När gärningsmannen är en kvinna: En observationsstudie av genus- och offerkonstruktioner i tingsrätten
(2022) SOCK10 20221Sociology
- Abstract (Swedish)
- En tingsrättsförhandling sker inom ramen för en specifik social kontext. När en kvinna dessutom är tilltalad i brottmål så överskrids ett normativt kvinnligt beteende. Det som skildras under rättegångens muntliga framföranden kan återspegla sociala normer och parternas förhållningssätt till dem. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka om genus- och offernormer återfinns i andra aktörers beskrivningar av den kvinnliga tilltalade och i hennes egen framställning. Studiens två frågeställningar lyder ”På vilket sätt framställs kvinnliga tilltalade av andra aktörer och av sig själva i rättegångssalen?” samt ”Hur kan genus- och offerkonstruktioner påträffas i detta sammanhang?”
Det teoretiska ramverket utgörs av teorierna om den... (More) - En tingsrättsförhandling sker inom ramen för en specifik social kontext. När en kvinna dessutom är tilltalad i brottmål så överskrids ett normativt kvinnligt beteende. Det som skildras under rättegångens muntliga framföranden kan återspegla sociala normer och parternas förhållningssätt till dem. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka om genus- och offernormer återfinns i andra aktörers beskrivningar av den kvinnliga tilltalade och i hennes egen framställning. Studiens två frågeställningar lyder ”På vilket sätt framställs kvinnliga tilltalade av andra aktörer och av sig själva i rättegångssalen?” samt ”Hur kan genus- och offerkonstruktioner påträffas i detta sammanhang?”
Det teoretiska ramverket utgörs av teorierna om den ideala gärningsmannen och det ideala offret. Detta kompletterades med ett genusteoretiskt perspektiv beståendes av begreppen normativ femininitet och iscensättelse av femininitet. Under en period om tre år besöktes 15 brottmålsrättegångar med kvinnliga tilltalade, vilka observerades med en dold observatörsroll. Fältanteckningarna bearbetades utifrån den analytiska parantessättningen. Analysprocessen av det empiriska materialet präglades av socialkonstruktionismen.
Resultatet visade att framställningarna i rättssalen inte bara uttryckes verbalt, då kroppsspråk och emotioner användes som kommunikativa åtgärder. Det tolkades att de tilltalade i högre utsträckning överskred genusnormer när åtalet gällde brott mot liv och hälsa. När kvinnor åtalades för våldsbrott mot en man observerades en motsättning mellan det normativa kvinnliga och det normativa manliga. Kvinnornas självframställningar uppvisade likväl ett avståndstagande såväl som ett åberopande av en offerstatus. En möjlig slutsats är att försvarsargumentationen utformades strategiskt för att framställa kvinnan i enlighet med det ideala offret. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9093130
- author
- Riberth, Tova LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Observation, Idealiskt offer, Idealisk gärningsman, Normativ femininitet, Kvinnlig tilltalad
- language
- Swedish
- id
- 9093130
- date added to LUP
- 2022-06-27 11:42:45
- date last changed
- 2022-06-27 11:42:45
@misc{9093130,
abstract = {{En tingsrättsförhandling sker inom ramen för en specifik social kontext. När en kvinna dessutom är tilltalad i brottmål så överskrids ett normativt kvinnligt beteende. Det som skildras under rättegångens muntliga framföranden kan återspegla sociala normer och parternas förhållningssätt till dem. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka om genus- och offernormer återfinns i andra aktörers beskrivningar av den kvinnliga tilltalade och i hennes egen framställning. Studiens två frågeställningar lyder ”På vilket sätt framställs kvinnliga tilltalade av andra aktörer och av sig själva i rättegångssalen?” samt ”Hur kan genus- och offerkonstruktioner påträffas i detta sammanhang?”
Det teoretiska ramverket utgörs av teorierna om den ideala gärningsmannen och det ideala offret. Detta kompletterades med ett genusteoretiskt perspektiv beståendes av begreppen normativ femininitet och iscensättelse av femininitet. Under en period om tre år besöktes 15 brottmålsrättegångar med kvinnliga tilltalade, vilka observerades med en dold observatörsroll. Fältanteckningarna bearbetades utifrån den analytiska parantessättningen. Analysprocessen av det empiriska materialet präglades av socialkonstruktionismen.
Resultatet visade att framställningarna i rättssalen inte bara uttryckes verbalt, då kroppsspråk och emotioner användes som kommunikativa åtgärder. Det tolkades att de tilltalade i högre utsträckning överskred genusnormer när åtalet gällde brott mot liv och hälsa. När kvinnor åtalades för våldsbrott mot en man observerades en motsättning mellan det normativa kvinnliga och det normativa manliga. Kvinnornas självframställningar uppvisade likväl ett avståndstagande såväl som ett åberopande av en offerstatus. En möjlig slutsats är att försvarsargumentationen utformades strategiskt för att framställa kvinnan i enlighet med det ideala offret.}},
author = {{Riberth, Tova}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När gärningsmannen är en kvinna: En observationsstudie av genus- och offerkonstruktioner i tingsrätten}},
year = {{2022}},
}