Skuldprövningen vid allvarlig psykisk störning Dagens uppsåtsbedömning och ett tillräknelighetskrav i förhållande till skuldprincipen och rättssäkerheten

Abstract (Swedish)

Skuldprincipen stadgar att ingen utan uppvisad skuld ska dömas och rättssäkerhet beskrivs ofta innebära krav på förutsebarhet och likabehandling. Enligt gällande rätt kan allvarligt psykiskt störda individer begå brott och för denna grupp kan särskilda påföljdsbestämmelser aktualiseras. Gällande rätt har kritiserats och införandet av ett tillräknelighetskrav, innebärande att individer måste vara tillräkneliga för att kunna begå brott, har föreslagits.
I uppsatsen undersöks hur dagens uppsåtsbedömning vid fall av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare samt hur psykiatrilagsutredningens föreslagna tillräknelighetskrav förhåller sig till rättssäkerheten. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det problematiskt att olika varianter av medvetenhetskravet tillämpas. Däremot har medvetenhetskravet klargjorts i NJA 2020 s. 169, kallad Vanföreställningen. Det är emellertid oklart i vilka fall prejudikatet kan tillämpas. Det förslagna tillräknelighetskravet är positivt sett till rättssäkerheten då förutsättningarna för att inte åläggas straffansvar lagstadgas. Däremot kan ett tillräknelighetskrav medföra tillämpningssvårigheter resulterande i oförutsebarhet beträffande när ansvarsfrihet föreligger.
Vidare utreds hur de två alternativen förhåller sig till skuldprincipen. Att individer med en annorlunda verklighetsuppfattning åläggs straffansvar samt att andra faktorer än skuld riskeras att beaktas vid skuldprövningen är oförenligt med skuldprincipen. Medvetenhetskravet som presenteras i Vanföreställningen hade möjligtvis åtgärdat vissa problem. Individer med avvikande verklighetsuppfattning hade genom ett tillräknelighetskrav ansetts otillräkneliga, vilket är förenligt med skuldprincipen. För att upprätthålla skuldprincipen är det vid ett införande fortsatt viktigt att korrekt uppsåtsbedömning utförs. Sammanfattningsvis är psykiatrilagsutredningens föreslagna tillräknelighetskrav, trots bristerna som finns, att föredra då det medför ökad förenlighet med skuldprincipen och rättssäkerheten.

Abstract

The principle of guilt stipulates that no one should be convicted without guilt, and legal certainty often includes requirements for predictability and equal treatment. Mentally disordered individuals can commit crimes and special rules for determining the penalty apply. The current regulation has been criticized and an introduction of a requirement of accountability, meaning that an individual must be accountable to commit a crime, has been proposed.
The thesis examines how the current intent assessment in cases of mentally disordered offenders and how the requirement of accountability proposed by Psykiatrilagsutredningen relates to legal certainty. The requirement of consciousness is applied in various forms, which is incompatible with the legal certainty. However the requirement of consciousness has been clarified in NJA 2020 s. 169, called Vanföreställningen, but it is unclear when the case is applicable. A requirement of accountability is positive in terms of legal certainty, as the conditions for discharge are statutory. However, a requirement of accountability may be difficult to apply resulting in unpredictability as to when discharge from liability exists.
The thesis also examines how the two alternatives relates to the principle of guilt. Imposing criminal liability on individuals with different perceptions of reality as well as considering other factors than guilt in the debt assessment is incompatible with the principle of guilt. Possibly, the requirement of consciousness presented in Vanföreställningen could remedy certain problems. By applying a requirement of accountability, an individual with a different perception of reality would be considered unaccountable, which is compatible with the principle of guilt. The court's needs to do a correct intent assessment for mentally disordered offenders in order for the principle of guilt to be maintained. In summary, the requirement of accountability proposed by Psykiatrilagsutredningen, despite its shortcomings, is preferable as it entails increased compatibility with the principle of guilt and the legal certainty.

• author: Franson, Sara
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Allvarlig psykisk störning, Skuldprincipen, Rättssäkerhet
• language: Swedish
• id: 9081162
• date added to LUP: 2022-06-28 09:27:03
• date last changed: 2022-06-28 09:27:03