Act as if our house is on fire - A study on rights-based climate litigation and its prospects for intergenerational climate justice

Abstract

According to recently published scientific reports, the planet is getting warmer at an unprecedented rate. The temperature goal of 1,5°C set in the Paris Agreement will be exceeded unless deep reductions in greenhouse gas emissions are made. While everyone feels the effects of climate change, children are particularly vulnerable to them and will also be left with the impacts for a longer time. Consequently, young people have taken to the streets and the courtrooms to demand that states act to stop global warming. Through legal processes based on human and child rights, litigants are trying to urge states to increase their mitigation efforts. In light of this, the objective of the thesis was to investigate human and child rights-based climate litigation from a climate justice perspective. The purpose was more specifically to assess to what extent children can use rights-based climate litigation as a tool for achieving intergenerational climate justice.

In this thesis, the legal dogmatic method was used to systematise international and regional human and child rights in the context of environmental degradation and climate change. This method was, furthermore, used to examine how arguments based on human and child rights have been interpreted in climate litigation at international, regional and national levels thus far. The systematisation of existing law provided the basis for an analysis of the prospects of rights-based climate litigation led by children.

The study found several procedural and substantive challenges facing children in rights-based climate litigation. The prospects of a successful claim depend on factors such as 1) standing and admissibility criteria, 2) the existence of an obligation to mitigate climate change, 3) causation and attribution of responsibility and 4) state discretion regarding environmental decision-making. The study concluded that, while some of these issues can be overcome in light of recent developments in the field, the remaining obstacles indicate that the current human rights framework, both in terms of substantive obligations and procedural structure, is insufficient for demanding states to increase their mitigation efforts and in that way also for achieving intergenerational climate justice.

Abstract (Swedish)

Enligt nyligen publicerade vetenskapliga rapporter blir planeten varmare i en takt aldrig tidigare skådad. Om inte utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt så kommer temperaturmålet på 1,5 °C som fastställdes i Parisavtalet att överskridas. Även om alla påverkas av klimatförändringar på ett eller annat sätt så är barn särskilt sårbara för effekterna. Unga generationer idag kommer också att få ta del av effekterna under en längre tid än de äldre. Ungdomar har därför både tagit till gatorna och äntrat rättssalarna för att kräva att stater agerar för att stoppa den globala uppvärmningen. Genom rättsliga klimatprocesser, som bygger på mänskliga rättigheter och barns rättigheter, försöker de uppmana stater att öka sina insatser för att begränsa klimatförändringarna. Mot denna bakgrund ämnade den här studien att undersöka klimatprocesser baserade på mänskliga rättigheter och barns rättigheter ur ett klimaträttviseperspektiv. Syftet var mer specifikt att bedöma i vilken utsträckning barn kan använda rättighetsbaserade klimatprocesser som ett verktyg för att uppnå generationsöverskridande klimaträttvisa.

I studien användes den rättsdogmatiska metoden för att systematisera internationella och regionala mänskliga rättigheter och barns rättigheter i samband med miljöförstöring och klimatförändringar. Metoden användes dessutom för att undersöka hur argument baserade på mänskliga rättigheter och barns rättigheter hittills har tolkats i klimatprocesser på internationell, regional och nationell nivå. Systematiseringen av det legala ramverket utgjorde sedan grunden för en analys av utsikterna för rättighetsbaserade klimatprocesser ledda av barn.

Det konstaterades i studien att det finns flera processuella och materiella utmaningar som barn står inför i rättighetsbaserade klimatprocesser. Utsikterna för en framgångsrik process beror på faktorer som 1) kriterierna för att väcka talan, 2) förekomsten av en skyldighet att begränsa klimatförändringarna, 3) orsakssamband och ansvarstilldelning och 4) statens utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller beslutsfattande på miljöområdet. Studiens slutsats är att även om vissa av dessa faktorer kan bemötas och möjligtvis överkommas mot bakgrund av den senaste tidens utveckling på området, visar de återstående hindren att det nuvarande processuella och materiella ramverket för mänskliga rättigheter är otillräckligt för att kräva att staterna ska öka sina begränsningsinsatser och för att därmed uppnå generationsöverskridande klimaträttvisa.

• author: Boman, Rebecka
• supervisor: Aysegul Sirakaya
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: public international law, international human rights law, international child rights law, international climate change law
• language: English
• id: 9096701
• date added to LUP: 2022-09-15 14:30:12
• date last changed: 2022-09-15 14:30:12