Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

En progressiv berättelse om hårda tag: En studie av legitimeringen av den brottspreventiva modellen Boende Integration Dialog i Sofielund i Malmö

Elvhage, Vilhelm LU (2022) SOCK08 20212
Sociology
Abstract (Swedish)
Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen.

Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds... (More)
Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen.

Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds centrala dokument. Med hjälp av kvalitativ textanalys av BID Sofielunds handlingsplan, styrelseprotokoll, verksamhetsplan och nyhetsbrev exponerar uppsatsen de kriminologiska teorier, den privat-offentliga samverkan och de ekonomiska drivkrafter som karaktäriserar BID Sofielund idag. Resultatet visar att BID Sofielunds repressiva och demokratiserande inslag kan förklaras genom a) den kriminologiska teori som format modellen och b) det narrativ BID Sofielund skapat för att avpolitisera modellens kontroversiella bakgrund. Slutligen förs en diskussion i uppsatsen kring vikten av att balansera de två huvudgrupper som kännetecknar den brottpreventiva teori Sahlin (2000) benämner som kontrollmodellen. Det visar sig vara en balans som kan försvåras av BID Sofielunds ekonomiska drivkrafter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Elvhage, Vilhelm LU
supervisor
organization
course
SOCK08 20212
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Business Improvement District, utsatta områden, Sofielund, situationell brottsprevention, social prevention, privat-offentlig samverkan
language
Swedish
id
9075266
date added to LUP
2022-02-22 14:30:53
date last changed
2022-02-22 14:30:53
@misc{9075266,
  abstract     = {{Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen. 

Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds centrala dokument. Med hjälp av kvalitativ textanalys av BID Sofielunds handlingsplan, styrelseprotokoll, verksamhetsplan och nyhetsbrev exponerar uppsatsen de kriminologiska teorier, den privat-offentliga samverkan och de ekonomiska drivkrafter som karaktäriserar BID Sofielund idag. Resultatet visar att BID Sofielunds repressiva och demokratiserande inslag kan förklaras genom a) den kriminologiska teori som format modellen och b) det narrativ BID Sofielund skapat för att avpolitisera modellens kontroversiella bakgrund. Slutligen förs en diskussion i uppsatsen kring vikten av att balansera de två huvudgrupper som kännetecknar den brottpreventiva teori Sahlin (2000) benämner som kontrollmodellen. Det visar sig vara en balans som kan försvåras av BID Sofielunds ekonomiska drivkrafter.}},
  author       = {{Elvhage, Vilhelm}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{En progressiv berättelse om hårda tag: En studie av legitimeringen av den brottspreventiva modellen Boende Integration Dialog i Sofielund i Malmö}},
  year         = {{2022}},
}