Upplevt mentalt välbefinnande hos fysioterapeut-, arbetsterapeut-, och sjuksköterskestudenter i relation till deras fysiska aktivitetsvanor
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Psykisk ohälsa påverkar människor över hela världen men drabbar framför allt unga människor. På grund av den tidiga debuten i kombination med evidensen för den posi-tiva inverkan fysisk aktivitet har på mentalt välmående är det viktigt att uppmärksamma och kartlägga ungas aktivitetsvanor. Detta för att på längre sikt kunna förebygga och minska den psykiska ohälsan. Syftet med denna studie är att kartlägga aktivitetsvanor hos en grupp stu-denter vid hälsovetenskapliga program, vid Lunds universitet. Ytterligare ett syfte är att un-dersöka om det finns några skillnader mellan de mer och mindre fysiskt aktiva studenterna i den undersökta gruppen, avseende deras upplevda mentala välbefinnande. Metod: För att undersöka den fysiska... (More)
- Bakgrund: Psykisk ohälsa påverkar människor över hela världen men drabbar framför allt unga människor. På grund av den tidiga debuten i kombination med evidensen för den posi-tiva inverkan fysisk aktivitet har på mentalt välmående är det viktigt att uppmärksamma och kartlägga ungas aktivitetsvanor. Detta för att på längre sikt kunna förebygga och minska den psykiska ohälsan. Syftet med denna studie är att kartlägga aktivitetsvanor hos en grupp stu-denter vid hälsovetenskapliga program, vid Lunds universitet. Ytterligare ett syfte är att un-dersöka om det finns några skillnader mellan de mer och mindre fysiskt aktiva studenterna i den undersökta gruppen, avseende deras upplevda mentala välbefinnande. Metod: För att undersöka den fysiska aktivitetsnivån och det upplevda mentala välbefinnan-det hos studenter i den undersökta gruppen skickades en enkät ut till 607 studenter, varav 103 (17%) svarade. Enkäten bestod av International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) och WHO-5 välbefinnandeindex, samt några egenkonstruerade frågor angående vilken form av träning studenterna ägnade sig åt. Baserat på svaren från IPAQ-SF delades studenterna in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitetsnivå, låg, medelhög och hög nivå. Dessa grupperna jämfördes sedan med varandra avseende respektive medelvärde av svaren från WHO-5 välbefinnandeindex. Resultat: Resultatet visade att studenterna i den undersökta gruppen tränade varierat, både sett till träningsform och intensitet. De vanligaste träningsformerna vid låg intensitet var pro-menad/jogging följt av cykling och gruppträning. Vanligaste träningsformen vi måttlig och hög intensitet var löpning, cykling och styrketräning. Majoriteten av studenterna tränade på en medelhög eller hög aktivitetsnivå. Dessa två grupper uppvisade också ett något högre väl-befinnande, högst välbefinnande skattade de studenter som hade en hög aktivitetsnivå. Konklusion: Resultaten från denna studie visade att studenterna i den undersökta gruppen som hade en hög eller medelhög aktivitetsnivå också hade ett något högre upplevt mentalt välbefinnande än studenter med låg aktivitetsnivå. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076038
- author
- Mattsson, Annika and Nilsson, Julia
- supervisor
-
- Frida Eek LU
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Fysisk aktivitet, Mentalt välmående, Studenter, Enkäter och frågeformulär.
- language
- Swedish
- id
- 9076038
- date added to LUP
- 2022-02-25 17:08:34
- date last changed
- 2022-02-25 17:08:34
@misc{9076038,
abstract = {{Bakgrund: Psykisk ohälsa påverkar människor över hela världen men drabbar framför allt unga människor. På grund av den tidiga debuten i kombination med evidensen för den posi-tiva inverkan fysisk aktivitet har på mentalt välmående är det viktigt att uppmärksamma och kartlägga ungas aktivitetsvanor. Detta för att på längre sikt kunna förebygga och minska den psykiska ohälsan. Syftet med denna studie är att kartlägga aktivitetsvanor hos en grupp stu-denter vid hälsovetenskapliga program, vid Lunds universitet. Ytterligare ett syfte är att un-dersöka om det finns några skillnader mellan de mer och mindre fysiskt aktiva studenterna i den undersökta gruppen, avseende deras upplevda mentala välbefinnande. Metod: För att undersöka den fysiska aktivitetsnivån och det upplevda mentala välbefinnan-det hos studenter i den undersökta gruppen skickades en enkät ut till 607 studenter, varav 103 (17%) svarade. Enkäten bestod av International Physical Activity Questionnaire Short Form (IPAQ-SF) och WHO-5 välbefinnandeindex, samt några egenkonstruerade frågor angående vilken form av träning studenterna ägnade sig åt. Baserat på svaren från IPAQ-SF delades studenterna in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitetsnivå, låg, medelhög och hög nivå. Dessa grupperna jämfördes sedan med varandra avseende respektive medelvärde av svaren från WHO-5 välbefinnandeindex. Resultat: Resultatet visade att studenterna i den undersökta gruppen tränade varierat, både sett till träningsform och intensitet. De vanligaste träningsformerna vid låg intensitet var pro-menad/jogging följt av cykling och gruppträning. Vanligaste träningsformen vi måttlig och hög intensitet var löpning, cykling och styrketräning. Majoriteten av studenterna tränade på en medelhög eller hög aktivitetsnivå. Dessa två grupper uppvisade också ett något högre väl-befinnande, högst välbefinnande skattade de studenter som hade en hög aktivitetsnivå. Konklusion: Resultaten från denna studie visade att studenterna i den undersökta gruppen som hade en hög eller medelhög aktivitetsnivå också hade ett något högre upplevt mentalt välbefinnande än studenter med låg aktivitetsnivå.}},
author = {{Mattsson, Annika and Nilsson, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Upplevt mentalt välbefinnande hos fysioterapeut-, arbetsterapeut-, och sjuksköterskestudenter i relation till deras fysiska aktivitetsvanor}},
year = {{2020}},
}