Täckmaterial i växthus

Abstract

Grobruket is a small company that works with cultivation in many ways and they are very aware of their climate footprint. Therefore, they are also interested in taking a deeper look into the environmental impact of different covering materials used for greenhouses.
The most common covering materials used in greenhouses are glass, ethylene vinyl acetate plastic (EVA) and polycarbonate plastic. The aim of this study is to investigate which of these common covering materials has the least environmental impact in a life cycle perspective focusing on a timeframe of 25 years. In this study different covering materials are compared following a Life Cycle Assessment (LCA) perspective. In LCA the life cycle of a product is divided in four stages, extraction of raw materials, production, usage, and end of life. In each stage of the LCA data from four impact categories were used and compared. The four categories are climate change (global warming potential), ecotoxicity: freshwater, human toxicity: carcinogenic and material resources: metals/minerals.
This study shows that EVA is the material with the lowest impact in all categories studied, after that comes glass and the material with the highest environmental impact was found to be polycarbonate, with the impact increasing the thicker material used.
The usage stage was found to have the highest environmental impact, much higher than both the production, that also includes raw material extraction and manufacturing, and the end-of-life stage Despite some uncertainties in the data used and in this study, similar results can be found in one other study that also compare greenhouses in a life cycle perspective.

Popular Abstract (Swedish)

I linje med miljökvalitetsmålet minskad klimatpåverkan har det lilla företaget Grobruket börjat se över sin verksamhets miljöpåverkan och vill nu undersöka vilken typ av växthus och framför allt vilket täckmaterial i växthus som har minst miljöpåverkan. Ett växthus miljöpåverkan kan delas in i fyra olika delar: råmaterial, produktion, användande och när materialet blir avfall. Dessa fyra steg är också grunden till livscykelanalys. I en livscykelanalys utreds miljöpåverkan i dessa fyra steg och det är en metod som ofta används i dessa typer av sammanhang för att få en övergripande bild av en produkts totala miljöpåverkan. I denna studie jämförs de vanligaste täckmaterialen i växthus folieplast bestående av etylen vinyl acetat (EVA), kanalplast som består av polykarbonat och glas för att besvara frågeställningen: vilket material för täckning av växthus har minst miljöpåverkan i ett livcykelanalysperspektiv, med den funktionella enheten yta täckmaterial med livstiden 25 år?
För att besvara frågeställningen har materialen jämförts från vagga till grav, detta innebär att miljöpåverkan i alla steg genom en livscykel har tagits med i jämförelsen, från råmaterial till avfall. Materialen har också jämförts utifrån fyra stycken påverkanskategorier. Påverkanskategorierna som valdes ut var klimatförändring/global uppvärmningspotential, ekotoxikologi i sötvatten, mänsklig toxicitet och materiella resurser.
Resultatet visar att EVA är det material som har totalt lägst miljöpåverkan. I produktionsstadiet, där råmaterial också är inkluderat, har EVA lägst påverkan i alla fyra påverkanskategorier och i avfallstadiet har det lägst miljöpåverkan alla kategorierna utom klimatförändring där det har näst lägst påverkan. Glas har näst minst miljöpåverkan i alla kategorier utom materiella resurser när det kommer till produktion och i avfallstadiet är det mer blandat. Glas har lägst miljöpåverkan i avfallsstadiet när det kommer till kategorien klimatförändring, näst lägst i kategorierna som berör toxicitet och för materiella resurser i avfallsstadiet har glas näst högst miljöpåverkan. Sammantaget för produktion och avfall har folieplast lägst miljöpåverkan följt utav glas. Kanalplast som är gjort utav polykarbonat har sammantaget dessa kategorier högst miljöpåverkan där en ökande tjocklek på kanalplatsen ger en högre miljöpåverkan. I användarstadiet som i denna studie likställts med uppvärmning av växthus är miljöpåverkan betydligt högre än för produktion och avfall, från 10 gånger större upp till 10 000 gånger högre miljöpåverkan. Detta sätter produktion och avfall av materialen i perspektiv och visar att om växthusen värms upp på detta vis är det inte val av material som har störst påverkan på miljön.

• author: Tangfelt, Alva
• supervisor: Nina Reistad
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 9094661
• date added to LUP: 2022-06-30 09:42:13
• date last changed: 2022-06-30 09:42:13