Taktila cues för att facilitera skapulothorakal muskelaktivitet - en pilotstudie med EMG
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Icke-traumatisk skuldersmärta är ett vanligt förekommande problem som drabbar upp till 26% av befolkningen. Nedsatt muskelaktivitet i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens anses vara en stor orsak till smärta och dysfunktionella rörelsemönster. Tidigare forskning har visat att cues kan vara ett sätt att öka muskelaktivitet och förbättra skulderfunktionen. En form av taktil cue är när terapeuten klappar på muskeln för att stimulera muskelaktivitet. Detta
kallas i fysioterapeutisk facklitteratur för ”tapping”. Tapping används i klinisk verksamhet men, precis som cues i allmänhet, så stöds inte tapping av tillräcklig forskning. Flera studier har dock använt sig av EMG för att undersöka cues och muskelaktiviteten.... (More) - Bakgrund: Icke-traumatisk skuldersmärta är ett vanligt förekommande problem som drabbar upp till 26% av befolkningen. Nedsatt muskelaktivitet i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens anses vara en stor orsak till smärta och dysfunktionella rörelsemönster. Tidigare forskning har visat att cues kan vara ett sätt att öka muskelaktivitet och förbättra skulderfunktionen. En form av taktil cue är när terapeuten klappar på muskeln för att stimulera muskelaktivitet. Detta
kallas i fysioterapeutisk facklitteratur för ”tapping”. Tapping används i klinisk verksamhet men, precis som cues i allmänhet, så stöds inte tapping av tillräcklig forskning. Flera studier har dock använt sig av EMG för att undersöka cues och muskelaktiviteten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tapping, en form av taktil cue, påverkade muskelaktiviteten i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens. Studiedesign: En randomiserad kontrollerad pilotstudie.
Metod: 19 friska individer utan självrapporterad skulderpatologi deltog i studien, varav tio ingick i testgruppen och nio i kontrollgruppen. Samtliga deltagare fick genomföra en övning för respektive muskel i tre set med tre repetitioner i vardera set. Deltagarna i testgruppen erhöll tapping under andra repetition varje set, då en testledare klappade på aktuell muskulatur. Muskelaktiviteten mättes under samtliga repetitioner med hjälp av elektromyografi med ytelektroder.
Resultat: Resultatet visade inga signifikanta skillnader i genomsnittlig muskelaktivitet vid jämförelse mellan grupperna. Signifikanta skillnader kunde uppvisas mellan grupperna gällande peak-värde, där den maximala aktiviteten under en repetition i större utsträckning ökade då tapping gavs. En signifikant skillnad sågs mellan grupperna i repetitionen efter, där testgruppen i större utsträckning minskade i aktivitet. Effekten av tapping bibehölls inte till nästkommande set. Störst skillnad mellan grupperna visades vid test av m. serratus anterior.
Slutsats: Slutsatsen av studien var att taktila cues i form av tapping ger tillfälliga amplitudökningar i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens. Detta avser test på en grupp friska individer utan skulderpatologi. Mer forskning krävs inom området för att fastställa nyttan med tapping. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076083
- author
- Klevfors, Karin and Nilsson, Ellen
- supervisor
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Cues, Elektromyografi, Tapping, Taktila cues, Sensorisk, Skuldra
- language
- Swedish
- id
- 9076083
- date added to LUP
- 2022-02-25 17:10:00
- date last changed
- 2022-02-25 17:10:00
@misc{9076083,
abstract = {{Bakgrund: Icke-traumatisk skuldersmärta är ett vanligt förekommande problem som drabbar upp till 26% av befolkningen. Nedsatt muskelaktivitet i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens anses vara en stor orsak till smärta och dysfunktionella rörelsemönster. Tidigare forskning har visat att cues kan vara ett sätt att öka muskelaktivitet och förbättra skulderfunktionen. En form av taktil cue är när terapeuten klappar på muskeln för att stimulera muskelaktivitet. Detta
kallas i fysioterapeutisk facklitteratur för ”tapping”. Tapping används i klinisk verksamhet men, precis som cues i allmänhet, så stöds inte tapping av tillräcklig forskning. Flera studier har dock använt sig av EMG för att undersöka cues och muskelaktiviteten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tapping, en form av taktil cue, påverkade muskelaktiviteten i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens. Studiedesign: En randomiserad kontrollerad pilotstudie.
Metod: 19 friska individer utan självrapporterad skulderpatologi deltog i studien, varav tio ingick i testgruppen och nio i kontrollgruppen. Samtliga deltagare fick genomföra en övning för respektive muskel i tre set med tre repetitioner i vardera set. Deltagarna i testgruppen erhöll tapping under andra repetition varje set, då en testledare klappade på aktuell muskulatur. Muskelaktiviteten mättes under samtliga repetitioner med hjälp av elektromyografi med ytelektroder.
Resultat: Resultatet visade inga signifikanta skillnader i genomsnittlig muskelaktivitet vid jämförelse mellan grupperna. Signifikanta skillnader kunde uppvisas mellan grupperna gällande peak-värde, där den maximala aktiviteten under en repetition i större utsträckning ökade då tapping gavs. En signifikant skillnad sågs mellan grupperna i repetitionen efter, där testgruppen i större utsträckning minskade i aktivitet. Effekten av tapping bibehölls inte till nästkommande set. Störst skillnad mellan grupperna visades vid test av m. serratus anterior.
Slutsats: Slutsatsen av studien var att taktila cues i form av tapping ger tillfälliga amplitudökningar i m. serratus anterior och m. trapezius pars ascendens. Detta avser test på en grupp friska individer utan skulderpatologi. Mer forskning krävs inom området för att fastställa nyttan med tapping.}},
author = {{Klevfors, Karin and Nilsson, Ellen}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Taktila cues för att facilitera skapulothorakal muskelaktivitet - en pilotstudie med EMG}},
year = {{2020}},
}