Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den moderna amerikanska hegemonins utveckling

Källman, Jacob and Bäck, Jesper LU (2022) STVA22 20221
Department of Political Science
Abstract (Swedish)
Under 1900-talets andra del växte USA till en supermakt och så småningom, efter Sovjetunionens fall, hegemon inom den internationella politiken. När USA attackerades elfte september 2001 och vid den efterföljande invasionen av Afghanistan, anses ofta det amerikanska inflytandet och makten varit som allra störst. När man tjugo år senare 2021 drog sig ut ur Afghanistan menar många istället att den bilden av USA hade förändrats. Statuslitteraturen erbjuder ett förhållandevis outforskat sätt att se på maktförhållandena inom internationella relationer. Enligt statuslitteraturens forskare är status och staters strävan att uppnå högre status en drivande faktor för hur stater agerar i relation till varandra.
Med utgångspunkt i statuslitteraturens... (More)
Under 1900-talets andra del växte USA till en supermakt och så småningom, efter Sovjetunionens fall, hegemon inom den internationella politiken. När USA attackerades elfte september 2001 och vid den efterföljande invasionen av Afghanistan, anses ofta det amerikanska inflytandet och makten varit som allra störst. När man tjugo år senare 2021 drog sig ut ur Afghanistan menar många istället att den bilden av USA hade förändrats. Statuslitteraturen erbjuder ett förhållandevis outforskat sätt att se på maktförhållandena inom internationella relationer. Enligt statuslitteraturens forskare är status och staters strävan att uppnå högre status en drivande faktor för hur stater agerar i relation till varandra.
Med utgångspunkt i statuslitteraturens perspektiv, ämnar denna studie att ge en inblick i hur de amerikanska presidenternas diskurs framställer sitt land genom att hävda en viss status och hur detta eventuellt påverkar utvecklingen av USA:s roll inom internationell politik. Studien utgörs av analyser av presidenterna George W. Bush, Donald Trump och Joe Bidens respektive diskurser kring början respektive slutet av Afghanistankriget för att se om diskursen har förändrats mellan de båda tidpunkterna. Efter att ha genomfört diskursanalysen har vi funnit att, även om den subjektiva bilden av USA upplevs som tämligen oförändrad, finns det tydliga skillnader i diskursen som förs av de tre presidenterna. Skillnader som eventuellt kan ge en indikation om framtida utveckling inom internationella relationer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Källman, Jacob and Bäck, Jesper LU
supervisor
organization
course
STVA22 20221
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Status, statuslitteratur, konstruktivism, George W. Bush, Donald Trump, Joe Biden, Afghanistankriget, USA, hegemoni
language
Swedish
id
9085142
date added to LUP
2022-07-02 16:18:07
date last changed
2022-07-02 16:18:10
@misc{9085142,
  abstract     = {{Under 1900-talets andra del växte USA till en supermakt och så småningom, efter Sovjetunionens fall, hegemon inom den internationella politiken. När USA attackerades elfte september 2001 och vid den efterföljande invasionen av Afghanistan, anses ofta det amerikanska inflytandet och makten varit som allra störst. När man tjugo år senare 2021 drog sig ut ur Afghanistan menar många istället att den bilden av USA hade förändrats. Statuslitteraturen erbjuder ett förhållandevis outforskat sätt att se på maktförhållandena inom internationella relationer. Enligt statuslitteraturens forskare är status och staters strävan att uppnå högre status en drivande faktor för hur stater agerar i relation till varandra.
Med utgångspunkt i statuslitteraturens perspektiv, ämnar denna studie att ge en inblick i hur de amerikanska presidenternas diskurs framställer sitt land genom att hävda en viss status och hur detta eventuellt påverkar utvecklingen av USA:s roll inom internationell politik. Studien utgörs av analyser av presidenterna George W. Bush, Donald Trump och Joe Bidens respektive diskurser kring början respektive slutet av Afghanistankriget för att se om diskursen har förändrats mellan de båda tidpunkterna. Efter att ha genomfört diskursanalysen har vi funnit att, även om den subjektiva bilden av USA upplevs som tämligen oförändrad, finns det tydliga skillnader i diskursen som förs av de tre presidenterna. Skillnader som eventuellt kan ge en indikation om framtida utveckling inom internationella relationer.}},
  author       = {{Källman, Jacob and Bäck, Jesper}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Den moderna amerikanska hegemonins utveckling}},
  year         = {{2022}},
}