Kartläggning och jämförelse av rörlighet och styrka i höftleden i en grupp träningsaktiva individer med och utan smärta i ländrygg
(2020)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund Ländryggssmärta är enligt WHO en av de största aktivitetsbegränsande sjukdomstillstånden i stora delar av världen. Tidigare forskning har i många fall fokuserat på de strukturer och patologiska fynd man kan hitta i ryggen och omkringliggande strukturer. Tidigare studier inom ämnet har visat att det finns flera olika faktorer som kan påverka ländryggssmärtan. Det har påvisats att individer med ländryggssmärta som utöver ländryggssmärtan även har nedsatt rörlighet och styrka i höftleden upplever smärta i större utsträckning än de med ländryggssmärta utan positiva fynd i höftleden. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att kartlägga och jämföra höftrörlighet och styrka hos träningsaktiva individer med och utan... (More) - Bakgrund Ländryggssmärta är enligt WHO en av de största aktivitetsbegränsande sjukdomstillstånden i stora delar av världen. Tidigare forskning har i många fall fokuserat på de strukturer och patologiska fynd man kan hitta i ryggen och omkringliggande strukturer. Tidigare studier inom ämnet har visat att det finns flera olika faktorer som kan påverka ländryggssmärtan. Det har påvisats att individer med ländryggssmärta som utöver ländryggssmärtan även har nedsatt rörlighet och styrka i höftleden upplever smärta i större utsträckning än de med ländryggssmärta utan positiva fynd i höftleden. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att kartlägga och jämföra höftrörlighet och styrka hos träningsaktiva individer med och utan ländryggssmärta.
1. Hur ser höftrörligheten (flexion, inåt- och utåtrotation) samt höftstyrkan (flexion, abduktion, adduktion, inåt- och utåtrotation) ut i en grupp träningsaktiva individer med och utan ländryggssmärta?
2. Finns det någon skillnad avseende höftrörlighet mellan individer med ländryggssmärta jämfört med individer utan ländryggssmärta?
3. Finns det någon skillnad avseende höftstyrka bland mellan individer med ländryggssmärta jämfört med individer utan ländryggssmärta?
Studiedesign Kvantitativ tvärsnittsstudie. Material och metod
Försökspersonerna delades in i två grupper, de som upplevt ländryggssmärta respektive de som inte upplevt ländryggssmärta de senaste sex månaderna. Försökspersonerna fick fylla i en enkät där framförallt frågor gällande ländryggssmärta samt aktivitetsnivå efterfrågades. Därefter mättes deltagarnas rörlighet och isometrisk styrka i höftens rörelser. Resultat Medeldifferensen mellan grupperna avseende både rörlighet och styrka var små. En skillnad avseende rörlighet i flexion och inåtrotation i båda benen kunde observeras, där icke smärtgruppen uppvisade större rörlighetsomfång (skillnad ≤ 4°). Även skillnad avseende rörlighet i utåtrotation vänster ben observerades där istället smärtgruppen uppvisade något större rörlighetsomfång (skillnad 1°). Skillnaderna var dock inte signifikanta (p≥ 0,15). Den största skillnaden avseende styrka observerades i adduktion i vänster ben, där smärtgruppen var starkare (+0,11 N*m/kg). Skillnaderna i styrka var dock inte heller signifikanta (p≥ 0,31).
Slutsats Endast små och icke-signifikanta skillnader kunde påvisas avseende styrka och rörlighet i höftledens rörelser mellan träningsaktiva individer med respektive utan upplevd ländryggssmärta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076386
- author
- Möller, Jesper ; Börjesson, Jesper and Pawlik, Grzegorz
- supervisor
-
- Frida Eek LU
- organization
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Ländrygg, höft, smärta, rörlighet, styrka
- language
- Swedish
- id
- 9076386
- date added to LUP
- 2022-03-03 10:59:28
- date last changed
- 2022-03-03 10:59:28
@misc{9076386,
abstract = {{Bakgrund Ländryggssmärta är enligt WHO en av de största aktivitetsbegränsande sjukdomstillstånden i stora delar av världen. Tidigare forskning har i många fall fokuserat på de strukturer och patologiska fynd man kan hitta i ryggen och omkringliggande strukturer. Tidigare studier inom ämnet har visat att det finns flera olika faktorer som kan påverka ländryggssmärtan. Det har påvisats att individer med ländryggssmärta som utöver ländryggssmärtan även har nedsatt rörlighet och styrka i höftleden upplever smärta i större utsträckning än de med ländryggssmärta utan positiva fynd i höftleden. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att kartlägga och jämföra höftrörlighet och styrka hos träningsaktiva individer med och utan ländryggssmärta.
1. Hur ser höftrörligheten (flexion, inåt- och utåtrotation) samt höftstyrkan (flexion, abduktion, adduktion, inåt- och utåtrotation) ut i en grupp träningsaktiva individer med och utan ländryggssmärta?
2. Finns det någon skillnad avseende höftrörlighet mellan individer med ländryggssmärta jämfört med individer utan ländryggssmärta?
3. Finns det någon skillnad avseende höftstyrka bland mellan individer med ländryggssmärta jämfört med individer utan ländryggssmärta?
Studiedesign Kvantitativ tvärsnittsstudie. Material och metod
Försökspersonerna delades in i två grupper, de som upplevt ländryggssmärta respektive de som inte upplevt ländryggssmärta de senaste sex månaderna. Försökspersonerna fick fylla i en enkät där framförallt frågor gällande ländryggssmärta samt aktivitetsnivå efterfrågades. Därefter mättes deltagarnas rörlighet och isometrisk styrka i höftens rörelser. Resultat Medeldifferensen mellan grupperna avseende både rörlighet och styrka var små. En skillnad avseende rörlighet i flexion och inåtrotation i båda benen kunde observeras, där icke smärtgruppen uppvisade större rörlighetsomfång (skillnad ≤ 4°). Även skillnad avseende rörlighet i utåtrotation vänster ben observerades där istället smärtgruppen uppvisade något större rörlighetsomfång (skillnad 1°). Skillnaderna var dock inte signifikanta (p≥ 0,15). Den största skillnaden avseende styrka observerades i adduktion i vänster ben, där smärtgruppen var starkare (+0,11 N*m/kg). Skillnaderna i styrka var dock inte heller signifikanta (p≥ 0,31).
Slutsats Endast små och icke-signifikanta skillnader kunde påvisas avseende styrka och rörlighet i höftledens rörelser mellan träningsaktiva individer med respektive utan upplevd ländryggssmärta.}},
author = {{Möller, Jesper and Börjesson, Jesper and Pawlik, Grzegorz}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kartläggning och jämförelse av rörlighet och styrka i höftleden i en grupp träningsaktiva individer med och utan smärta i ländrygg}},
year = {{2020}},
}