De sovande paragraferna: hädelsebrottets instiftande och avskaffande i nordisk straffrätt
(2022) JURM02 20221Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Finnish)
- Jumalanpilkan rangaistusmääräys poistettiin Ruotsissa vuonna 1949 ja jälkeen tuleva uskonrauhan rikkomisen koskeva määräys poistettiin vuonna 1970. Hallitus totesi myöhemmän lakiuudistuksen yhteydessä että säännös rajoitti sananvapautta laajasti ja näin olleen sitä ei enää puolustettu. Vastaavat määräykset Tanskan ja Norjan laissa ovat myös poistettu viime vuosina. Kaikissa kolmessa oikeusjärjestelmissä säännöksien suojeluarvo on lähtien 1600-luvun perustamisesta pikkuhiljaa muuttunut. Alkaen suojelemalla uskonnollista kohdetta kuten Jumalaa itse, Jumalan käskyjä, sakramentteja ja valtiokirkon oppia kohti lopuksi uskonnolliselle tunteelle, toisin sanoen, mitä tietty uskontunnustus pitää pyhänä. Tämä muutos alkoi heijastua rikosoikeudessa... (More)
- Jumalanpilkan rangaistusmääräys poistettiin Ruotsissa vuonna 1949 ja jälkeen tuleva uskonrauhan rikkomisen koskeva määräys poistettiin vuonna 1970. Hallitus totesi myöhemmän lakiuudistuksen yhteydessä että säännös rajoitti sananvapautta laajasti ja näin olleen sitä ei enää puolustettu. Vastaavat määräykset Tanskan ja Norjan laissa ovat myös poistettu viime vuosina. Kaikissa kolmessa oikeusjärjestelmissä säännöksien suojeluarvo on lähtien 1600-luvun perustamisesta pikkuhiljaa muuttunut. Alkaen suojelemalla uskonnollista kohdetta kuten Jumalaa itse, Jumalan käskyjä, sakramentteja ja valtiokirkon oppia kohti lopuksi uskonnolliselle tunteelle, toisin sanoen, mitä tietty uskontunnustus pitää pyhänä. Tämä muutos alkoi heijastua rikosoikeudessa siitä lähtien kun valistus toi sekularisaatioa Eurooppaan. Vuonna 2015, kun Norja poisti nykyisen osan rikoslaista, mainittiin muun muassa syynä että määräys oli tarpeeton kuten muut säännökset rikoslaissa pystyi suojella uskonnollista tunnetta, esimerkiksi yllyttäminen etnisiä ryhmiä vastaan. Näin oli myös tapaus Tanskassa vuonna 2017. Suomen laissa jumalanpilkka vastaan uskonnollisista kohdetta sekä uskonnollista tunnetta ovat edelleen uskonnollisen rauhan loukkauksia. Lainsäätäjä yritti vuonna 1970 vastaavasti 1997 sulkea Jumalan pois määräyksen sanamuodosta jotta suojelu ainoastaan olisi käytetty kohti uskonnollista tunnetta. Yritys saamaan muutosta voimaan epäonnistui kuten ehdotus tapasi vastusta valiokuntatyössä. Pohjoismaiden oikeusjärjestelmät ovat uudistaneet rikoslainsäädäntöään eri tavoin ja eri nopeudella mutta nykyinen oikeustila tarkoittaa sitä että maat ovat samaa mieltä siitä että uskonnollinen tunne on rikosoikeuden todellinen suojeluarvo. Euroopan yhteisöjen tuomioistuin, Euroopan neuvosto ja YK:n ihmisoikeuskomitea on jatkuvasti pitänyt kriittistä kantaa jumalanpilkkaa kohti ja ilmoittaneet että sellaista ei pitäisi kriminalisoida. Tähän mennessä Ruotsi, Tanska ja Norja ovat hyväksyneet tämän lähestymistavan - nähtäväksi jää, tekeekö Suomi mahdollisesti samoin. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Straffbestämmelsen om hädelse avskaffades i Sverige 1949 och den efterföljande bestämmelsen om brott mot trosfrid avskaffades 1970. Regeringen anförde i anslutning till den senare lagreformen att den inskränkning i yttrandefriheten som bestämmelsen innebar inte längre kunde anses berättigad. Även i dansk och norsk rätt har motsvarande bestämmelser upphävts på senare år. I dessa tre rättsordningar förändrades bestämmelsernas skyddsvärde successivt allt sedan deras instiftande på 1600-talet från att ha riktat skyddet mot det religiösa objektet: Gud, Guds ord, befallningar, sakrament samt statskyrkans doktrin, till den religiösa känslan: det som hålls heligt enligt en viss trosbekännelse. Allt sedan en omfattande sekularisering påbörjats i... (More)
