Biometrisk uppgift – ett hinder för effektiv reglering av biometriska AI-system? - En utredning av definitionen av biometrisk uppgift enligt gällande EU-rätt och dess betydelse för regleringen av biometriska AI-system i enlighet med förslaget till den kommande AI-förordningen.
(2022) JURM02 20221Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen behandlar den EU-rättsliga definitionen av biometrisk uppgift i förhållande till EU-kommissionens förslag på en kommande AI-förordningen. Utredningen sker med utgångspunkt i en EU-rättslig, rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod. Uppsatsen är indelad i två huvuddelar. Den första delen är en terminologisk utredning av dataskyddsförordningens definition av begreppet biometrisk uppgift. Den andra delen syftar till att utreda hur regleringen av biometriska AI-system enligt förslaget till AI-förordningen påverkas av definitionen av biometrisk uppgift.
Definitionen i art. 4.14 dataskyddsförordningen ställer upp fyra kumulativa krav som måste bedömas med hänsyn till den biometriska informationen i det enskilda fallet i syfte att... (More) - Uppsatsen behandlar den EU-rättsliga definitionen av biometrisk uppgift i förhållande till EU-kommissionens förslag på en kommande AI-förordningen. Utredningen sker med utgångspunkt i en EU-rättslig, rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod. Uppsatsen är indelad i två huvuddelar. Den första delen är en terminologisk utredning av dataskyddsförordningens definition av begreppet biometrisk uppgift. Den andra delen syftar till att utreda hur regleringen av biometriska AI-system enligt förslaget till AI-förordningen påverkas av definitionen av biometrisk uppgift.
Definitionen i art. 4.14 dataskyddsförordningen ställer upp fyra kumulativa krav som måste bedömas med hänsyn till den biometriska informationen i det enskilda fallet i syfte att avgöra huruvida informationen i fråga kan klassificeras som biometrisk uppgift. Av uppsatsen utredning framgår att formuleringen av begreppet anses resultera i en alltför insnävad definition som följd av högt ställda krav på unik identifiering av en specifik individ. Detta har särskild betydelse för den framtida regleringen av biometriska AI-system i enlighet med EU-kommissionens förslag till AI-förordningen. Biometriska AI-system skiljer sig från traditionella biometriska system eftersom deras användningsområden till stor del är beroende av biometriska data härstammande från beteendemässiga och emotionella kännetecken. Beteendemässig och emotionell data riskerar dock att sakna förmågan att identifiera individer. Samtidigt utvecklas de AI-system som använder sig av sådan data ofta specifikt i kategoriserings- och uttydningssyften.
Utifrån en analys av begreppets innebörd dras slutsatsen att en exakt kopia av dataskyddslagstiftningens definition av biometrisk uppgift bör därför inte anses som ett passande val för en AI-rättslig kontext. Precis som framgår av rapporter och utredningar av både självständiga organisationer och organisationer på EU-nivå vore det lämpligt att byta ut eller modifiera denna definition för att säkerställa en effektiv rättstillämpning. Uppsatsen avrundar med att föreslå att detta bör ske genom en exkludering av kravet om unik identifiering. (Less) - Abstract
- This thesis concerns the definition of biometric data in relation to the AI Act as proposed by the European Commission. The examination is conducted with the application of an EU legal method, a legal dogmatic method, and a legal analytical method. The first part consists of a terminological investigation of biometric data as defined in the Data Protection Regulation (DPR). The second part aims to examine how the definition in the DPR affects the regulation of biometric AI systems in the AI Act.
The definition in article 4.14 DPR presents four cumulative requirements that must be assessed when determining whether biometric information can legally classify as biometric data. When examining the meaning of the definition as presented in... (More) - This thesis concerns the definition of biometric data in relation to the AI Act as proposed by the European Commission. The examination is conducted with the application of an EU legal method, a legal dogmatic method, and a legal analytical method. The first part consists of a terminological investigation of biometric data as defined in the Data Protection Regulation (DPR). The second part aims to examine how the definition in the DPR affects the regulation of biometric AI systems in the AI Act.
The definition in article 4.14 DPR presents four cumulative requirements that must be assessed when determining whether biometric information can legally classify as biometric data. When examining the meaning of the definition as presented in the DPR, it can be considered as far too narrow. This is mainly a result of the requirement of unique identification of an individual. This is specifically important in regard to the future regulation of biometric AI systems according to the proposal of the European Commission for the new AI Act. Biometric AI systems differ from traditional biometric systems as their area of application usually depends on emotional and behavioral biometric data. However, both behavioral and emotional data tend to lack the ability to uniquely identify individuals. Likewise, the AI systems using them are developed mainly for categorization and inference related purposes. As a result, using an identical copy from the DPR when defining biometric data in the AI Act should not be regarded as a fitting and future proof choice. Both reports and position papers on EU and non-EU level have stated that either replacing or modifying the current definition would be necessary to ensure effective law enforcement for AI. The thesis concludes by stating that this could be done by excluding the requirements related to the identifiable individual. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9080396
- author
- Lycke, Anna LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Biometric data - A hindrance for efficient regulation of biometric AI systems? - An investigation of biometric data as defined by EU law and its impact on the regulation of biometric AI systems in the proposal for a new AI Act
- course
- JURM02 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EU-rätt, IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 9080396
- date added to LUP
- 2022-06-12 15:33:49
- date last changed
- 2022-06-12 15:33:49
@misc{9080396,
abstract = {{This thesis concerns the definition of biometric data in relation to the AI Act as proposed by the European Commission. The examination is conducted with the application of an EU legal method, a legal dogmatic method, and a legal analytical method. The first part consists of a terminological investigation of biometric data as defined in the Data Protection Regulation (DPR). The second part aims to examine how the definition in the DPR affects the regulation of biometric AI systems in the AI Act.
The definition in article 4.14 DPR presents four cumulative requirements that must be assessed when determining whether biometric information can legally classify as biometric data. When examining the meaning of the definition as presented in the DPR, it can be considered as far too narrow. This is mainly a result of the requirement of unique identification of an individual. This is specifically important in regard to the future regulation of biometric AI systems according to the proposal of the European Commission for the new AI Act. Biometric AI systems differ from traditional biometric systems as their area of application usually depends on emotional and behavioral biometric data. However, both behavioral and emotional data tend to lack the ability to uniquely identify individuals. Likewise, the AI systems using them are developed mainly for categorization and inference related purposes. As a result, using an identical copy from the DPR when defining biometric data in the AI Act should not be regarded as a fitting and future proof choice. Both reports and position papers on EU and non-EU level have stated that either replacing or modifying the current definition would be necessary to ensure effective law enforcement for AI. The thesis concludes by stating that this could be done by excluding the requirements related to the identifiable individual.}},
author = {{Lycke, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Biometrisk uppgift – ett hinder för effektiv reglering av biometriska AI-system? - En utredning av definitionen av biometrisk uppgift enligt gällande EU-rätt och dess betydelse för regleringen av biometriska AI-system i enlighet med förslaget till den kommande AI-förordningen.}},
year = {{2022}},
}