Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Lagidrottares erfarenheter av psykologiskt stöd vid återgång till idrott efter långtidsskada

Jacobsson, Sara and Johansson, André (2020)
Human Movement: health and rehabilitation
Abstract (Swedish)
Bakgrund
När en idrottare drabbas av en omfattande skada som innebär att den blir borta från spel en längre tid kan det leda till flertalet olika konsekvenser, både fysiska och psykiska. Dessa faktorer har även en stor inverkan och betydelse när idrottaren ska återgå till sin idrott efter rehabiliteringen. Att vara borta från spel en längre tid på grund av skada har visats kunna leda till negativa psykologiska effekter oavsett skada. Att jobba med både den fysiska och den psykiska delen under rehabiliteringen är viktigt för att kunna få en önskvärd återgång till sport. Syfte - frågeställning Syftet är att kartlägga erfarenheten av psykologiskt stöd under rehabiliteringen, i en grupp lagidrottare som varit långtidsskadade. Metod I studien... (More)
Bakgrund
När en idrottare drabbas av en omfattande skada som innebär att den blir borta från spel en längre tid kan det leda till flertalet olika konsekvenser, både fysiska och psykiska. Dessa faktorer har även en stor inverkan och betydelse när idrottaren ska återgå till sin idrott efter rehabiliteringen. Att vara borta från spel en längre tid på grund av skada har visats kunna leda till negativa psykologiska effekter oavsett skada. Att jobba med både den fysiska och den psykiska delen under rehabiliteringen är viktigt för att kunna få en önskvärd återgång till sport. Syfte - frågeställning Syftet är att kartlägga erfarenheten av psykologiskt stöd under rehabiliteringen, i en grupp lagidrottare som varit långtidsskadade. Metod I studien deltog 121 idrottare via en elektronisk enkät. Deltagarna bestod av 64 % (n=77) kvinnor och 36% (n=44) män med medelåldern 24,6 år (SD ± 5,6, Min-max 18-47) år. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att idrottarna skulle hålla på med en lagidrott och ha varit borta från match eller träning på grund av skada under tre månader eller längre, de senaste 5 åren. Svaren från enkäten delades sedan upp i 4 teman som ligger till grunden för sammanställning och presentationen i resultatdelen.
Resultat En stor andel, 93% (n=112), av de inkluderade idrottarna uppgav att de upplevt psykologiska svårigheter relaterade till idrotts-/skadesituationen i någon grad under tiden de var skadade. Av 121 svar uppgav 88% (n=106) att de inte blev erbjudna någon form av stöd eller utvärdering av det psykologiska måendet under rehabiliteringstiden. Det jobbigaste under rehabiliteringen, ur ett psykologiskt perspektiv, angav 28% (n=34) vara “rädslan för att inte kunna spela och prestera igen”, följt av “att inte kunna träna” och “rädslan för att skada sig på nytt”
Diskussion och konklusion I den undersökta gruppen var psykologisk belastning vanligt förekommande under skadeperioden. Men utvärdering och stöd från terapeut saknas. Studiens resultat indikerar att det finns ett större behov av fokus på psykologiska aspekter, än vad som verkar förekomma. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jacobsson, Sara and Johansson, André
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Återgång till sport, Rehabilitering, Idrottsskada, Psykologisk beredskap, Psykologisk belastning, Rädsla, Prestation
language
Swedish
id
9076030
date added to LUP
2022-02-25 17:08:18
date last changed
2022-02-25 17:08:18
@misc{9076030,
  abstract     = {{Bakgrund
När en idrottare drabbas av en omfattande skada som innebär att den blir borta från spel en längre tid kan det leda till flertalet olika konsekvenser, både fysiska och psykiska. Dessa faktorer har även en stor inverkan och betydelse när idrottaren ska återgå till sin idrott efter rehabiliteringen. Att vara borta från spel en längre tid på grund av skada har visats kunna leda till negativa psykologiska effekter oavsett skada. Att jobba med både den fysiska och den psykiska delen under rehabiliteringen är viktigt för att kunna få en önskvärd återgång till sport. Syfte - frågeställning Syftet är att kartlägga erfarenheten av psykologiskt stöd under rehabiliteringen, i en grupp lagidrottare som varit långtidsskadade. Metod I studien deltog 121 idrottare via en elektronisk enkät. Deltagarna bestod av 64 % (n=77) kvinnor och 36% (n=44) män med medelåldern 24,6 år (SD ± 5,6, Min-max 18-47) år. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att idrottarna skulle hålla på med en lagidrott och ha varit borta från match eller träning på grund av skada under tre månader eller längre, de senaste 5 åren. Svaren från enkäten delades sedan upp i 4 teman som ligger till grunden för sammanställning och presentationen i resultatdelen.
Resultat En stor andel, 93% (n=112), av de inkluderade idrottarna uppgav att de upplevt psykologiska svårigheter relaterade till idrotts-/skadesituationen i någon grad under tiden de var skadade. Av 121 svar uppgav 88% (n=106) att de inte blev erbjudna någon form av stöd eller utvärdering av det psykologiska måendet under rehabiliteringstiden. Det jobbigaste under rehabiliteringen, ur ett psykologiskt perspektiv, angav 28% (n=34) vara “rädslan för att inte kunna spela och prestera igen”, följt av “att inte kunna träna” och “rädslan för att skada sig på nytt”
Diskussion och konklusion I den undersökta gruppen var psykologisk belastning vanligt förekommande under skadeperioden. Men utvärdering och stöd från terapeut saknas. Studiens resultat indikerar att det finns ett större behov av fokus på psykologiska aspekter, än vad som verkar förekomma.}},
  author       = {{Jacobsson, Sara and Johansson, André}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Lagidrottares erfarenheter av psykologiskt stöd vid återgång till idrott efter långtidsskada}},
  year         = {{2020}},
}