Hamnarna; från stuvare och småskutor till stordrift i infrastrukturnoder
(2022) EKHK31 20221Department of Economic History
- Abstract (Swedish)
- ABSTRACT
Strukturförändringar inom industrin i kombination med ny sjöfartsteknologi och utbyggda väg- och järnvägsnät innebar omvälvningar i Sveriges hamnar. Under andra hälften av nittonhundratalet skedde stora förändringar i många av kusthamnarna, såväl volymmässigt som lokaliseringsmässigt och organisatoriskt. I denna studie dras paralleller kring hur hamnrörelsen utvecklades i tre skilda regioner, nämligen norra Norrlandskusten, sydöstra Skåne samt Göteborg. Det teoretiska ramverket baseras på perspektiven kring utvecklingsblock och förändrade transportmönster samt på tidigare forskning på hamnarnas verksamhetsinriktning. Studiens slutsatser är för det första att beroendeförhållandet till lokalsamhället varierar starkt. I Norrland... (More) - ABSTRACT
Strukturförändringar inom industrin i kombination med ny sjöfartsteknologi och utbyggda väg- och järnvägsnät innebar omvälvningar i Sveriges hamnar. Under andra hälften av nittonhundratalet skedde stora förändringar i många av kusthamnarna, såväl volymmässigt som lokaliseringsmässigt och organisatoriskt. I denna studie dras paralleller kring hur hamnrörelsen utvecklades i tre skilda regioner, nämligen norra Norrlandskusten, sydöstra Skåne samt Göteborg. Det teoretiska ramverket baseras på perspektiven kring utvecklingsblock och förändrade transportmönster samt på tidigare forskning på hamnarnas verksamhetsinriktning. Studiens slutsatser är för det första att beroendeförhållandet till lokalsamhället varierar starkt. I Norrland förstärks de fyra kvarvarande hamnarnas förankring till de närliggande exportinriktade storindustrierna. I Skåne sker en övergång mot specialisering i hamnarna; i Ystad mot internationell färjetrafik och i Åhus mot logistikservice till livsmedelsklustret i närområdet. Göteborgs hamn drar nytta av såväl den växande utrikeshandeln som ökad oljekonsumtion, ”containeriseringen” och ett alltmer inter-regionaliserat transportmönster. För det andra försvinner mer eller mindre den sjöledes inrikestrafiken, och hamnarna blir efterhand transportnoder för utrikeshandeln. För det tredje sker organisatoriska förändringar i samtliga undersökta hamnar. I flera fall tar kommunen ett större ägar- och driftansvar medan det i övriga fall utvecklas någon form av offentlig-privat samverkan i hamnaktiviteterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9093240
- author
- Pettersson, Lennart LU
- supervisor
- organization
- course
- EKHK31 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- hamn, infrastruktur, sjöfart, regional utveckling, godstransporter
- language
- Swedish
- id
- 9093240
- date added to LUP
- 2022-06-29 08:34:27
- date last changed
- 2022-06-29 08:34:27
@misc{9093240, abstract = {{ABSTRACT Strukturförändringar inom industrin i kombination med ny sjöfartsteknologi och utbyggda väg- och järnvägsnät innebar omvälvningar i Sveriges hamnar. Under andra hälften av nittonhundratalet skedde stora förändringar i många av kusthamnarna, såväl volymmässigt som lokaliseringsmässigt och organisatoriskt. I denna studie dras paralleller kring hur hamnrörelsen utvecklades i tre skilda regioner, nämligen norra Norrlandskusten, sydöstra Skåne samt Göteborg. Det teoretiska ramverket baseras på perspektiven kring utvecklingsblock och förändrade transportmönster samt på tidigare forskning på hamnarnas verksamhetsinriktning. Studiens slutsatser är för det första att beroendeförhållandet till lokalsamhället varierar starkt. I Norrland förstärks de fyra kvarvarande hamnarnas förankring till de närliggande exportinriktade storindustrierna. I Skåne sker en övergång mot specialisering i hamnarna; i Ystad mot internationell färjetrafik och i Åhus mot logistikservice till livsmedelsklustret i närområdet. Göteborgs hamn drar nytta av såväl den växande utrikeshandeln som ökad oljekonsumtion, ”containeriseringen” och ett alltmer inter-regionaliserat transportmönster. För det andra försvinner mer eller mindre den sjöledes inrikestrafiken, och hamnarna blir efterhand transportnoder för utrikeshandeln. För det tredje sker organisatoriska förändringar i samtliga undersökta hamnar. I flera fall tar kommunen ett större ägar- och driftansvar medan det i övriga fall utvecklas någon form av offentlig-privat samverkan i hamnaktiviteterna.}}, author = {{Pettersson, Lennart}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Hamnarna; från stuvare och småskutor till stordrift i infrastrukturnoder}}, year = {{2022}}, }