Avbeställningsrätt i entreprenader reglerade av AB 04

Abstract (Swedish)

I en entreprenad reglerad av AB 04 har beställaren rätt att förändra entreprenörens kontraktsåtagande. Beställaren kan förändra kontraktsåtagandet på två sätt: genom föreskrivna ÄTA-arbeten samt genom avbeställning. Avbeställningsrätten är inte reglerad i AB 04. Syftet med uppsatsen är att undersöka om utvalda rättigheter och skyldigheter föreligger vid avbeställning vid entreprenader reglerade av AB 04, liksom att undersöka omfattningen av, samt lämplig beräkningsmodell för, ersättningen.
I uppsatsen behandlas följande frågeställningar. Ur vilken grund kan en avbeställningsrätt härledas? Är avbeställningsrätten inskränkt på så vis att endast vissa typer, eller mängder, av arbeten kan avbeställas? Kan entreprenören vägra att acceptera en avbeställning? Har beställaren en skyldighet att underrätta entreprenören så fort denne har vetskap om att en avbeställning kommer att behöva ske? Kan beställaren anlita en ny entreprenör att utföra ett avbeställt arbete innan entreprenaden är färdigställd/överlämnad? Hur kan avbeställningsersättningen beräknas?
Svar på frågeställningarna diskuteras och analyseras. Analysen utgår från ett uttalande i förordet till AB 04, som stadgar att ”AB 04 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna.”
Rättsläget vid avbeställning i entreprenad reglerad av AB 04 är inte klart. Målet med uppsatsen är således inte att ge ett rakt svar på alla frågeställningar. För flera av frågeställningarna är det därför mer ändamålsenligt att föra en diskussion för och emot olika lösningar.
Material som används är närliggande lagregleringar, förarbeten till dessa, liksom domstolspraxis och doktrin.
Då avbeställning inte är reglerat i AB 04 görs en utblick mot andra avbeställningsregleringar. Hit hör avbeställningsbestämmelserna i köplagen och konsumenttjänstlagen. Även det norska standardavtalet NS 8405 ses till, då avbeställning är reglerat däri.
I äldre doktrin har avbeställningsrätten ansetts kunna härledas ur regleringen om ÄTA-arbeten. Nyare doktrin är av annan åsikt – snarare ska avbeställningsrätten härledas ur allmänna förmögenhetsrättsliga normer. Aktat definitionen av ÄTA-arbeten, övriga bestämmelser i avtalet samt tidigare lydelser av AB förefaller det troligast att avbeställningsrätten är att härleda ur allmänna förmögenhetsrättsliga normer.
Viss doktrin menar att avbeställning utgör ett förväntat/anteciperat kontraktsbrott. Aktat entreprenadrättens särskilda drag är detta inte fallet vid entreprenadavtal – avbeställningsrätten är att se som en rättighet för beställaren. Denna rättighet för beställaren avvägs genom avbeställningsersättningen till entreprenören.
Vid tolkning av AB-avtal har HD uttalat att det är möjligt att se till de allmänna förmögenhetsrättsliga principer som finns i köplagen och konsumenttjänstlagen. I uppsatsen undersöks huruvida avbeställningsbestämmelserna i dessa två lagar utgör principer som är lämpliga att tillämpa vid avbeställning i entreprenad reglerad av AB 04. Slutsatsen är att köplagens inskränkning i avbeställningsrätten inte är överförbar till entreprenad. Avbeställningsrätten är inte inskränkt i omfattning, och entreprenören kan heller inte vägra att acceptera en avbeställning. Snarare torde, såsom även gäller enligt konsumenttjänstlagens, en oinskränkt avbeställningsrätt vara för handen.
Enligt NS 8405 ska en beställare underrätta om avbeställning i så god tid som möjligt. Huruvida detta även gäller vid avbeställning i entreprenad reglerad av AB 04 diskuteras i uppsatsen. En sådan underrättelseskyldighet finns varken i köplagen eller konsumenttjänstlagen. Däremot kan det argumenteras för att en underrättelseskyldighet följer av lojalitetsplikten. Dels är lojalitetsplikten nämnd i förordet till AB 04, dels öppnar praxis från HD upp för att lojalitetsplikten kan gälla även när det varken finns direkt stöd i lag eller avtal. En underrättelseskyldighet skulle även kunna följa av 2 kap 9 § AB 04, som stadgar att parterna ska underrätta varandra om omständigheter som är av betydelse för entreprenaden.
Vid ÄTA-arbeten har entreprenören företrädesrätt som innebär att denne har en rättighet och en skyldighet att utföra föreskrivna ÄTA-arbeten. I NS 8405 finns en slags företrädesrätt vid avbeställning – beställaren kan inte anställa ny entreprenör att utföra ett avbeställt arbete förrän entreprenaden är överlämnad. Det är möjligt att argumentera för att en sådan företrädesrätt även finns vid avbeställning i entreprenader reglerade av AB 04. Ett av de tyngsta argumenten för detta är att ansvarsfrågor bli komplicerade om beställaren anlitar ytterligare en entreprenör. Det är också möjligt att argumentera utifrån lojalitet enligt lojalitetsprincipen.
Avbeställningsersättningen torde motsvara det positiva kontraktsintresset. Detta följer dels av uttalande i entreprenadrättslig doktrin, dels av regleringen i köplagen. Även i NS 8405 motsvarar ersättningen det positiva kontraktsintresset.
Subtraktionsmetoden kan användas vid ersättningsberäkningen. Slutavräkningsregeln i 6 kap 11 § torde endast tillämpas vid ersättningsberäkningen om parterna kommit överens om det. Avbeställning är inte en beräkningsfaktor i paragrafen, och torde heller inte kunna tolkas in i den.

