Hamstringsskada hos fotbollsspelare En enkätstudie om fotbollsspelares kontakt med vården
(2019)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Fem till sju spelare i ett fotbollslag om 25 spelare skadar varje säsong hamstringsmuskulaturen. Detta gör att hamstringsskador är den vanligaste skadan bland professionella fotbollsspelare, och incidensen har visat sig öka. Läkningstiden är lång och risken för upprepade skador är hög, och en god rehabilitering är därför av största vikt. Syfte/frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om fotbollsspelare på amatörnivå (division 2–4) söker vård, och hos vilken profession de i så fall söker vård, vid en hamstringsskada.
Frågeställningar inkluderade hur spelarna fått kontakt med vården, om de fått hjälp av sin klubb att hitta rätt vård och om det fanns skillnader i hur mycket hjälp klubbarna erbjöd spelarna efter skada... (More) - Bakgrund: Fem till sju spelare i ett fotbollslag om 25 spelare skadar varje säsong hamstringsmuskulaturen. Detta gör att hamstringsskador är den vanligaste skadan bland professionella fotbollsspelare, och incidensen har visat sig öka. Läkningstiden är lång och risken för upprepade skador är hög, och en god rehabilitering är därför av största vikt. Syfte/frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om fotbollsspelare på amatörnivå (division 2–4) söker vård, och hos vilken profession de i så fall söker vård, vid en hamstringsskada.
Frågeställningar inkluderade hur spelarna fått kontakt med vården, om de fått hjälp av sin klubb att hitta rätt vård och om det fanns skillnader i hur mycket hjälp klubbarna erbjöd spelarna efter skada beroende på vilken nivå spelarna tillhörde, samt om de spelade i herr- eller damlag. Studiedesign: Tvärsnittsstudie, kvantitativ enkätstudie. Material och metoder: En förfråga till deltagande i studien skickades ut till sammanlagt 72 lag i Skåne, 16 av dessa tackade ja till att deltaga och länk till en egenkonstruerad enkät skickades då ut. Totalt svarade 29 spelare på enkäten, och 25 av dessa inkluderades i studien. Bortfallet bland deltagande lag var stort, endast 29/438 (7%) av spelarna i deltagande lag svarade på enkäten. Etik: Det var en studie på grundläggande högskolenivå och enligt etikprövningslagen (SFS 2003:460 2 §) föll den därmed inte inom ramen för forskning och krävde därför inte etisk prövning. För att undvika att behöva söka tillstånd hos målsman tillfrågades endast personer över 18 år att deltaga i studien. Varje inskickad enkät tilldelades ett nummer, som därefter var det enda som identifierade den svarande. I uppsatsen presenterades all data på gruppnivå för att försäkra konfidentialitet. Resultat: Nitton av tjugofem (76 procent) deltagare hade någon gång haft en skada på hamstringsmuskulaturen, endast sex av nitton (31,5%) av dessa sökte hjälp i vården och sex av nio av dessa sökte hjälp hos en fysioterapeut. Fem av sjutton deltagare upplevde att de fått hjälp av sin klubb att söka vård.
Slutsats: Studien hade ett mycket lågt studiedeltagande vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Skadeprevalensen i studien var hög, men få av de skadade hade sökt vård. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9076859
- author
- Olsson, Pauline
- supervisor
- organization
- year
- 2019
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Vårdsökande, muskelruptur, muskelsträckning, idrottsskada, amatör
- language
- Swedish
- id
- 9076859
- date added to LUP
- 2022-03-11 14:15:16
- date last changed
- 2022-03-11 14:15:16
@misc{9076859,
abstract = {{Bakgrund: Fem till sju spelare i ett fotbollslag om 25 spelare skadar varje säsong hamstringsmuskulaturen. Detta gör att hamstringsskador är den vanligaste skadan bland professionella fotbollsspelare, och incidensen har visat sig öka. Läkningstiden är lång och risken för upprepade skador är hög, och en god rehabilitering är därför av största vikt. Syfte/frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om fotbollsspelare på amatörnivå (division 2–4) söker vård, och hos vilken profession de i så fall söker vård, vid en hamstringsskada.
Frågeställningar inkluderade hur spelarna fått kontakt med vården, om de fått hjälp av sin klubb att hitta rätt vård och om det fanns skillnader i hur mycket hjälp klubbarna erbjöd spelarna efter skada beroende på vilken nivå spelarna tillhörde, samt om de spelade i herr- eller damlag. Studiedesign: Tvärsnittsstudie, kvantitativ enkätstudie. Material och metoder: En förfråga till deltagande i studien skickades ut till sammanlagt 72 lag i Skåne, 16 av dessa tackade ja till att deltaga och länk till en egenkonstruerad enkät skickades då ut. Totalt svarade 29 spelare på enkäten, och 25 av dessa inkluderades i studien. Bortfallet bland deltagande lag var stort, endast 29/438 (7%) av spelarna i deltagande lag svarade på enkäten. Etik: Det var en studie på grundläggande högskolenivå och enligt etikprövningslagen (SFS 2003:460 2 §) föll den därmed inte inom ramen för forskning och krävde därför inte etisk prövning. För att undvika att behöva söka tillstånd hos målsman tillfrågades endast personer över 18 år att deltaga i studien. Varje inskickad enkät tilldelades ett nummer, som därefter var det enda som identifierade den svarande. I uppsatsen presenterades all data på gruppnivå för att försäkra konfidentialitet. Resultat: Nitton av tjugofem (76 procent) deltagare hade någon gång haft en skada på hamstringsmuskulaturen, endast sex av nitton (31,5%) av dessa sökte hjälp i vården och sex av nio av dessa sökte hjälp hos en fysioterapeut. Fem av sjutton deltagare upplevde att de fått hjälp av sin klubb att söka vård.
Slutsats: Studien hade ett mycket lågt studiedeltagande vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Skadeprevalensen i studien var hög, men få av de skadade hade sökt vård.}},
author = {{Olsson, Pauline}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hamstringsskada hos fotbollsspelare En enkätstudie om fotbollsspelares kontakt med vården}},
year = {{2019}},
}