Vilka likheter och olikheter finns i medierapporteringen kring två fall av protester mot social orättvisa i sportsliga sammanhang med nästan 50 års mellanrum? - En litteraturstudie som kartlägger medierapporteringen kring Tommie Smiths och John Carlos OS-protest 1968 och Colin Kaepernicks NFL-protester 2016
(2022) SOCK06 20221Department of Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats har varit att genom en litteraturstudie av två vetenskapliga
artiklar som undersökt medierapporteringen kring två fall rörande protester i sportsliga
sammanhang, försöka ta reda på hur medierapporteringen i amerikanska tidningar sett ut
för respektive fall och jämföra dessa med varandra för att hitta likheter och olikheter.
Fallen det rör sig om är Tommie Smith och John Carlos OS-protest 1968, respektive Colin
Kaepernicks NFL-protester 2016. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt ligger i den så
kallade ”Framing Theory”, som kortfattat innebär sättet som människor uppfattar och
kommunicerar kring händelser. Journalisters syn på protesterna och vad de kommunicerar
ut genom sina artiklar utgör grunden för... (More) - Syftet med denna uppsats har varit att genom en litteraturstudie av två vetenskapliga
artiklar som undersökt medierapporteringen kring två fall rörande protester i sportsliga
sammanhang, försöka ta reda på hur medierapporteringen i amerikanska tidningar sett ut
för respektive fall och jämföra dessa med varandra för att hitta likheter och olikheter.
Fallen det rör sig om är Tommie Smith och John Carlos OS-protest 1968, respektive Colin
Kaepernicks NFL-protester 2016. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt ligger i den så
kallade ”Framing Theory”, som kortfattat innebär sättet som människor uppfattar och
kommunicerar kring händelser. Journalisters syn på protesterna och vad de kommunicerar
ut genom sina artiklar utgör grunden för denna uppsatsens resultat. Det undersökningen
kom fram till var att journalister och andra som fick uttala sig i media oftast hade en
negativ inställning till protesterna. Fokuset för denna uppsats kom att hamna på tre olika
områden, nämligen beskrivningarna av protestaktionerna, beskrivningarna av atleterna,
samt den mediala diskussionen kring respektive protest. Gällande beskrivningarna av
protestaktionerna och den generella mediala diskussionen, var likheterna fallen emellan
mångtaliga. Liknande typer av ord användes för att beskriva bägge protestaktioner och på
mycket lika sätt både kritiserades och försvarades atleternas handlingar. Den största
skillnaden låg i hur atleterna beskrevs i media, där Smith och Carlos ofta fick utstå vad
som idag troligen hade bedömts som ett rasistiskt påhopp i form av ordet ”neger”, något
som Kaepernick aldrig kallades även om han också givetvis utsattes för personliga
påhopp, dock inte baserat på sin hudfärg. Det är i denna skillnad som den nästan 50-åriga
tidsskillnaden fallen emellan gör sig som mest uppenbar, då n-ordet antagligen aldrig hade
använts i det sammanhanget i dagens journalistik. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9092728
- author
- Persson, André LU
- supervisor
-
- Magnus Ring LU
- organization
- course
- SOCK06 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Rasism, Protest, Olympiska spelen, NFL, Framing Theory
- language
- Swedish
- id
- 9092728
- date added to LUP
- 2022-06-27 13:57:02
- date last changed
- 2022-06-27 13:57:02
@misc{9092728,
abstract = {{Syftet med denna uppsats har varit att genom en litteraturstudie av två vetenskapliga
artiklar som undersökt medierapporteringen kring två fall rörande protester i sportsliga
sammanhang, försöka ta reda på hur medierapporteringen i amerikanska tidningar sett ut
för respektive fall och jämföra dessa med varandra för att hitta likheter och olikheter.
Fallen det rör sig om är Tommie Smith och John Carlos OS-protest 1968, respektive Colin
Kaepernicks NFL-protester 2016. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt ligger i den så
kallade ”Framing Theory”, som kortfattat innebär sättet som människor uppfattar och
kommunicerar kring händelser. Journalisters syn på protesterna och vad de kommunicerar
ut genom sina artiklar utgör grunden för denna uppsatsens resultat. Det undersökningen
kom fram till var att journalister och andra som fick uttala sig i media oftast hade en
negativ inställning till protesterna. Fokuset för denna uppsats kom att hamna på tre olika
områden, nämligen beskrivningarna av protestaktionerna, beskrivningarna av atleterna,
samt den mediala diskussionen kring respektive protest. Gällande beskrivningarna av
protestaktionerna och den generella mediala diskussionen, var likheterna fallen emellan
mångtaliga. Liknande typer av ord användes för att beskriva bägge protestaktioner och på
mycket lika sätt både kritiserades och försvarades atleternas handlingar. Den största
skillnaden låg i hur atleterna beskrevs i media, där Smith och Carlos ofta fick utstå vad
som idag troligen hade bedömts som ett rasistiskt påhopp i form av ordet ”neger”, något
som Kaepernick aldrig kallades även om han också givetvis utsattes för personliga
påhopp, dock inte baserat på sin hudfärg. Det är i denna skillnad som den nästan 50-åriga
tidsskillnaden fallen emellan gör sig som mest uppenbar, då n-ordet antagligen aldrig hade
använts i det sammanhanget i dagens journalistik.}},
author = {{Persson, André}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vilka likheter och olikheter finns i medierapporteringen kring två fall av protester mot social orättvisa i sportsliga sammanhang med nästan 50 års mellanrum? - En litteraturstudie som kartlägger medierapporteringen kring Tommie Smiths och John Carlos OS-protest 1968 och Colin Kaepernicks NFL-protester 2016}},
year = {{2022}},
}