Uppvärmningens betydelse för maximal muskulär kraftutveckling och aktiv rörlighet - En randomiserad kontrollerad studie
(2019)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Uppvärmning inför en fysisk aktivitet är sedan länge känt som en obligatorisk prolog till ett ansträngande träningspass. Det finns olika typer av uppvärmning, generell och specifik, och dess struktur är betydande för vilken effekt den förväntas ge. Syfte: Avsikten med denna studie var att undersöka vilken effekt den generella uppvärmningen har för den muskulära maximala kraftutvecklingen som utvecklas av höftens abduktorer samt adduktorer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den generella uppvärmningen har effekt för den aktiva rörligheten i abduktion, adduktion, inåtrotation och utåtrotation i höftleden. Om effekten existerade ansåg vi även undersöka hur stor den var.
Studiens design: Randomiserad kontrollerad studie.... (More) - Bakgrund: Uppvärmning inför en fysisk aktivitet är sedan länge känt som en obligatorisk prolog till ett ansträngande träningspass. Det finns olika typer av uppvärmning, generell och specifik, och dess struktur är betydande för vilken effekt den förväntas ge. Syfte: Avsikten med denna studie var att undersöka vilken effekt den generella uppvärmningen har för den muskulära maximala kraftutvecklingen som utvecklas av höftens abduktorer samt adduktorer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den generella uppvärmningen har effekt för den aktiva rörligheten i abduktion, adduktion, inåtrotation och utåtrotation i höftleden. Om effekten existerade ansåg vi även undersöka hur stor den var.
Studiens design: Randomiserad kontrollerad studie. Metod: Totalt fullföljde 19 studenter mätningarna, 9 kvinnor och 10 män. Deltagarna mättes i en randomiserad studie med en motbalanserad design, en gång med 10 minuters föregående uppvärmning på en motionscykel och en gång utan. Kraftutvecklingen mättes bilateralt i abduktion och adduktion i höftleden med hjälp av en handhållen dynamometer. De aktiva rörlighetsmätningarna mättes för alla avsedda riktningar med hjälp av en digital goniometer. Mätvärdena analyserades i SPSS med hjälp av ett parat t-test.
Resultat: Den maximala muskulära kraftutvecklingen minskade i genomsnitt bilateralt i både abduktion och adduktion efter föregående uppvärmning i jämförelse med tillfället utan uppvärmning. Skillnaderna var små, och ej signifikanta. Uppvärmningen betydelse för aktiv rörlighet i höftleden visade på varierande resultat. Rörelseomfånget i abduktion ökade i genomsnitt för båda höftlederna. Resterande uppmätta rörelseriktningar sågs i genomsnitt att rörelseomfången minskade eller förblev oförändrat. Inga skillnader var signifikanta.
Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet av denna studie att generell uppvärmning inte har några större effekter för höftabduktorernas och höftadduktorernas muskulära maximala kraftutveckling. Uppvärmningens betydelse för aktiv rörlighet i höftleden visade i genomsnitt på oförändrade resultat. Skillnaderna var mycket små och är inte statistiskt signifikanta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076530
- author
- Walfridsson, Julia and Welin, Sanne
- supervisor
-
- Frida Eek LU
- organization
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Generell uppvärmning, aktiv rörlighet, maximal muskulär kraftutveckling, nedre extremitet, höftled, uppvärmningens effekt
- language
- Swedish
- id
- 9076530
- date added to LUP
- 2022-03-06 22:08:36
- date last changed
- 2022-03-06 22:08:36
@misc{9076530,
abstract = {{Bakgrund: Uppvärmning inför en fysisk aktivitet är sedan länge känt som en obligatorisk prolog till ett ansträngande träningspass. Det finns olika typer av uppvärmning, generell och specifik, och dess struktur är betydande för vilken effekt den förväntas ge. Syfte: Avsikten med denna studie var att undersöka vilken effekt den generella uppvärmningen har för den muskulära maximala kraftutvecklingen som utvecklas av höftens abduktorer samt adduktorer. Ytterligare ett syfte var att undersöka om den generella uppvärmningen har effekt för den aktiva rörligheten i abduktion, adduktion, inåtrotation och utåtrotation i höftleden. Om effekten existerade ansåg vi även undersöka hur stor den var.
Studiens design: Randomiserad kontrollerad studie. Metod: Totalt fullföljde 19 studenter mätningarna, 9 kvinnor och 10 män. Deltagarna mättes i en randomiserad studie med en motbalanserad design, en gång med 10 minuters föregående uppvärmning på en motionscykel och en gång utan. Kraftutvecklingen mättes bilateralt i abduktion och adduktion i höftleden med hjälp av en handhållen dynamometer. De aktiva rörlighetsmätningarna mättes för alla avsedda riktningar med hjälp av en digital goniometer. Mätvärdena analyserades i SPSS med hjälp av ett parat t-test.
Resultat: Den maximala muskulära kraftutvecklingen minskade i genomsnitt bilateralt i både abduktion och adduktion efter föregående uppvärmning i jämförelse med tillfället utan uppvärmning. Skillnaderna var små, och ej signifikanta. Uppvärmningen betydelse för aktiv rörlighet i höftleden visade på varierande resultat. Rörelseomfånget i abduktion ökade i genomsnitt för båda höftlederna. Resterande uppmätta rörelseriktningar sågs i genomsnitt att rörelseomfången minskade eller förblev oförändrat. Inga skillnader var signifikanta.
Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet av denna studie att generell uppvärmning inte har några större effekter för höftabduktorernas och höftadduktorernas muskulära maximala kraftutveckling. Uppvärmningens betydelse för aktiv rörlighet i höftleden visade i genomsnitt på oförändrade resultat. Skillnaderna var mycket små och är inte statistiskt signifikanta.}},
author = {{Walfridsson, Julia and Welin, Sanne}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppvärmningens betydelse för maximal muskulär kraftutveckling och aktiv rörlighet - En randomiserad kontrollerad studie}},
year = {{2019}},
}