Intervallträning hos unga manliga elitsatsande fotbollsspelare – en jämförelse av puls, upplevd ansträngning och upplevd lustfylldhet vid löpintervaller och smålagsspel
(2021)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Smålagsspel (SLS) har på senare år kommit att till stor del ersätta renodlade löpintervaller för många elitsatsande ungdomsfotbollslag. Kombinationen av högintensivt arbete och fotbollsspecifika inslag har i studier visats erbjuda ett konditionsmässigt likvärdigt men mer fotbollsspecifikt träningsupplägg jämfört med ett upplägg präglat av löpträning utan boll. Syfte/frågeställningar: Syftet var att jämföra uppmätta nivåer i puls, upplevd ansträngning och upplevd lustfylldhet hos unga, manliga elitsatsande fotbollsspelare under ett pass SLS respektive löpintervaller. Vidare så undersöktes sambandet mellan differensen i uppnådd puls i arbete och differensen upplevd lustfylldhet för respektive träningsform. Studiedesign: Studien... (More)
- Bakgrund: Smålagsspel (SLS) har på senare år kommit att till stor del ersätta renodlade löpintervaller för många elitsatsande ungdomsfotbollslag. Kombinationen av högintensivt arbete och fotbollsspecifika inslag har i studier visats erbjuda ett konditionsmässigt likvärdigt men mer fotbollsspecifikt träningsupplägg jämfört med ett upplägg präglat av löpträning utan boll. Syfte/frågeställningar: Syftet var att jämföra uppmätta nivåer i puls, upplevd ansträngning och upplevd lustfylldhet hos unga, manliga elitsatsande fotbollsspelare under ett pass SLS respektive löpintervaller. Vidare så undersöktes sambandet mellan differensen i uppnådd puls i arbete och differensen upplevd lustfylldhet för respektive träningsform. Studiedesign: Studien hade en motbalanserad design där spelare genomförde ett pass SLS och ett pass med konventionella löpintervaller. Grupperna lottades till vilken träningsform de skulle
genomföra under det första respektive andra passet. Material och metoder: Tjugotvå manliga, elitsatsande fotbollsspelare i åldrarna 15 - 17 år genomförde två träningspass, ett pass SLS och ett pass löpintervaller, detta medan deras puls
registrerades av pulsmätare av modell Polar m430. Undersökta pulsparametrar var genomsnittlig puls över hela passet, genomsnittlig puls i arbete, genomsnittlig puls under vilointervaller samt högsta uppnådda puls. Utöver detta angav spelarna med hjälp av formulär sin upplevda ansträngning enligt Borgs RPEskalan 6-20 samt sin upplevda lustfylldhet enligt en svensk version av formuläret Physical activity enjoyment scale (PACES). Skillnaderna analyserades med Wilcoxon signed-rank test och korrelationen undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient.
Resultat: Medianen (Q1;Q3) för genomsnittpuls i arbete var för SLS 180 (176;182) slag/minut och för löpintervaller 181 (179;188) slag/minut. Resultatet visade att spelarna vid löpintervallerna hade signifikant högre nivåer för genomsnittpuls under arbetsintervaller, (medianen av de beräknade differenserna (mbd) var 2 (-1;5) slag/minut p=0,030), för genomsnittpuls under vilointervaller (mbd
= 5 (0;11) slag/minut p=0,007) samt för genomsnittpuls över hela träningspasset (mbd = 4 (0;11) slag/minut p = 0,004). Inga signifikanta skillnader mellan träningsformerna sågs för högsta uppnådda puls (mbd = 1 (-3;4) slag/minut p = 0,399) eller för högsta skattningen av ansträngning på Borg-RPE-skalan (mbd 0,5 (-1;2) skalnivåer p=0,306). Resultatet på PACES var signifikant lägre för
löpintervallerna (mbd = -6 (-21,25;5,25) poäng p=0,044). Differensen i resultat på PACES mellan de två träningsformerna visade ingen korrelation med differensen i snittpuls i arbete (r=-0,041 (p=0,885).