- Straffbestämmelsen om hädelse avskaffades i Sverige 1949 och den efterföljande bestämmelsen om brott mot trosfrid avskaffades 1970. Regeringen anförde i anslutning till den senare lagreformen att den inskränkning i yttrandefriheten som bestämmelsen innebar inte längre kunde anses berättigad. Även i dansk och norsk rätt har motsvarande bestämmelser upphävts på senare år. I dessa tre rättsordningar förändrades bestämmelsernas skyddsvärde successivt allt sedan deras instiftande på 1600-talet från att ha riktat skyddet mot det religiösa objektet: Gud, Guds ord, befallningar, sakrament samt statskyrkans doktrin, till den religiösa känslan: det som hålls heligt enligt en viss trosbekännelse. Allt sedan en omfattande sekularisering påbörjats i Europa efter upplysningen började detta att så småningom reflekteras i straffrätten. När Norge avskaffade aktuell paragraf i strafflagen 2015 angavs som skäl bland annat att bestämmelsen blivit överflödig eftersom andra bestämmelser i strafflagen kunde användas till skydd för den religiösa känslan, till exempel hets mot folkgrupp. Så var även fallet i Danmark 2017. I finsk rätt utgör hädelse av det religiösa objektet och den religiösa känslan fortfarande brott mot trosfrid. 1970 respektive 1997 gjordes försök att utesluta Gud från bestämmelsens lydelse för att endast rikta skyddet mot det som hölls heligt av vissa trossamfund vilka mötte motstånd i utskottsarbetet och således inte ledde till någon lagreform. De nämnda rättsordningarna i har reformerat sin strafflagstiftning på olika sätt och i olika takt men det nuvarande rättstillståndet innebär att man är överens om att den religiösa känslan är det sanna och huvudsakliga skyddsintresset för straffrätten som sådan, med eller utan hädelsestadgande. Europadomstolen, Europarådet och FN:s människorättskommitté har alltjämt intagit en kritisk inställning till kriminaliseringen av hädelse och uttalat att någon sådan inte bör förekomma. Hittills har Sverige, Danmark och Norge antagit detta förhållningssätt – det återstår att se huruvida Finland eventuellt också gör det. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9080660
- author
- Massey, Olivia LU
- supervisor
-
- Per Nilsén LU
- organization
- course
- JURM02 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- rättshistoria, komparativ rättshistoria, straffrätt, hädelse, blasfemi
- language
- Swedish
- id
- 9080660
- date added to LUP
- 2022-06-16 20:50:06
- date last changed
- 2022-06-16 20:50:06
@misc{9080660,
abstract = {{Straffbestämmelsen om hädelse avskaffades i Sverige 1949 och den efterföljande bestämmelsen om brott mot trosfrid avskaffades 1970. Regeringen anförde i anslutning till den senare lagreformen att den inskränkning i yttrandefriheten som bestämmelsen innebar inte längre kunde anses berättigad. Även i dansk och norsk rätt har motsvarande bestämmelser upphävts på senare år. I dessa tre rättsordningar förändrades bestämmelsernas skyddsvärde successivt allt sedan deras instiftande på 1600-talet från att ha riktat skyddet mot det religiösa objektet: Gud, Guds ord, befallningar, sakrament samt statskyrkans doktrin, till den religiösa känslan: det som hålls heligt enligt en viss trosbekännelse. Allt sedan en omfattande sekularisering påbörjats i Europa efter upplysningen började detta att så småningom reflekteras i straffrätten. När Norge avskaffade aktuell paragraf i strafflagen 2015 angavs som skäl bland annat att bestämmelsen blivit överflödig eftersom andra bestämmelser i strafflagen kunde användas till skydd för den religiösa känslan, till exempel hets mot folkgrupp. Så var även fallet i Danmark 2017. I finsk rätt utgör hädelse av det religiösa objektet och den religiösa känslan fortfarande brott mot trosfrid. 1970 respektive 1997 gjordes försök att utesluta Gud från bestämmelsens lydelse för att endast rikta skyddet mot det som hölls heligt av vissa trossamfund vilka mötte motstånd i utskottsarbetet och således inte ledde till någon lagreform. De nämnda rättsordningarna i har reformerat sin strafflagstiftning på olika sätt och i olika takt men det nuvarande rättstillståndet innebär att man är överens om att den religiösa känslan är det sanna och huvudsakliga skyddsintresset för straffrätten som sådan, med eller utan hädelsestadgande. Europadomstolen, Europarådet och FN:s människorättskommitté har alltjämt intagit en kritisk inställning till kriminaliseringen av hädelse och uttalat att någon sådan inte bör förekomma. Hittills har Sverige, Danmark och Norge antagit detta förhållningssätt – det återstår att se huruvida Finland eventuellt också gör det.}},
author = {{Massey, Olivia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{De sovande paragraferna: hädelsebrottets instiftande och avskaffande i nordisk straffrätt}},
year = {{2022}},
}