Är likadelningsprincipen likställd med jämställdhet? - En studie av likadelningsprincipens ändamålsenlighet ur ett jämställdhetsperspektiv

Abstract (Swedish)

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att studera hur likadelningsprincipen och dess modifikationer utformats och samspelar utifrån den jämställdhetssträvan som uttalats i äktenskapsbalkens förarbeten. Syftet med uppsatsen är därutöver att analysera huruvida denna utformning är ändamålsenlig, dels med beaktande av de samhällsförändringar som skett sedan äktenskapsbalken inrättades och dels med beaktande av de alternativa egendomssystem som presenterats i äktenskapsbalkens förarbeten och diskuterats i den juridiska litteraturen. Utgångspunkten för den ekonomiska fördelningen i samband med äktenskapsskillnad är likadelning av makarnas sammanlagda giftorättsgods i enlighet med den så kallade likadelningsprincipen, 11 kap. 3 § ÄktB. Utgångspunkten är vidare att all makars egendom utgör giftorättsgods förutsatt att inget annat avtalats, 7 kap. 1 § ÄktB. Detta innebär att giftorätten är omfattande och att makars ekonomiska gemenskap är stark. I äktenskapsbalkens förarbeten uttalade departementschefen och familjelagssakkunniga att äktenskapsbalken bör sträva efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Som ett led i detta bör äktenskapsbalken värna om makars självständighet och samtidigt skydda den ekonomiskt svagare maken.

Mot bakgrund av detta diskuterade departementschefen och familjelagssakkunniga alternativa egendomssystem såsom återgångsdelning och total egendomsseparation i äktenskapsbalkens förarbeten. Gemensamt för dessa egendomssystem är att de i någon utsträckning bevarar makars egendomsförhållanden opåverkade av ett äktenskap. Likadelningsprincipen bedömdes dock vara det bästa alternativet för kvinnor som trots en utveckling mot jämställdhet fortsatt var i en ekonomiskt utsatt position till följd av lägre förvärvsarbetesinkomst. Likadelningsprincipen bedömdes även vara det bästa alternativet av rent praktiska skäl på grund av dess enkla tillämpbarhet. Istället för att ändra egendomssystem försökte man att komma tillrätta med oskäliga resultat av likadelningsprincipen genom olika modifikationer såsom jämkning, 12 kap. 1 § ÄktB. Gemensamt för dessa modifikationer är att de som utgångspunkt minskar mängden giftorättsgods som är föremål för likadelning. Dessa modifikationer ger således uttryck för ekonomisk självständighet på bekostnad av äktenskapets ekonomiska gemenskap. En modifikation som skiljer sig åt är underhåll efter äktenskapsskillnad, 6 kap. 7 § 2–3 st. ÄktB. Denna modifikation innebär motsatsvis att mer av den ena makens giftorättsgods övergår till den andra maken än vad likadelningsprincipen medger. Detta i sin tur ger uttryck för äktenskapets ekonomiska gemenskap på bekostnad av den ekonomiska självständigheten. Gemensamt för jämkningsregeln och underhållsregeln är att de både utgör undantagsregler som ska tillämpas restriktivt.

Slutsatsen som nås är att likadelningsprincipen är fortsatt ändamålsenlig eftersom den problematik som framhållits i äktenskapsbalkens förarbeten kvarstår, om än i förbättrad omfattning. Detta trots att reformer gjorts inom andra rättsområden i syfte att komma tillrätta med problematiken och ett omfattande jämställdhetsarbete ägt rum på flera samhällsplan. Även om likadelningsprincipen är fortsatt ändamålsenlig finns det ett reformationsbehov då likadelningsprincipen enligt min mening är oskäligt omfattande vad gäller egendom som förvärvats innan ett äktenskap och egendom som förvärvats under ett äktenskap genom gåva, arv eller testamente från tredje man. Denna omfattning är nämligen oförenlig med tanken om att värna om makars självständighet som ett led i jämställdhetssträvan då egendomen inte kan hänföras till den äktenskapliga samlevnaden. Därutöver finns ett reformationsbehov eftersom likadelningsprincipen enligt min mening är oskäligt begränsad vad gäller makars pensionsrättigheter. Denna begränsning är nämligen oförenlig med tanken om att skydda den ekonomiskt svagare maken som ett led i jämställdhetssträvan då makars pensionsrättigheter är beroende av de normativa val som görs under den äktenskapliga samlevnaden.

Abstract

The main purpose of this essay is to study how the principle of equal division and it´s modifications have been formed and how they interact considering the aim towards gender equality that was pronounced during the legislative preparations. Furthermore, the purpose of this essay is to analyze whether the legislation is in accordance with the aim towards gender equality, considering the development of the society and the alternative property systems that were discussed in the legislative preparations and are discussed in the legal literature. The main rule of the division of property in case of legal separation is equal division, 11 chap. 3 § Swedish Marriage Code. The equal division includes the value of the property of each spouse incase no other agreement has been made, the so-called marital property, 7 chap. 1 § Swedish Marriage Code. This means that the marital property is extensive and that the community of property is strong in the Swedish property system. However, the chief of department and the family law experts stated that the Swedish Marriage Code should aim towards equality between women and men during the legislative preparations. As a part of this aim the law should encourage the independence of each spouse and also protect the spouse with less economic strength.

The chief of department and the family law experts discussed alternative property systems during the legislative preparations. The property systems that were discussed aims to preserve the property of each spouse and ease the economic effects of marriage. However, the principle of equal division was considered the best alternative for women who as a group had less economic strength due to lower income. The principle of equal division was also considered the best alternative due to its simplicity. Instead of changing the entire property system the legislator tried to reduce irrational results of the principle of equal division through different modifications, such as adjustment of property division, 12 chap. 1 § Swedish Marriage Code. Each of these modifications reduces the amount of marital property that is subject to equal division and expresses economic independence at the expense of economic community. A modification that differs is maintenance after legal separation, 6 chap. 7 § Swedish Marriage Code. This modification gives the spouse with less economic strength more of the other spouse’s marital property and expresses economic community at the expense of economic independence. The rule of adjustment as well as the rule of maintenance are meant to be rules of exception and applied restrictively.

The conclusion is that the principle of equal division is in accordance with the aim towards gender equality since the problems mentioned in legislative preparations remain, even though they have improved. The problems remain even though reforms have been made within other areas of law in order to improve them and the work towards gender equality has increased throughout the society. However, the principle of equal division is to extensive when it comes to property that a spouse has acquired before a marriage or during a marriage due to a gift, heritage or will from a third party. The extent is incompatible with the thought of encouraging the independence of each spouse in order to develop gender equality, since the property isn´t a result of the marriage. Apart from that the principle of equal division is to limited when it comes to the spouses´ pension rights. The limitation is incompatible with the thought of protecting the spouse with less economic strength in order to develop gender equality, since pension rights are in fact dependent on the normative choices made during a marriage.

• author: Persson, Matilda
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Is the principle of equal division in accordance with the aim towards gender equality? - A study of the principle of equal division through a perspective of gender equality
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, Äktenskapsbalken, Giftorätt, Likadelning
• language: Swedish
• id: 9080538
• date added to LUP: 2022-06-09 12:29:47
• date last changed: 2022-06-09 12:29:47