Klimatkompensationsåtgärder i byggbranschen

Abstract (Swedish)

Med en växande kunskap om hur klimatet påverkas av byggbranschen för både företag och konsument växer också kraven på klimatkompensation och förbättrade åtgärder kring klimatavtrycken som görs. Företag utmanas mer av intressenter i samhället i sitt miljö- och klimatarbete vilket ställer högre krav på alla aktörer inom byggsektorn. Sveriges mål att senast 2045 inte bidra till några nettoutsläpp av växthusgaser betyder att bygg- och fastighetssektorn har mycket arbete framför sig med klimatarbete. Första januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration på byggvaror i kraft och lagen är nu ett krav för att byggnader ska få ett slutbesked.

Idag byggs det mycket i Sverige, senast byggnationen låg på denna nivå var under miljonprogrammen på 1970-talet. Både inom byggnation av bostäder, kommersiell byggnation, renovering och infrastruktur råder det en hög efterfrågan. Den största utmaningen är att kunna förena denna höga byggnadstakt med klimatmålen Sverige har satt upp. Dessutom är cirka 40 procent av Sveriges energianvändning från byggnader som använder energin till el och uppvärmning till byggnader.

Med grund i internationella avtal så som Parisavtalet har FN satt upp 17 globala mål. Dessa mål sammanfattas i Agenda 2030 och ska bidra till samhällets omställning till en hållbar framtid. I FN utvecklades en klimatkompensationsstandard, CDM, där man investerar i utvecklingsländer. I EU finns ett handelssystem med utsläppsrätter för att minimera risken för koldioxidläckage, det vill säga att företag flyttar sina verksamheter utanför EU. Handeln med utsläppsrätter är ett omdiskuterat ämne på grund av att det har blivit kritiserat för att det har varit för billigt att köpa utsläppsrätter.

För att klimatkompensation ska kunna säkerhetsställas ska den uppfylla kriterierna på additionalitet, mätbarhet, permanens, transparens och bli verifierad av tredje part. Det finns olika frivillighetsstandarder så som Gold Standard, Plan Vivo och Verra. I stället för att använda sig av dessa standarder finns det möjlighet att klimatkompensera i form av negativa utsläpp.
 
NollCO2 är en nationell certifiering som har tagits fram av Sweden Green Building Council (SGBC) för att certifiera byggnader som uppnår klimat-neutralitet i nybyggnation. LFM30 är ett lokalt branschdrivet initiativ i Malmö som ska hjälpa bygg- och anläggningssektorn att uppfylla Agenda 2030. Dessa två skiljer sig i sin syn på klimatkompensation då LFM30 vill benämna det som återbetalning och är mer kritiska för klimatkompensation genom agent, så som till exempel Gold Standard. NollCO2 accepterar klimatkompensation genom agent som sista steg i certifieringen.

I denna rapport studeras två referensprojekt i byggnadsskedet utifrån deras klimatåtgärder. Referensprojekt nummer ett är certifierat av NollCO2 och referensprojekt nummer två är inte certifierat men ska uppnå klimatneutralitet. Dessa två referensprojekt har båda arbetat mycket med grön marknadsföring och intervjupersonerna är ense om att det ska vara ärligt, ödmjukt och transparent. Grön marknadsföring ska göras med försiktighet eftersom risken för greenwashing är stor. Den gröna marknadsföringen är trots det bra för att den väcker en debatt.

Vår slutsats är att begreppet klimatkompensation är svårt att definiera och att många i byggbranschen är skeptiska mot det. Det bör finnas en enad definition genom hela byggbranschen för att förenkla användandet.

Popular Abstract

With a growing knowledge of how the environment is affected by the construction industry for both companies and consumers, the demands for climate compensation and improved measures regarding the climate footprint that is made are also growing. Companies are more challenged in their environmental and climate work, which places higher demands on all actors in the building sector. Sweden's goal of not contributing to net greenhouse gas emissions by 2045 means that the construction and real estate sector has a lot of work ahead. On January 1, 2022, the law of climate declaration on construction products came into force and now is a requirement for buildings to receive a final approval.

Today, the construction rate in Sweden is at an historic high level. The last time construction was at this level was during the million program in the 1970s. There is a high demand in housing construction, commercial construction, renovation, and infrastructure. About 40 percent of Sweden's energy use comes from buildings, used for heating, cooling and electricity. The biggest challenge is to be able to combine this high rate of construction with set Swedish climate goals.

Based on international agreements such as the Paris Agreement, the UN has set 17 sustainability development goals (SDG). These goals are summarized in Agenda 2030 and will contribute to society's transition to a sustainable future. The UN developed a climate compensation standard, CDM, which invests in developing countries. In the EU, there is a trading system with emission rights to minimize the risk of carbon dioxide leakage. Emissions trading is a controversial topic because it has been criticized for being too cheap to pay fines to compensate emissions.

In order for climate compensation to be secured, it must meet the criteria for additionality, measurability, permanence, transparency and be verified by third parties. There are various volunteer standards such as Gold Standard, Plan Vivo and Verra. Instead of using these standards, it is possible to compensate for climate change in the form of negative emissions.

 
NollCO2 is a national certification that has been developed by Sweden Green Building Council (SGBC) to certify buildings that achieve climate neutrality. LFM30 is a local industry-driven initiative in Malmö that will help the construction sector to meet Agenda 2030. These two differ in their view of climate compensation as LFM30 wants to call it repayment and are more critical of climate compensation through agents, such as Gold Standard. NollCO2 accepts climate compensation through an agent as the last step in the certification.

In this study, two reference projects are studied based according to climate measures. The first reference project is certified by the national certification system NollCO2 and the second reference project is not certified but must achieve climate neutrality. These two reference projects have both worked a lot with green marketing and the interviews have shown that they agree that it should be honest, humble and transparent. Green marketing should be done with caution as the great risk of greenwashing. Nevertheless, green marketing is also good because it raises a debate.

The conclusion of this study is that the concept of climate compensation is difficult to define and that many in the construction industry are skeptical about it. There should be a unified definition throughout the construction industry to simplify its use.

• author: Lejonklev, Ebba and Persson, Emma
• supervisor: Birgitta Nordquist; Ulla Janson
• organization: Department of Building and Environmental Technology
• course: VMTL01 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Klimatkompensation, klimatneutralitet, LFM30, NollCO2, klimatpolitik, negativa utsläpp, grön marknadsföring
• publication/series: TVIT-5000
• report number: TVIT-5089
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVIT—22/5089-SE(104)
• language: Swedish
• additional info: Birgitta Nordquist
• id: 9087923
• date added to LUP: 2022-06-16 11:41:57
• date last changed: 2022-06-16 11:41:57