Klimatanpassning på privat kvartersmark - En studie av privata fastighetsbolags hinder och drivkrafter

Abstract

The consequences of climate change are already affecting the built environment and adaptation to these effects must be addressed by both public and private actors. In Sweden private actors have an important role to play as they are responsible for addressing their climate adaptation or accept the consequences. The purpose of this thesis is to study the barriers and opportunities for large private property owners regarding climate change adaptation to understand how it can be developed.
The study is based on a literature review of academic articles within the field and semi structured interviews with employees of two major property management corporations in the Malmö/Lund-region. The interviewees work strategically and operationally with property management. I have conducted a thematic analysis of the material and further compared the results of the interviews to the results of the literature review.
In the literature review I present four categories of barriers and driving forces for private actors: economic impact, knowledge, responsibility, and regulations. The interview study indicates that the participants are aware of the need to adapt their properties. The main obstacle they face is the lack of reliable data to support valuations of risks and impacts of adaptation measures. They highlight a clear distribution of responsibilities and coordination between different actors as the main driving force towards improved climate adaptation.
This study suggests that the uncertainty of data is making the property owners hesitant to implementing adaptation measures, that there is a need for improved communication between different parties as wells as a need for regulations which force the property owners to act.

Popular Abstract (Swedish)

Vilka hinder och drivkrafter för klimatanpassning står större fastighetsbolag inför?

Hur väl rustade är fastighetsbolagen för att hantera ett framtida klimat? Den frågan blir mer och mer aktuell då det är tydligt att samhället behöver anpassas till ett förändrat klimat oavsett om vi uppnår Parisavtalet eller inte. Redan idag ser vi tydliga konsekvenser av klimatförändringarna med bland annat en ökad nederbörd och högre temperaturer. Den här studien visar att större fastighetsbolag har svårt att hitta plats i budgeten för de investeringar som krävs, upplever sig sakna den data och kompetens de behöver och har svårt att integrera klimatanpassning i övrig verksamhet. De största drivkrafterna som framhävs är regleringar och dialoger som förtydligar ansvarsfördelningen och ser till att alla aktörer tar sitt ansvar.

Svenska fastighetsbolag står inför utmaningen att hantera ett klimat där ökad nederbörd, högre medeltemperatur och en ökad risk för extremväder ställer nya krav på deras fastigheter. Det nya förutsättningarna innebär att fler åtgärder behöver implementeras på privat kvartersmark vilket även ställer högre krav på samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Enligt klimatanpassningsutredningen har fastighetsägare ett ansvar att anpassa sina fastigheter eller ta potentiella kostnaderna som kommer av klimatförändringar. Dock antyder tidigare studier att allmänheten anser att det offentliga bör ha det största ansvaret för anpassning.
Den här studien syftar till att undersöka hur två fastighetsbolag arbetar med klimatanpassning för att förstå vilka hinder och drivkrafter som finns. Resultaten av studien antyder att fastighetsbolagen vill arbeta med fråga men upplever att de är begränsade på olika sätt. En av de tydligaste begränsningarna är att de inte anser sig ha den kunskap och data som krävs för att genomföra pålitliga riskanalyser eller ta fram åtgärdsförslag. De verkar vara ovilliga att implementera åtgärder utan att veta säkert vilken inverkan det har då avkastningen på de investeringar som görs därmed är osäker.
Det leder in till nästa hinder som är utmaningen att motivera de investeringar som krävs vid budgeteringen. Delvis verkar det vara en följd av den nämnda osäkerheten men det handlar även om otydliga mål och att klimatanpassning är ett mer långsiktigt mål som inte passar in i övrig verksamhet vilken är utformad efter att lösa problem på en kortare tidshorisont.
De tydligaste drivkrafterna som lyfts är dialoger och regleringar. Intervjupersonerna uttryckte vikten av att samtliga aktörer agerar och genomför anpassningsåtgärder då konsekvenserna av exempelvis ett skyfall inte förhåller sig till fastighetsgränser. De ansåg att det behövs tydligare dialoger mellan olika aktörer för att förtydliga vad som förväntas av dem. Dessutom lyfte flera att det krävs regleringar som tvingar aktörer till att agera för att säkerställa att alla gör det.

• author: Isberg, Simon
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Studies in Environmental Science; Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM30 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: climate change adaptation, property management, barriers, driving forces, dialogues, regulations
• language: Swedish
• id: 9093849
• date added to LUP: 2022-07-01 11:39:29
• date last changed: 2022-07-01 11:39:29