En progressiv berättelse om hårda tag: En studie av legitimeringen av den brottspreventiva modellen Boende Integration Dialog i Sofielund i Malmö
(2022) SOCK08 20212Sociology
- Abstract (Swedish)
- Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen.
Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds... (More) - Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen.
Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds centrala dokument. Med hjälp av kvalitativ textanalys av BID Sofielunds handlingsplan, styrelseprotokoll, verksamhetsplan och nyhetsbrev exponerar uppsatsen de kriminologiska teorier, den privat-offentliga samverkan och de ekonomiska drivkrafter som karaktäriserar BID Sofielund idag. Resultatet visar att BID Sofielunds repressiva och demokratiserande inslag kan förklaras genom a) den kriminologiska teori som format modellen och b) det narrativ BID Sofielund skapat för att avpolitisera modellens kontroversiella bakgrund. Slutligen förs en diskussion i uppsatsen kring vikten av att balansera de två huvudgrupper som kännetecknar den brottpreventiva teori Sahlin (2000) benämner som kontrollmodellen. Det visar sig vara en balans som kan försvåras av BID Sofielunds ekonomiska drivkrafter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9075266
- author
- Elvhage, Vilhelm LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK08 20212
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Business Improvement District, utsatta områden, Sofielund, situationell brottsprevention, social prevention, privat-offentlig samverkan
- language
- Swedish
- id
- 9075266
- date added to LUP
- 2022-02-22 14:30:53
- date last changed
- 2022-02-22 14:30:53
@misc{9075266, abstract = {{Business Improvement District (BID) har blivit en alltmer förekommande modell för att utveckla utsatta områden i Sverige. BID-modellen är relativt outforskad i svensk kontext, men har sedan dess första inträde i USA och Kanada både blivit hyllad och kritiserad. Trots att tidigare forskning är oeniga om modellens förtjänster så råder det i princip samstämmighet angående modellens auktoritära inslag. Men så är inte fallet för den BID-modell föreliggande uppsats valt att undersöka. I BID Sofielund anser nämligen dess utformare att modellen står för demokratiserande inslag, som att inkludera boende i områdesutvecklingen. Den här uppsatsens syftar till att utreda och förstå detta motsatsförhållande genom att analysera BID Sofielunds centrala dokument. Med hjälp av kvalitativ textanalys av BID Sofielunds handlingsplan, styrelseprotokoll, verksamhetsplan och nyhetsbrev exponerar uppsatsen de kriminologiska teorier, den privat-offentliga samverkan och de ekonomiska drivkrafter som karaktäriserar BID Sofielund idag. Resultatet visar att BID Sofielunds repressiva och demokratiserande inslag kan förklaras genom a) den kriminologiska teori som format modellen och b) det narrativ BID Sofielund skapat för att avpolitisera modellens kontroversiella bakgrund. Slutligen förs en diskussion i uppsatsen kring vikten av att balansera de två huvudgrupper som kännetecknar den brottpreventiva teori Sahlin (2000) benämner som kontrollmodellen. Det visar sig vara en balans som kan försvåras av BID Sofielunds ekonomiska drivkrafter.}}, author = {{Elvhage, Vilhelm}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{En progressiv berättelse om hårda tag: En studie av legitimeringen av den brottspreventiva modellen Boende Integration Dialog i Sofielund i Malmö}}, year = {{2022}}, }