-07 10:14:46