Slutsats: Intensitetsnivåerna under de två träningsformerna bedöms vara kliniskt likvärdiga. Med en högre grad av lustfylldhet och de fotbollsspecifika aspekter som utvecklas vid SLS stärks argumentet för att använda SLS som träningsform i syfte att förbättra kondition och uthållighet på hög intensitet,
samt att öka lustfylldhet i träningen. MeSH: fotboll, konditionsträning, lustfylldhet, barn- och ungdomsidrott (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9075934
- author
- Sandahl, Ludvig and Hansen Ölmedal, Johan
- supervisor
-
- Frida Eek LU
- organization
- year
- 2021
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- fotboll, konditionsträning, lustfylldhet, barn- och ungdomsidrott
- language
- Swedish
- id
- 9075934
- date added to LUP
- 2022-02-25 10:44:32
- date last changed
- 2022-02-25 10:44:32
@misc{9075934,
abstract = {{Bakgrund: Smålagsspel (SLS) har på senare år kommit att till stor del ersätta renodlade löpintervaller för många elitsatsande ungdomsfotbollslag. Kombinationen av högintensivt arbete och fotbollsspecifika inslag har i studier visats erbjuda ett konditionsmässigt likvärdigt men mer fotbollsspecifikt träningsupplägg jämfört med ett upplägg präglat av löpträning utan boll. Syfte/frågeställningar: Syftet var att jämföra uppmätta nivåer i puls, upplevd ansträngning och upplevd lustfylldhet hos unga, manliga elitsatsande fotbollsspelare under ett pass SLS respektive löpintervaller. Vidare så undersöktes sambandet mellan differensen i uppnådd puls i arbete och differensen upplevd lustfylldhet för respektive träningsform. Studiedesign: Studien hade en motbalanserad design där spelare genomförde ett pass SLS och ett pass med konventionella löpintervaller. Grupperna lottades till vilken träningsform de skulle
genomföra under det första respektive andra passet. Material och metoder: Tjugotvå manliga, elitsatsande fotbollsspelare i åldrarna 15 - 17 år genomförde två träningspass, ett pass SLS och ett pass löpintervaller, detta medan deras puls
registrerades av pulsmätare av modell Polar m430. Undersökta pulsparametrar var genomsnittlig puls över hela passet, genomsnittlig puls i arbete, genomsnittlig puls under vilointervaller samt högsta uppnådda puls. Utöver detta angav spelarna med hjälp av formulär sin upplevda ansträngning enligt Borgs RPEskalan 6-20 samt sin upplevda lustfylldhet enligt en svensk version av formuläret Physical activity enjoyment scale (PACES). Skillnaderna analyserades med Wilcoxon signed-rank test och korrelationen undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient.
Resultat: Medianen (Q1;Q3) för genomsnittpuls i arbete var för SLS 180 (176;182) slag/minut och för löpintervaller 181 (179;188) slag/minut. Resultatet visade att spelarna vid löpintervallerna hade signifikant högre nivåer för genomsnittpuls under arbetsintervaller, (medianen av de beräknade differenserna (mbd) var 2 (-1;5) slag/minut p=0,030), för genomsnittpuls under vilointervaller (mbd
= 5 (0;11) slag/minut p=0,007) samt för genomsnittpuls över hela träningspasset (mbd = 4 (0;11) slag/minut p = 0,004). Inga signifikanta skillnader mellan träningsformerna sågs för högsta uppnådda puls (mbd = 1 (-3;4) slag/minut p = 0,399) eller för högsta skattningen av ansträngning på Borg-RPE-skalan (mbd 0,5 (-1;2) skalnivåer p=0,306). Resultatet på PACES var signifikant lägre för
löpintervallerna (mbd = -6 (-21,25;5,25) poäng p=0,044). Differensen i resultat på PACES mellan de två träningsformerna visade ingen korrelation med differensen i snittpuls i arbete (r=-0,041 (p=0,885).
Slutsats: Intensitetsnivåerna under de två träningsformerna bedöms vara kliniskt likvärdiga. Med en högre grad av lustfylldhet och de fotbollsspecifika aspekter som utvecklas vid SLS stärks argumentet för att använda SLS som träningsform i syfte att förbättra kondition och uthållighet på hög intensitet,
samt att öka lustfylldhet i träningen. MeSH: fotboll, konditionsträning, lustfylldhet, barn- och ungdomsidrott}},
author = {{Sandahl, Ludvig and Hansen Ölmedal, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Intervallträning hos unga manliga elitsatsande fotbollsspelare – en jämförelse av puls, upplevd ansträngning och upplevd lustfylldhet vid löpintervaller och smålagsspel}},
year = {{2021}},
}