Riket är ditt, Försvarsmakten och härligheten: En idéhistorisk studie av uppkomst och 
genomförande av avtalet om Militär själavård

Abstract

At a time when the state and the Church of Sweden in a long process separated and religious freedom was strengthened in the constitution, the Church of Sweden has gained control over the existential support offered to the Swedish armed forces This has been possible by building agreements with the Swedish Armed Forces on the discursive concept of military spiritual care.
The concept was established in a government report 1982 with a proposal that meant strengthening the Church of Sweden's presence in the armed forces in exchange for the Church of Sweden being responsible for part of the salaries. This also meant that the Church of Sweden would be the principal with responsibility for the organization of military spiritual care as in the first agreement 1990. The Military Dean, appointed by the Church of Sweden, employed by the Armed Forces, became responsible for the implementation.
The historical overview of the thesis shows that within the armed forces there have previously been other views on how existential support has been offered to conscripts and employees.
In agreements, directives, and policies, military spiritual care has not been formulated as a modern concept, but as an expression of the role the church has historically played in the Swedish armed forces. This clear presentism has helped to shape the discourse on military spiritual care.
In line with how the historian of ideas Michel Foucault reasoned about how productive exercise of power works, the Church of Sweden has strengthened its control of military spiritual care, not least through the professionalization of military priests.
The essay can show how the discursive norm around military spiritual care has been established and developed through Foucault's reasoning about the productive exercise of power and the order of discourse. When discourses are created, it leads to exclusion in what may be said, when and by whom. In other cases, it may be about what is defined as right or wrong, normal or abnormal. In this study, it is shown that the Christian faith norm is seen as the norm. Other religious denominations, or views of life, fall outside.

Abstract (Swedish)

I en tid då staten och Svenska kyrkan i en lång process skilts åt och religionsfriheten stärkts i grundlagen har Svenska kyrkan skaffat sig kontroll över det existensiella stöd som erbjuds den svenska militären. Detta har kunnat göras genom att bygga avtal med Försvarsmakten kring det diskursiva begreppet militär själavård.
Begreppet etablerades med utredningen Militär själavård, betänkande av utredningen religionen i försvaret 1982. Enmansutredaren formade ett förslag som innebar att stärka Svenska kyrkans närvaro i Försvarsmakten mot att Svenska kyrkan skulle stå för del av lönerna. Med detta följde också att Svenska kyrkan skulle vara huvudman med ansvar för organisationen av den militära själavården.Utredningens förslag togs i ett riksdagsbeslut 1988 och ett första avtal mellan Försvarsmakten och Svenska kyrkan började gälla 1 januari 1990.
I uppsatsens historiska översikt visas att det inom försvaret tidigare funnits andra synsätt på hur det existensiella stöd erbjudits värnpliktiga och anställda. Med den nya ordningen med Svenska kyrkan som huvudman blev det Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans centralstyrelse som beslutade om organisationen. Den av Svenska kyrkan utsedda, av Försvarsmakten anställda, fältprosten blev ansvarig för genomförandet.
Militär själavård har i avtal, direktiv och policy formulerats inte som ett modernt begrepp, utan som ett uttryck för den roll kyrkan haft historiskt för den svenska krigsmakten och försvaret. Denna tydliga presentism har varit med och format diskursen kring själavård.
I linje med hur idéhistorikern Michel Foucault resonerar kring hur produktiv maktutövning fungerar har Svenska kyrkan stärkt sin kontroll av den militära själavården, inte minst genom professionalisering av militärpräster. Inom Försvarsmaktens själavård tillhör samtliga 30 anställda samfundet Svenska kyrkan.
Sedan det första avtalet mellan Försvarsmakten och Svenska kyrkan tecknades 1990 kan uppsatsen visa hur den diskursiva normen kring militär själavård har etablerats och utvecklats genom Foucaults resonemang om produktiv maktutövning och diskursens ordning. När diskurser skapas leder det till utestängning i vad som får sägas, när och av vem. I andra fall kan det handla om vad som definieras som rätt eller fel, normalt eller onormalt. I denna undersökning är det visat att den kristna tron normen ses som det normala. Andra religiösa samfund, eller livsåskådningar hamnar utanför.

• author: Sköldefors, Torbjörn
• supervisor: Henrik Brissman
• organization: Division of History of Ideas and Sciences
• course: ILHK02 20212
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Philosophy and Religion; History and Archaeology
• keywords: spiritual care, ministers to military personnel, chaplain, chaplaincy, military priest, religious freedom
• language: Swedish
• id: 9078071
• date added to LUP: 2023-09-13 08:58:24
• date last changed: 2023-09-13 08:58:24