Liten avvikelse från detaljplan – ett stort problem?

Abstract (Swedish)

Det kommunala planmonopolet tillåter våra kommuner att reglera mark- och vattenanvändningen samt hur bebyggelsen ska se ut. Detta innebär en stor frihet för kommunens sida men även ett stort ansvar att hantera bygglovsansökningar på ett ansvarsfullt sätt. Det är viktigt att kommunen på ett korrekt och legitimt sätt tar hänsyn till de lagar och regler som en bygglovsprövning innefattar. Åtgärden som bygglovsansökan avser ska följa gällande detaljplan. Det kan i vissa fall krävas att kommunen gör avsteg från planen med en s.k. liten avvikelse. Bestämmelsen om liten avvikelse regleras i plan- och bygglagens 9 kap. 31 b § p. 1.

Syftet med arbetet är att utröna i hur stor omfattning skånska kommuner beviljar bygglov för enbostadshus med liten avvikelse från detaljplan. Ett andra syfte är att analysera huruvida dessa avvikelser är förenliga med praxis och hur högre rätt bedömer undersökta kommuners hantering av bygglovsfråga i de fall byggloven blivit överklagade. Den första frågeställningen som besvaras är vilka typer av liten avvikelse som medges och vilka som är mest frekventa i respektive kommun samt i Skåne som en helhet. Den andra som besvaras är om kommunerna har beviljat bygglov med liten avvikelse i strid mot praxis. Slutligen svarar vi på hur stor andel av beviljade bygglov med liten avvikelse som har blivit överklagade och hur dessa har stått sig vid en överprövning samt om det finns fall där det hade varit mer lämpligt att göra ändringar i detaljplanen snarare än att bevilja bygglov med liten avvikelse.

Arbetet genomförs med en rättsdogmatisk metod, samt med en variant av kvantitativ metod. Vi undersöker, kategoriserar och räknar företeelser men genomför inga renodlade hypotestest. Resultatet appliceras sedan på den rättsdogmatiska framläggning som gjorts.

En slutsats är att många olika typer av liten avvikelse medges, bl.a. överskridande av tillåten byggnadsarea, byggnadshöjd eller nockhöjd, underskridande av minsta tillåtna avstånd till fastighets- eller tomtgräns, placering av byggnad på prick- eller korsmark samt över- eller underskridande av detaljplanereglerad takvinkel. Vilken typ av liten avvikelse som är vanligast i respektive kommun varierar. I Skåne som helhet är de mest frekventa avvikelsetyperna prickmark, area och takvinkel.

Vissa kommuner har i vissa ärenden beviljat bygglov med liten avvikelse i strid med praxis. Drygt 22 procent av byggloven beviljades i strid med praxis och 50 procent hade beviljats i enlighet med praxis. I drygt 27 procent av ärendena gick det inte att bedöma om byggloven beviljats i strid med praxis.

Två av de 62 beviljade byggloven överklagades till Länsstyrelsen i Skåne län. I det ena fallet upphävde länsstyrelsen det överklagade beslutet och avslog ansökan: länsstyrelsen ansåg inte att åtgärdens avvikelse var liten. I det andra fallet avslogs överklagandena: länsstyrelsen höll med byggnadsnämnden om att avvikelsen var liten.

I två situationer hade en detaljplaneändring kunnat utgöra ett alternativ till att bevilja bygglov med liten avvikelse, där sex bygglov hade beviljats med liten avvikelse från samma detaljplan i två olika kommuner.

Abstract

Municipalities have a planning monopoly that allows them to regulate land and water use. With this follows a responsibility to handle building permits in a responsible manner. The building measure must abide by the detailed development plan. Sometimes the building measure deviates from the plan, in such cases the Building committee of the municipality can grant a building permit with a minor deviation from the detailed development plan.

The purpose of this master thesis is to examine to what extent the municipalities of the county of Skåne grant building permits for one dwelling houses with minor deviation from the detailed development plan. Another purpose is to analyze whether these deviations have been permitted according to court practice and how these permits fare at a re-examination in court.

One of the conclusions of this thesis is that there is a wide array of minor deviations types that are permitted. Some of the building measures exceed the regulated building area or building height, some are placed on land where it is not allowed to build and some are placed too close to the site boundaries. The most common types of minor deviations vary between municipalities. In the county of Skåne, the most common measures with minor deviations are when the building is placed on land where it is not allowed, or when the building exceeds the regulated building area, or when the roof slope deviates.

Some municipalities have granted building permits contrary to court practice. About 22 percent of the building permits were not granted according to court practice and 50 percent where granted according to court practice. In about 27 percent of the building permits it could not be determined if they were granted according to court practice.

Two of the 62 building permits that were granted, were appealed to the County Administrative Board. In one of the cases, the building permit was set aside and the building application was rejected. In the other case, the Country Administrative Board rejected the appeal.

There were two situations where an amendment of the detailed development plan could be an alternative to granting some of the building permits.

• author: Iveborg, Daniel and Fuentes, Simone
• supervisor: Eric Norén
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Minor deviation from the detailed development plan – a major problem?
• course: VFTM01 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Building permit, minor deviation, detailed development plan, municipality, Building committee, the County Administrative Board
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 22/5498SE
• language: Swedish
• id: 9089737
• date added to LUP: 2022-06-28 15:52:04
• date last changed: 2022-06-28 15:52:04