Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rest or digest? Changes in activity and behavior of Great Snipes Gallinago media before migration

Thorenfeldt, Axel (2022) BIOK01 20212
Degree Projects in Biology
Popular Abstract (Swedish)
Dubbelbeckasinens resa

De senaste decennier har avslöjat imponerande historier om flyttfåglars vandringar och liv. Ett exempel är dubbelbeckasinen, en vadarfågel som häckar i de skandinaviska fjällen. Svenska fåglar har visat sig kunna flyga direkt i över 90 timmar non-stop mellan häckningsplatsen i Jämtland och övervintringsplatsen i Afrika - ett avstånd på uppemot 7000 km. Under resan håller beckasinerna en imponerande fart på uppemot 90 km/t, och kan nå höjder på 7000 meter. Trots dessa imponerande upptäckter vet vi lite om vad dubbelbeckasinen gör innan den ger sig iväg på sina långa flyttningar.

En liten stegräknare
De senaste åren har forskare utvecklat ett revolutionerande verktyg för djurstudier, nämligen accelerometern.... (More)
Dubbelbeckasinens resa

De senaste decennier har avslöjat imponerande historier om flyttfåglars vandringar och liv. Ett exempel är dubbelbeckasinen, en vadarfågel som häckar i de skandinaviska fjällen. Svenska fåglar har visat sig kunna flyga direkt i över 90 timmar non-stop mellan häckningsplatsen i Jämtland och övervintringsplatsen i Afrika - ett avstånd på uppemot 7000 km. Under resan håller beckasinerna en imponerande fart på uppemot 90 km/t, och kan nå höjder på 7000 meter. Trots dessa imponerande upptäckter vet vi lite om vad dubbelbeckasinen gör innan den ger sig iväg på sina långa flyttningar.

En liten stegräknare
De senaste åren har forskare utvecklat ett revolutionerande verktyg för djurstudier, nämligen accelerometern. Det är ett litet instrument som mäter aktivitet eller rörelse, på samma sätt som en stegräknare mäter hur mycket du själv rör dig. Detta har redan gett mycket information om bland annat däggdjur och fisk, men det har varit svårare att använda accelerometer på fåglar eftersom apparaten varit för tung. Nyligen har man utvecklat accelerometrar som är tillräckligt lätta, och sedan 2016 har man kunnat studera svenska dubbelbeckasiners aktivitet. Accelerometern fästs vid fågelns ben, och mäter dens steg (om den går), och vingslag (om den flyger). Detta kan sedan visas i ett så kallat «actogram» där intensiteten visas med olika färger.

Viktiga förberedelser
Människan har sedan länge vetat att fåglar flyttar och att några kan flytta mycket långt. Man vet också att fåglar förbereder sig inför dessa flygningar genom att lägga på sig fett, vilket är fåglarnas ”bränsle”, och de måste därför äta mycket inför en flyttning. Man vet däremot inte så mycket om hur detta påverkar en fågels aktivitet under dygnet inför speciellt långa resor. Fördelen med aktivitetsdata är att den avslöjar mer om vad fågeln gör hela dygnet, varje dag, hela året.
Mätningarna från dubbelbeckasinerna visade som väntat hög aktivitet (sannolikt med att äta) inför den långa höstflyttningen. Det oväntade var att vissa fåglar var mer aktiva än andra, och att dessa valde att flyga lite söderut tidigare för att förbereda sig inför den långa non-stop flygningen. Det kan vara så att dessa fåglar var på ett ställe med lite mat, och behövde vara väldigt aktiva för att äta tillräckligt. I sådana fall är det bättre att hitta ett nytt ställe. De fåglar som var mindre aktiva (och kanske var på ett bättre ställe) stannade kvar i Jämtland längre, och flög sedan direkt till Afrika utan att landa på vägen.

Den Afrikanska natten
Jämtlands ljusa nätter gör att dubbelbeckasinerna kan vara aktiva nästan hela dygnet under sommaren, men när fåglarna kommer till Afrika ser det annorlunda ut. I vinterkvarteren är beckasinerna nästan endast aktiva på dagen, men detta ändrar sig i mars när fåglarna börjar förbereda sig inför vårflyttningen. Dubbelbeckasinerna måste under denna period äta mycket för att lägga på sig fett, och aktiviteten visade att de då var aktiva också utöver natten. Detta gjorde att de var mera aktiva per dygn än när de inte behövde lägga på sig, och antagligen la mer tid på att äta.
För det mesta kunde beckasinerna endast vara aktiva några få timmar efter solnedgång, men det visade sig att de vid fullmåne kunde vara aktiva genom hela natten. Tidigare forskning har visat att den insektsätande nattskärran också använder ljusa nätter vid fullmåne för att födosöka mer under flyttningen. Nattskärran behöver ljuset för att se sina byten, men det är inte klart vilken nytta dubbelbeckasinen drar av fullmånen. Kanske är det dubbelbekasinens favoritmat, daggmask, som kommer fram vid fullmåne? Eller behöver också dubbelbeckasinen ljuset för att se? Aktivitetsdatan kan endast berätta något om vad fåglarna gör, men tyvärr inte mycket om varför. Åtminstone inte än! (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Thorenfeldt, Axel
supervisor
organization
course
BIOK01 20212
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
English
id
9077462
date added to LUP
2022-03-24 11:56:10
date last changed
2022-03-24 11:56:10
@misc{9077462,
  author       = {{Thorenfeldt, Axel}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rest or digest? Changes in activity and behavior of Great Snipes Gallinago media before migration}},
  year         = {{2022}},
}