Interna rapporteringskanaler - ett ändamålsenligt verktyg för visselblåsare? - En undersökning av i vilken mån utformningen av interna rapporteringskanaler enligt 5 kap. visselblåsarlagen uppfyller sitt tilltänkta syfte

Abstract

On the 17th of December 2021 the new Whistleblowing Act came into effect. The regulation was introduced to annex the European Whistleblowing Directive. The main aim of the Whistleblowing Act is to strengthen the protection for individuals who report information on a wrongdoing in a work-related context. To fulfil this purpose an obligation to have internal reporting channels have been imposed. This liability applies to companies who have 50 or more employees. The objective of these channels is to offer the whistleblower a safe and simple procedure to report. An additional goal with the reporting channels is to ensure reports are handled in an efficient way.

However, the regulation regarding the internal reporting channels have been questioned. For example, some have stated that the law enforcement will result in inefficient handling of reports and will deteriorate the protection for whistleblowers rather than strengthen it. The aim of this essay is to evaluate if the current regulation, according to the fifth chapter of the Whistleblowing Act, fulfills its purpose. Both regulation regarding the obligation to have an internal reporting channel and requirements concerning the design of the channels have been taken into consideration.

In conclusion, the regulation can only to some extent be regarded as suitable for its purpose. This is mainly a result of the fact that only a minority of the Swedish companies are affected by the obligation to have an internal reporting channel. Subsequently this leads to other provisions that can be considered as efficient to the purpose of the regulation are obstructed to accomplish any actual effect. Otherwise, many of the clauses in the fifth chapter of Whistleblowing Act are ambiguate and vaguely constructed. The regulation can therefore not be seen as rigorously designed which causes uncertainties when applied. These inadequacies contribute to the fact that the internal reporting channels cannot be seen as an efficient way to report wrongdoings.

Abstract (Swedish)

Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft. Lagen infördes för att genomföra visselblåsardirektivet. Det övergripande syftet med visselblåsarlagen är att stärka skyddet för enskilda som rapporterat om missförhållanden som de fått kännedom om i arbetsrelaterade sammanhang. För att förverkliga ändamålet har det bland annat införts en skyldighet för verksamhetsutövare, med 50 eller fler arbetstagare, att inrätta en intern rapporteringskanal. Målet är att den interna kanalen ska utgöra ett tryggt och enkelt förfarande så att fler vågar rapportera om missförhållanden. Kanalerna ska även säkerställa att de rapporter som inkommer hanteras på ett effektivt sätt.

Utformningen av de interna rapporteringskanalerna har varit föremål för omfattande kritik och diskussion. Bland annat har det framförts att regleringen kommer resultera i ineffektiv handläggning och att skyddet för visselblåsare snarare kommer att försvagas än stärkas. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken mån utformningen av de interna rapporteringskanalerna, enligt 5 kap. visselblåsarlagen, uppfyller sitt tilltänkta syfte. Med utformning avses både bestämmelser som anger vilka verksamheter som har en skyldighet att ha en intern rapporteringskanal och bestämmelser som stadgar vilka krav som ställs på kanalen.

Den slutsats som kan dras av undersökningen är att de interna rapporteringskanalerna endast i begränsad mån kan anses uppfylla sitt syfte. Det beror främst på att det i praktiken är ett fåtal verksamhetsutövare som kommer att åläggas med skyldigheten att ha en intern rapporteringskanal. Därmed är det endast enstaka enskilda som kommer att få tillgång till en intern kanal och kunna rapportera via denna. I övrigt är många av de krav som ställs på kanalerna otydliga och vaga vilket skapar oklarheter vid tillämpningen av regleringen. Med andra ord finns det flera brister som resulterar i att de interna rapporteringskanalerna inte kan anses vara ett effektivt och ändamålsenligt verktyg för den enskilde.

• author: Hallbäck, Tove
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Internal reporting channels - an efficient instrument for whistle blowers?
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, labour law, visselblåsarlagen, visselblåsning, interna rapporteringskanaler
• language: Swedish
• id: 9080545
• date added to LUP: 2022-06-12 15:33:23
• date last changed: 2022-06-12 15:33:23