Rörelseomfång i handled och smärta i nacke/övre extremitet vid långvarigt arbete med datormus
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund
Allt fler människor tillbringar stora delar av sina arbetsdagar med att arbeta framför en dator. Vi ser en kraftig ökning av branscher med IT-arbetare de senaste tio åren och det är en siffra som kommer att fortsätta att öka. Det här är problematiskt eftersom många studier har visat ett samband mellan musanvändning och belastningsskador i bl.a. nacke, skuldra, arm, armbåge och handled. Besvären genererar ett stort personligt lidande men även stora samhällsekonomiska
kostnader i form av sjukskrivningar.
Syfte / Frågeställning
Syftet med vår studie är att undersöka om individer som arbetar med en datormus och
rapporterar smärta i nacke och övre extremitet har ett mindre rörelseomfång i handleden än de som inte rapporterar någon... (More) - Bakgrund
Allt fler människor tillbringar stora delar av sina arbetsdagar med att arbeta framför en dator. Vi ser en kraftig ökning av branscher med IT-arbetare de senaste tio åren och det är en siffra som kommer att fortsätta att öka. Det här är problematiskt eftersom många studier har visat ett samband mellan musanvändning och belastningsskador i bl.a. nacke, skuldra, arm, armbåge och handled. Besvären genererar ett stort personligt lidande men även stora samhällsekonomiska
kostnader i form av sjukskrivningar.
Syfte / Frågeställning
Syftet med vår studie är att undersöka om individer som arbetar med en datormus och
rapporterar smärta i nacke och övre extremitet har ett mindre rörelseomfång i handleden än de som inte rapporterar någon smärta samt vilka anatomiska strukturer som var vanligast att rapportera smärta i. Slutligen undersöktes även hur mycket tid individerna spenderade framför datorn utanför arbetstid.
Metod Med hjälp av en goniometer mätte vi flexion, extension, radialdeviation och ulnardeviation i handleden hos tjugo individer som delades upp i en kontrollgrupp och en fallgrupp. Individerna rekryterades via två olika IT bolag, Sigma Technology och Client solutions, samt genom ett formulär på facebook. Undersökningsgruppen bestod av arbetstagare och studenter och undersökningen ägde rum på arbetsplatsen eller i hemmet. Deltagarnas mätningar analyserades via mjukvaruprogrammet "LTB_to_Datlog” för att omvandlas till ett annat filformat. Därefter bearbetades filerna i ”GON-version_200 323”. Alla individuella värden exporterades till Google
Sheets där gruppmedelvärden och standardavvikelser räknades ut. De statistiska analyserna gjordes i IBM SPSS och Skillnaderna mellan gruppmedelvärden för flexion och extension samt ulnar och radial deviation räknades fram och jämförelser mellan gruppmedelvärdena gjordes därefter med ett Mann-Whitney U test, där en signifikansnivå på 0.05 användes.
Resultat
Det fanns stora individuella skillnader i rörelseuttag och rörelseomfång i både kontroll- och fall-gruppen. För rörelseomfång i flexion/extension och i radial/ulnar deviation på gruppnivå var det ingen skillnad mellan fall- och kontrollgrupp (p=0.9 respektive p=0.5). De vanligaste smärtområdena var handleden, nacken och axeln. I övrigt satt fallgruppen en timme längre vid datorn utanför arbetstid än kontrollgruppen.
Slutsats På gruppnivå fanns det inga skillnader mellan datormusarbetare med rapporterad smärta i nacke/övre extremitet och datormusarbetare utan rapporterad smärta. Eftersom studien hade ett begränsat antal individer som deltog skulle resultaten kunnat se annorlunda ut om vi haft tillgång till fler individer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076176
- author
- Lövenhill, Louisa and Wirén, Carl
- supervisor
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Datoranvändning, Rörlighet i handleden, Handledssmärta, Ergonomi, Muskuloskeletal smärta, Rörelseomfång
- language
- Swedish
- id
- 9076176
- date added to LUP
- 2022-02-28 16:25:32
- date last changed
- 2022-02-28 16:25:32
@misc{9076176,
abstract = {{Bakgrund
Allt fler människor tillbringar stora delar av sina arbetsdagar med att arbeta framför en dator. Vi ser en kraftig ökning av branscher med IT-arbetare de senaste tio åren och det är en siffra som kommer att fortsätta att öka. Det här är problematiskt eftersom många studier har visat ett samband mellan musanvändning och belastningsskador i bl.a. nacke, skuldra, arm, armbåge och handled. Besvären genererar ett stort personligt lidande men även stora samhällsekonomiska
kostnader i form av sjukskrivningar.
Syfte / Frågeställning
Syftet med vår studie är att undersöka om individer som arbetar med en datormus och
rapporterar smärta i nacke och övre extremitet har ett mindre rörelseomfång i handleden än de som inte rapporterar någon smärta samt vilka anatomiska strukturer som var vanligast att rapportera smärta i. Slutligen undersöktes även hur mycket tid individerna spenderade framför datorn utanför arbetstid.
Metod Med hjälp av en goniometer mätte vi flexion, extension, radialdeviation och ulnardeviation i handleden hos tjugo individer som delades upp i en kontrollgrupp och en fallgrupp. Individerna rekryterades via två olika IT bolag, Sigma Technology och Client solutions, samt genom ett formulär på facebook. Undersökningsgruppen bestod av arbetstagare och studenter och undersökningen ägde rum på arbetsplatsen eller i hemmet. Deltagarnas mätningar analyserades via mjukvaruprogrammet "LTB_to_Datlog” för att omvandlas till ett annat filformat. Därefter bearbetades filerna i ”GON-version_200 323”. Alla individuella värden exporterades till Google
Sheets där gruppmedelvärden och standardavvikelser räknades ut. De statistiska analyserna gjordes i IBM SPSS och Skillnaderna mellan gruppmedelvärden för flexion och extension samt ulnar och radial deviation räknades fram och jämförelser mellan gruppmedelvärdena gjordes därefter med ett Mann-Whitney U test, där en signifikansnivå på 0.05 användes.
Resultat
Det fanns stora individuella skillnader i rörelseuttag och rörelseomfång i både kontroll- och fall-gruppen. För rörelseomfång i flexion/extension och i radial/ulnar deviation på gruppnivå var det ingen skillnad mellan fall- och kontrollgrupp (p=0.9 respektive p=0.5). De vanligaste smärtområdena var handleden, nacken och axeln. I övrigt satt fallgruppen en timme längre vid datorn utanför arbetstid än kontrollgruppen.
Slutsats På gruppnivå fanns det inga skillnader mellan datormusarbetare med rapporterad smärta i nacke/övre extremitet och datormusarbetare utan rapporterad smärta. Eftersom studien hade ett begränsat antal individer som deltog skulle resultaten kunnat se annorlunda ut om vi haft tillgång till fler individer.}},
author = {{Lövenhill, Louisa and Wirén, Carl}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rörelseomfång i handled och smärta i nacke/övre extremitet vid långvarigt arbete med datormus}},
year = {{2020}},
}