Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Faktorer som upplevs påverka gångförmågan efter stroke: En kvalitativ studie ur strokepatienters perspektiv

Kristiansson, Pernilla and Andersson, Elin (2019)
Human Movement: health and rehabilitation
Abstract (Swedish)
Faktorer som upplevs påverka gångförmågan efter stroke: En kvalitativ studie ur strokepatienters perspektiv Bakgrund: Stroke är en vanligt förekommande folksjukdom och kräver många vårddagar. Gångförmågan blir ofta påverkad, vilket kan leda till fysisk inaktivitet och ytterligare sjuklighet. Att rehabilitera gångförmågan efter stroke är viktigt för att påverka hälsa och livskvalitet. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan användas för att ur ett helhetsperspektiv kunna beskriva patientens livssituation.
Syfte: Att beskriva upplevelser av gångförmåga efter stroke hos patienter med pågående rehabilitering av gångförmågan på dagrehabilitering, och konceptuellt länka detta till ICF-modellen.... (More)
Faktorer som upplevs påverka gångförmågan efter stroke: En kvalitativ studie ur strokepatienters perspektiv Bakgrund: Stroke är en vanligt förekommande folksjukdom och kräver många vårddagar. Gångförmågan blir ofta påverkad, vilket kan leda till fysisk inaktivitet och ytterligare sjuklighet. Att rehabilitera gångförmågan efter stroke är viktigt för att påverka hälsa och livskvalitet. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan användas för att ur ett helhetsperspektiv kunna beskriva patientens livssituation.
Syfte: Att beskriva upplevelser av gångförmåga efter stroke hos patienter med pågående rehabilitering av gångförmågan på dagrehabilitering, och konceptuellt länka detta till ICF-modellen. Studiedesign: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv och deduktiv analys. Material och metoder: Åtta personer mellan 70-82 år, som hade insjuknat i stroke 4-20 månader tidigare. Samtliga deltagare hade pågående rehabilitering gällande gångförmåga efter stroke. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades induktivt med innehållsanalys. Intervjuresultatet integrerades konceptuellt med ICF genom teoritriangulering med deduktiv analys. Etik: Samtliga deltagare fick muntlig och skriftlig information och gav skriftligt samtycke till att delta. Projektet genomfördes enligt Helsingforsdeklarationen och granskades av vårdvetenskapliga etiknämnden (VEN) vid Lunds universitet, VEN 68-18. Resultat: Den induktiva analysen resulterade i det övergripande temat “Komplexiteten av förändrad gångförmåga efter stroke”, vilket bestod av fyra olika kategorier med tre till fyra subkategorier. 1) “Vardagliga aktiviteter har förändrats”, vilken även innefattar rollen av hjälpmedel, anhöriga och omgivningen. 2) “Känslan av att fritt kunna röra sig har begränsats”, beskriver en saknad av frihet samt fysiska, psykiska och emotionella reaktioner. 3) “Rehabiliteringen upplevs bidra till framsteg av gångförmågan”, beskriver deltagarnas syn på fysisk träning och rehabilitering för att förbättra gångförmågan. 4) “Betydelsen av inre drivkraft”, beskriver hur gångförmågan hanteras med olika strategier. Den deduktiva analysen gjordes utifrån ICF-modellen och visade hur samtliga kategorier från innehållsanalysen kunde integreras med ICFs alla komponenter med undantag för kroppsstruktur.
Slutsats: Gångförmågan efter stroke upplevdes förändrad. Det ledde till en upplevelse av att vara begränsad i vardagliga och sociala sammanhang, liksom en saknad av frihet och självständighet. Rehabilitering, omgivningsfaktorer liksom personliga faktorer som motivation och envishet var viktiga för att förbättra gångförmågan. Teoritrianguleringen visade att förändrad gångförmåga efter stroke påverkar livets alla område enligt ICF-modellen. Därmed behöver ett helhetsperspektiv intas vid rehabilitering av gångförmåga efter stroke. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kristiansson, Pernilla and Andersson, Elin
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Stroke, gångsvårigheter, kvalitativ innehållsanalys, teoritriangulering, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), rehabilitering, träning
language
Swedish
id
9076835
date added to LUP
2022-03-15 11:37:10
date last changed
2022-03-15 11:37:10
@misc{9076835,
  abstract     = {{Faktorer som upplevs påverka gångförmågan efter stroke: En kvalitativ studie ur strokepatienters perspektiv Bakgrund: Stroke är en vanligt förekommande folksjukdom och kräver många vårddagar. Gångförmågan blir ofta påverkad, vilket kan leda till fysisk inaktivitet och ytterligare sjuklighet. Att rehabilitera gångförmågan efter stroke är viktigt för att påverka hälsa och livskvalitet. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan användas för att ur ett helhetsperspektiv kunna beskriva patientens livssituation.
Syfte: Att beskriva upplevelser av gångförmåga efter stroke hos patienter med pågående rehabilitering av gångförmågan på dagrehabilitering, och konceptuellt länka detta till ICF-modellen. Studiedesign: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv och deduktiv analys. Material och metoder: Åtta personer mellan 70-82 år, som hade insjuknat i stroke 4-20 månader tidigare. Samtliga deltagare hade pågående rehabilitering gällande gångförmåga efter stroke. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades induktivt med innehållsanalys. Intervjuresultatet integrerades konceptuellt med ICF genom teoritriangulering med deduktiv analys. Etik: Samtliga deltagare fick muntlig och skriftlig information och gav skriftligt samtycke till att delta. Projektet genomfördes enligt Helsingforsdeklarationen och granskades av vårdvetenskapliga etiknämnden (VEN) vid Lunds universitet, VEN 68-18. Resultat: Den induktiva analysen resulterade i det övergripande temat “Komplexiteten av förändrad gångförmåga efter stroke”, vilket bestod av fyra olika kategorier med tre till fyra subkategorier. 1) “Vardagliga aktiviteter har förändrats”, vilken även innefattar rollen av hjälpmedel, anhöriga och omgivningen. 2) “Känslan av att fritt kunna röra sig har begränsats”, beskriver en saknad av frihet samt fysiska, psykiska och emotionella reaktioner. 3) “Rehabiliteringen upplevs bidra till framsteg av gångförmågan”, beskriver deltagarnas syn på fysisk träning och rehabilitering för att förbättra gångförmågan. 4) “Betydelsen av inre drivkraft”, beskriver hur gångförmågan hanteras med olika strategier. Den deduktiva analysen gjordes utifrån ICF-modellen och visade hur samtliga kategorier från innehållsanalysen kunde integreras med ICFs alla komponenter med undantag för kroppsstruktur.
Slutsats: Gångförmågan efter stroke upplevdes förändrad. Det ledde till en upplevelse av att vara begränsad i vardagliga och sociala sammanhang, liksom en saknad av frihet och självständighet. Rehabilitering, omgivningsfaktorer liksom personliga faktorer som motivation och envishet var viktiga för att förbättra gångförmågan. Teoritrianguleringen visade att förändrad gångförmåga efter stroke påverkar livets alla område enligt ICF-modellen. Därmed behöver ett helhetsperspektiv intas vid rehabilitering av gångförmåga efter stroke.}},
  author       = {{Kristiansson, Pernilla and Andersson, Elin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Faktorer som upplevs påverka gångförmågan efter stroke: En kvalitativ studie ur strokepatienters perspektiv}},
  year         = {{2019}},
}