Abstract

The parties of a construction contract consist of an employer and a constructor. A common standard-form contract in construction contract law is AB 04. The employer in such a contract is entitled to alter the extent of the contracted works. This is done by either prescribing an ÄTA-arbete (an altered or added work) or by cancelling works. ÄTA-arbeten are regulated in AB 04. Cancellation of works is not. Construction contracts are not subject of legislation in Swedish law.
The purpose of the thesis is to examine whether selected rights and obligations follows the right to cancel works, as well as the extent, and calculation of, the compensation of a cancelled work.
The thesis aims to examine the following questions. From which principle stems the right to cancel works? Is the right to cancel works limited in extent, meaning that only certain works or certain quantities are cancellable? Does the contractor have a right to refuse a cancellation of works? Does the employer have a duty of notification? Does the employer have a right to employ another contractor to execute the cancelled work before the construction has been consigned? How is the compensation of a cancelled work calculated?
Answers to the questions are discussed and analyzed. The analysis is based on a statement in the preface of AB 04. The preface states that the standard-form contract is built on a foundation of rights and obligations, aiming to reach an economically optimal balance of risk between the parties.
It is not possible to find undisputed answers to the asked questions. The aim of the thesis is therefore not to give straight answers. It is more purposeful to lead a discussion, commenting on pros and cons of different solutions, to the problems at hand.
Sources used in the thesis are laws, as well as legislative history to these, court judgements from the Supreme Court (Högsta domstolen) and legal literature.
Since cancellation of works is not regulated in AB 04, legislation in proximity to construction contract law is examined. Such legislation is the Sale of Goods Act (köplagen) and the Customer Services Act (konsumenttjänstlagen). Paragraphs, related to cancellation of works, in the Norwegian standard-form contract NS 8405, are also brought up.
In legal literature of an older date, the right to cancel works are said to be derived from ÄTA-arbeten. Legal literature of a more recent date, however, argues that cancellation of works is to be derived from general principles in the law of contracts. When considering the definition of ÄTA-arbeten, other regulations in AB 04 and previous versions of the AB-contract, the latter interpretation seems most probable.
In some legal literature cancellation has been regarded as a breach of contract. In a context of construction contract law, this does not seem to be the case. Cancellation of works is to be considered a right. This right belongs to the employer. The contractor, in return, is compensated for the cancelled works.
It is possible to consider general principles in the law of contracts portrayed in the Sale of Goods Act and the Customer Services Act when interpreting AB-contracts. This was stated by the Supreme Court. The thesis examines whether regulations regarding cancellation of works in these laws are also applicable in the context of AB 04. The conclusion is that the limitations in the Sale of Goods Act are not applicable. The right of cancellation is more likely unlimited, as is the case in the Customer Services Act.
An employer shall, according to NS 8405, notify the constructor of a cancellation as soon as possible. The thesis discusses whether this also applies to cancellation in the context of AB 04. Such a duty of notification does not exist in either the Sale of Goods Act or the Customer Services Act. But, it could be based upon lojalitetsprincipen (principle of loyalty). This principle is mentioned in the preface of AB 04. In a recent judgement from the Supreme Court, it is stated that the principle could be applied to the parties’ agreement, irrespective of if it is decreed in law or in the contract. A duty of notification could also be based upon the 2 chapter 9 § AB 04, that stipulates that the parties shall notify one another of circumstances of importance to the construction contract.
When an employer prescribes an ÄTA-arbete, the constructor has företrädesrätt, meaning a right, as well as an obligation, to perform the ÄTA-arbete. In NS 8405, there is a similar right for the constructor regarding cancelled works. The employer is not allowed to employ another contractor to perform the cancelled work until the construction has been consigned. It is possible to argue that such a företrädesrätt might exist in the context of AB 04 as well. One important argument is that the placing of responsibility of the works can become complicated if the employer is allowed to employ another contractor. It is also possible to base an argument on the principle of loyalty.
The compensation of a cancelled work is most probably equivalent to positivt kontraktsintresse. This means that the constructor is compensated for his expenses as well as loss of profit. This conclusion is drawn from both legal literature as well as the regulation in the Sale of Goods Act. The regulation in NS 8405 also compensates in accordance with positivt kontraktsintresse.
Subtraktionsmetoden, the method of subtraction, can be used to calculate the compensation.
The method in the 6 chapter 11 § (slutavräkningsregeln) is most likely only to be used if the parties has agreed upon it. The rule is aimed to regulate ÄTA-arbeten. If there has been many avgående arbeten (contracted works that are not performed due to an added work), in relation to tillkommande arbeten (added works), the contracter can, if the conditions in the paragraph are met, receive further compensation. A cancellation of works is not the same as avgående arbeten. Hence, it would not be suitable to add this to the paragraph’s equation.

• author: Jeppsson, Hilda
• supervisor: Per Samuelsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Cancellation of works in construction contracts
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Avtalsrätt, entreprenadrätt, avbeställning
• language: Swedish
• id: 9080426
• date added to LUP: 2022-06-14 20:02:09
• date last changed: 2022-06-14 20:02:09