Finns det skillnader i muskelkraft av höftens abduktormuskulatur hos skadade kontra icke skadade distanslöpare?
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Distanslöpare beskrivs som en grupp som utsätts för hög risk att drabbas av överbelastningsskador som till största del är lokaliserade i den nedre extremiteten. En svag abduktormuskulatur förmodas vara en bidragande faktor till att utveckla överbelastningsskador hos löpare. Det är i dagsläget vanligt med muskelstärkande träning för höftabduktorerna både som rehabiliteringsåtgärd samt i preventivt syfte för denna grupp. Flera studier har studerat sambandet mellan svag abduktormuskulatur och överbelastningsskador hos löpare. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att jämföra icke-skadade och skadade distanslöpare gällande muskelstyrka, styrketräningsvanor och rörelsekvalitet. Det sekundära syftet var att jämföra... (More)
- Bakgrund: Distanslöpare beskrivs som en grupp som utsätts för hög risk att drabbas av överbelastningsskador som till största del är lokaliserade i den nedre extremiteten. En svag abduktormuskulatur förmodas vara en bidragande faktor till att utveckla överbelastningsskador hos löpare. Det är i dagsläget vanligt med muskelstärkande träning för höftabduktorerna både som rehabiliteringsåtgärd samt i preventivt syfte för denna grupp. Flera studier har studerat sambandet mellan svag abduktormuskulatur och överbelastningsskador hos löpare. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att jämföra icke-skadade och skadade distanslöpare gällande muskelstyrka, styrketräningsvanor och rörelsekvalitet. Det sekundära syftet var att jämföra muskelstyrka och rörelsekvalitet utifrån styrketränande och ej styrketränande distanslöpare. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Studien genomfördes på Filborna Arena i Helsingborg och Health and Science Centre i Lund, Sverige. Deltagarna i studien bestod av totalt 22 distanslöpare. Deltagarna besvarade ett frågeformulär angående skador och styrketräningsvanor. Höftabduktorernas styrka mättes med en handhållen dynamometer Lafayette modell 01163. Rörelsekvaliteten bedömdes utifrån Test for substitution patterns (TSP). Samtliga data sammanställdes i Excel version 16.26 och analyserades sedan med beskrivande statistik. Resultat: Av totalt 22 deltagare var 12 skadade och 10 icke-skadade. Inom samma 22 deltagare uppgav 17 att de genomförde styrketräning regelbundet medan fem inte gjorde det. Höftabduktionsstyrkan i den icke-skadade gruppen hade ett medianvärde på 13,5 kg på vänster sida och 14,7 kg på höger sida. I den skadade gruppen var medianvärdet 13,5 kg på vänster sida och 15,5 kg på höger sida. Resultaten från frågeformuläret visade att i den icke-skadade gruppen hade 16% fler tränat styrka i mer än 12 månader jämfört med den skadade gruppen. Testresultaten från TSP visade ett medianvärde 14 på vänster sida och 13 på höger sida i den styrketränande gruppen. I den ej styrketränande gruppen visade testresultaten ett medianvärde av 15 på vänster sida och 14 på höger sida. Konklusion: Eftersom studiegruppen var liten och beskrivande statistik användes, kan resultaten från studien inte generaliseras. Inga entydiga svar kunde utläsas från studien utan borde snarare ligga till grund för ytterligare studier då den har genererat nya hypoteser och frågeställningar. För att få ett tydligare svar och resultat som kan tillämpas i klinik bör därför ytterligare studier göras, helst med analytisk statistik och fler deltagare. Longitudinella studier samt interventionsstudier hade varit önskvärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076006
- author
- Sjöberg, Hanna and Thornblad, Klara
- supervisor
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Idrottsskador, Löpning, Styrketräning, Nedre extremitet.
- language
- Swedish
- id
- 9076006
- date added to LUP
- 2022-02-25 17:08:09
- date last changed
- 2022-02-25 17:08:09
@misc{9076006,
abstract = {{Bakgrund: Distanslöpare beskrivs som en grupp som utsätts för hög risk att drabbas av överbelastningsskador som till största del är lokaliserade i den nedre extremiteten. En svag abduktormuskulatur förmodas vara en bidragande faktor till att utveckla överbelastningsskador hos löpare. Det är i dagsläget vanligt med muskelstärkande träning för höftabduktorerna både som rehabiliteringsåtgärd samt i preventivt syfte för denna grupp. Flera studier har studerat sambandet mellan svag abduktormuskulatur och överbelastningsskador hos löpare. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att jämföra icke-skadade och skadade distanslöpare gällande muskelstyrka, styrketräningsvanor och rörelsekvalitet. Det sekundära syftet var att jämföra muskelstyrka och rörelsekvalitet utifrån styrketränande och ej styrketränande distanslöpare. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Studien genomfördes på Filborna Arena i Helsingborg och Health and Science Centre i Lund, Sverige. Deltagarna i studien bestod av totalt 22 distanslöpare. Deltagarna besvarade ett frågeformulär angående skador och styrketräningsvanor. Höftabduktorernas styrka mättes med en handhållen dynamometer Lafayette modell 01163. Rörelsekvaliteten bedömdes utifrån Test for substitution patterns (TSP). Samtliga data sammanställdes i Excel version 16.26 och analyserades sedan med beskrivande statistik. Resultat: Av totalt 22 deltagare var 12 skadade och 10 icke-skadade. Inom samma 22 deltagare uppgav 17 att de genomförde styrketräning regelbundet medan fem inte gjorde det. Höftabduktionsstyrkan i den icke-skadade gruppen hade ett medianvärde på 13,5 kg på vänster sida och 14,7 kg på höger sida. I den skadade gruppen var medianvärdet 13,5 kg på vänster sida och 15,5 kg på höger sida. Resultaten från frågeformuläret visade att i den icke-skadade gruppen hade 16% fler tränat styrka i mer än 12 månader jämfört med den skadade gruppen. Testresultaten från TSP visade ett medianvärde 14 på vänster sida och 13 på höger sida i den styrketränande gruppen. I den ej styrketränande gruppen visade testresultaten ett medianvärde av 15 på vänster sida och 14 på höger sida. Konklusion: Eftersom studiegruppen var liten och beskrivande statistik användes, kan resultaten från studien inte generaliseras. Inga entydiga svar kunde utläsas från studien utan borde snarare ligga till grund för ytterligare studier då den har genererat nya hypoteser och frågeställningar. För att få ett tydligare svar och resultat som kan tillämpas i klinik bör därför ytterligare studier göras, helst med analytisk statistik och fler deltagare. Longitudinella studier samt interventionsstudier hade varit önskvärt.}},
author = {{Sjöberg, Hanna and Thornblad, Klara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Finns det skillnader i muskelkraft av höftens abduktormuskulatur hos skadade kontra icke skadade distanslöpare?}},
year = {{2020}},
}