BROTTSOFFERGESTALTNING DÅ & NU
(2022) SOCK10 20221Sociology
- Abstract (Swedish)
- Att människor påverkas av de gestaltningar som media förmedlar är allmänt känt. Detta påverkar bland annat brottsoffer. Ur ett historiskt perspektiv har brottsoffrets roll i samhället förändrats från att knappt existera till att lyftas fram och synliggöras. Att kartlägga olika mediers gestaltning av brottsoffer över tid är därför av intresse ur flera perspektiv. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur brottsoffer gestaltas då och nu i media. För att jämföra nyhetsrapporteringen mellan olika media samt över tid har två tidningar valts ut samt två årtal. Detta för att avgränsa studien. De tidningar som är föremål för jämförelsen är Aftonbladet, i egenskap av kvälls- och nättidning, samt Svenska Dagbladet, som räknas som... (More)
- Att människor påverkas av de gestaltningar som media förmedlar är allmänt känt. Detta påverkar bland annat brottsoffer. Ur ett historiskt perspektiv har brottsoffrets roll i samhället förändrats från att knappt existera till att lyftas fram och synliggöras. Att kartlägga olika mediers gestaltning av brottsoffer över tid är därför av intresse ur flera perspektiv. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur brottsoffer gestaltas då och nu i media. För att jämföra nyhetsrapporteringen mellan olika media samt över tid har två tidningar valts ut samt två årtal. Detta för att avgränsa studien. De tidningar som är föremål för jämförelsen är Aftonbladet, i egenskap av kvälls- och nättidning, samt Svenska Dagbladet, som räknas som tredje största dagstidningen i Sverige. Årtalen som kontrasteras är år 1990 och 2021. Det empiriska materialet består av sammanlagt 513 artiklar som analyserats med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys. Kodningsschema har skapats för att strukturera materialet som i sin tur utformats till meningsbärande enheter, följt av teman. Uppsatsen har sedan analyserats med avstamp i teorierna det Ideala offret av Nils Christie och Gestaltningsteorin av Jesper Strömbäck i kombination med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet tendenser som är unika för respektive år samt likheter och skillnader. Ett tema är gestaltningen av kvinnor respektive män. År 1990 gestaltades kvinnor som svaga brottsoffer och män som starka brottsoffer medan år 2021 gestaltades båda könen som svaga i förhållande till gärningspersonen. Målande gestaltningar av brottsoffer var vanligt förekommande år 1990. Ifrågasättande gestaltningar av brottsoffrets trovärdighet förekom under båda åren, speciellt i relation till brottsoffer med kriminell bakgrund, undantaget äldre brottsoffer. Resultatet visar också att de båda tidningarna gestaltar brottsoffer på tämligen likvärdigt sätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9091614
- author
- Pethrus, Agnes and Stenberg, Linnéa LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En komparativ studie om hur brottsoffer gestaltas i tidningsartiklar publicerade av Aftonbladet & Svenska Dagbladet år 1990 respektive år 2021.
- course
- SOCK10 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- brottsoffer, ideala offer, gestaltningsteorin, nyhetsmedia, tidningsartiklar
- language
- Swedish
- id
- 9091614
- date added to LUP
- 2022-06-21 16:50:58
- date last changed
- 2022-06-21 16:50:58
@misc{9091614,
abstract = {{Att människor påverkas av de gestaltningar som media förmedlar är allmänt känt. Detta påverkar bland annat brottsoffer. Ur ett historiskt perspektiv har brottsoffrets roll i samhället förändrats från att knappt existera till att lyftas fram och synliggöras. Att kartlägga olika mediers gestaltning av brottsoffer över tid är därför av intresse ur flera perspektiv. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur brottsoffer gestaltas då och nu i media. För att jämföra nyhetsrapporteringen mellan olika media samt över tid har två tidningar valts ut samt två årtal. Detta för att avgränsa studien. De tidningar som är föremål för jämförelsen är Aftonbladet, i egenskap av kvälls- och nättidning, samt Svenska Dagbladet, som räknas som tredje största dagstidningen i Sverige. Årtalen som kontrasteras är år 1990 och 2021. Det empiriska materialet består av sammanlagt 513 artiklar som analyserats med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys. Kodningsschema har skapats för att strukturera materialet som i sin tur utformats till meningsbärande enheter, följt av teman. Uppsatsen har sedan analyserats med avstamp i teorierna det Ideala offret av Nils Christie och Gestaltningsteorin av Jesper Strömbäck i kombination med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet tendenser som är unika för respektive år samt likheter och skillnader. Ett tema är gestaltningen av kvinnor respektive män. År 1990 gestaltades kvinnor som svaga brottsoffer och män som starka brottsoffer medan år 2021 gestaltades båda könen som svaga i förhållande till gärningspersonen. Målande gestaltningar av brottsoffer var vanligt förekommande år 1990. Ifrågasättande gestaltningar av brottsoffrets trovärdighet förekom under båda åren, speciellt i relation till brottsoffer med kriminell bakgrund, undantaget äldre brottsoffer. Resultatet visar också att de båda tidningarna gestaltar brottsoffer på tämligen likvärdigt sätt.}},
author = {{Pethrus, Agnes and Stenberg, Linnéa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{BROTTSOFFERGESTALTNING DÅ & NU}},
year = {{2022}},
}