EMG-analys av m. infraspinatus och m. deltoideus vid utåtrotation med och utan samtidig adduktionskraft
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund Vid axelproblematik rekommenderas ofta utåtrotationsövningar för att stärka rotatorkuffen, främst m. infraspinatus. Vid dessa övningar aktiveras även m. deltoideus, som kan komprimera det subakromiella rummet. För att undvika detta har en strategi föreslagits där man utför adduktion med samtidig utåtrotation, för att genom reciprok inhibering minska aktiviteten i m. deltoideus.
Syfte Syftet med arbetet var att genom EMG-analys av m. infraspinatus och m. deltoideus undersöka om en adduktionskraft vid utåtrotation kan påverka förhållandet av muskelaktivering. Leder adduktionen till en ökad isolering av m. infraspinatus? Studiedesign Kvantitativ experimentell tvärsnittsstudie.
Metod Deltagarna bestod av 11 kvinnor och 6 män med... (More) - Bakgrund Vid axelproblematik rekommenderas ofta utåtrotationsövningar för att stärka rotatorkuffen, främst m. infraspinatus. Vid dessa övningar aktiveras även m. deltoideus, som kan komprimera det subakromiella rummet. För att undvika detta har en strategi föreslagits där man utför adduktion med samtidig utåtrotation, för att genom reciprok inhibering minska aktiviteten i m. deltoideus.
Syfte Syftet med arbetet var att genom EMG-analys av m. infraspinatus och m. deltoideus undersöka om en adduktionskraft vid utåtrotation kan påverka förhållandet av muskelaktivering. Leder adduktionen till en ökad isolering av m. infraspinatus? Studiedesign Kvantitativ experimentell tvärsnittsstudie.
Metod Deltagarna bestod av 11 kvinnor och 6 män med friska axlar. Ytelektroder fästes unilateralt över m. infraspinatus, m. deltoideus pars intermedia, och m. deltoideus pars posterior, och alla mätningar utfördes under isometriska kontraktioner. EMG-aktiviteten normaliserades genom maximal viljemässig isometrisk kontraktion (MVIC) av varje muskel. Aktivitet vid utåtrotation med och utan adduktionskraft mättes med armen abducerad 30°, adduktionskraft på 50% av MVIC, och belastning i utåtrotation 50% av MVIC. EMG-signalen bearbetades med bandpassfilter på 15-400 Hz samt notch-filter på 50 Hz, och fullvågsrektifierades med root mean square. För varje muskel och testposition beräknades gruppens medelvärde och standardavvikelse. Signifikans beräknades med parvisa t-test.
Resultat Resultaten visade en signifikant lägre nivå EMG-aktivitet i m. deltoideus pars intermedia i testpositionen med adduktionskraft (p<0,001), men ingen signifikant skillnad sågs i m. infraspinatus eller m. deltoideus pars posterior. M. infraspinatus bidrog med 48,84% ± 9,62 av den totala muskelaktiviteten utan adduktion, och 57,77% ± 12,61 med adduktion (p=0,005). Slutsats Samtidig adduktion vid en utåtrotationsövning kan öka isoleringen av muskelaktivitet i m. infraspinatus, främst genom minskad aktivitet i m. deltoideus pars intermedia. Detta kan vara fördelaktigt i kliniska sammanhang när man vill utföra utåtrotationsövningar för att stärka m. infraspinatus och samtidigt hålla nere aktiviteten i m. deltoideus. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076382
- author
- Malmström, Jonatan and Kvillegård, Peter
- supervisor
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Elektromyografi, skuldra, rotatorkuff, rehabilitering, utåtrotation.
- language
- Swedish
- id
- 9076382
- date added to LUP
- 2022-03-03 10:59:38
- date last changed
- 2022-03-03 10:59:38
@misc{9076382,
abstract = {{Bakgrund Vid axelproblematik rekommenderas ofta utåtrotationsövningar för att stärka rotatorkuffen, främst m. infraspinatus. Vid dessa övningar aktiveras även m. deltoideus, som kan komprimera det subakromiella rummet. För att undvika detta har en strategi föreslagits där man utför adduktion med samtidig utåtrotation, för att genom reciprok inhibering minska aktiviteten i m. deltoideus.
Syfte Syftet med arbetet var att genom EMG-analys av m. infraspinatus och m. deltoideus undersöka om en adduktionskraft vid utåtrotation kan påverka förhållandet av muskelaktivering. Leder adduktionen till en ökad isolering av m. infraspinatus? Studiedesign Kvantitativ experimentell tvärsnittsstudie.
Metod Deltagarna bestod av 11 kvinnor och 6 män med friska axlar. Ytelektroder fästes unilateralt över m. infraspinatus, m. deltoideus pars intermedia, och m. deltoideus pars posterior, och alla mätningar utfördes under isometriska kontraktioner. EMG-aktiviteten normaliserades genom maximal viljemässig isometrisk kontraktion (MVIC) av varje muskel. Aktivitet vid utåtrotation med och utan adduktionskraft mättes med armen abducerad 30°, adduktionskraft på 50% av MVIC, och belastning i utåtrotation 50% av MVIC. EMG-signalen bearbetades med bandpassfilter på 15-400 Hz samt notch-filter på 50 Hz, och fullvågsrektifierades med root mean square. För varje muskel och testposition beräknades gruppens medelvärde och standardavvikelse. Signifikans beräknades med parvisa t-test.
Resultat Resultaten visade en signifikant lägre nivå EMG-aktivitet i m. deltoideus pars intermedia i testpositionen med adduktionskraft (p<0,001), men ingen signifikant skillnad sågs i m. infraspinatus eller m. deltoideus pars posterior. M. infraspinatus bidrog med 48,84% ± 9,62 av den totala muskelaktiviteten utan adduktion, och 57,77% ± 12,61 med adduktion (p=0,005). Slutsats Samtidig adduktion vid en utåtrotationsövning kan öka isoleringen av muskelaktivitet i m. infraspinatus, främst genom minskad aktivitet i m. deltoideus pars intermedia. Detta kan vara fördelaktigt i kliniska sammanhang när man vill utföra utåtrotationsövningar för att stärka m. infraspinatus och samtidigt hålla nere aktiviteten i m. deltoideus.}},
author = {{Malmström, Jonatan and Kvillegård, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EMG-analys av m. infraspinatus och m. deltoideus vid utåtrotation med och utan samtidig adduktionskraft}},
year = {{2020}},
}