Paleontologiska egenskaper och syreisotopsutveckling i borrkärnan Limhamn-2018: Kopplingar till klimat- förändringar under yngre krita
(2022) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet GEOL01 20221Department of Geology
- Abstract (Swedish)
- Krita är onekligen en av de mest omtalade tidsåldrarna inom paleontologin, inte minst på grund av massutdöendet som innebar slutet för alla icke-flygande dinosaurier. Nya studier visar att biodiversiteten hos storvuxna fågelhöftade dinosaurier började minska tiotals miljoner år innan utdöendet. Samtidigt tyder syreisotop- data (δ18O) och anδra klimatproxies på ett instabilt och föränderligt klimat under maastricht, med sjunkande havsni-våer och ökande årstidsvariationer. Genom studier av fossilutvecklingen och syreisotopsvariationer i borrkärnan Limhamn-2018 kan man sluta sig till att temperaturen och vattendjupet sjönk i det hav som täckte Limhamnsområ-det under maastricht. Detta baseras på ökad frekvens av fossil och kornstorlekar som... (More)
- Krita är onekligen en av de mest omtalade tidsåldrarna inom paleontologin, inte minst på grund av massutdöendet som innebar slutet för alla icke-flygande dinosaurier. Nya studier visar att biodiversiteten hos storvuxna fågelhöftade dinosaurier började minska tiotals miljoner år innan utdöendet. Samtidigt tyder syreisotop- data (δ18O) och anδra klimatproxies på ett instabilt och föränderligt klimat under maastricht, med sjunkande havsni-våer och ökande årstidsvariationer. Genom studier av fossilutvecklingen och syreisotopsvariationer i borrkärnan Limhamn-2018 kan man sluta sig till att temperaturen och vattendjupet sjönk i det hav som täckte Limhamnsområ-det under maastricht. Detta baseras på ökad frekvens av fossil och kornstorlekar som associeras med lägre vatten-djup samt en ökande variation i δ18O-data med en långsiktig trend mot mer positiva värden, indikativt för sjunkande temperaturer och utveckling av polaris. Vidare är de flintafyllda Thalassinoides- grävgångarna karaktäristiska för limhamnskalken och tycks vara associerade med nedkylning. De intervall i kärnan med högst förekomst av Tha-lassinoides påbörjas i närhet till positiva toppar i δ18O, vilket sannolikt beror på minskad primärproduktion och sedimentation till följd av sjunkande ytvattentemperaturer. Frekvensen av Thalassinoides-förekomster i Limhamn-2018 stärker på så vis evidensen om yngre kritas svala och instabila klimat. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- När de flesta föreställer sig krita-perioden, tänker de nog på dinosaurier, tropiska regnskogar och ett varmt, stabilt växthusklimat. På senare år har vetenskapen börjat peka dels mot att klimatet under slutet på krita var mer instabilt än vad vi tidigare trott, och kanske till större förvåning, en långsiktig nedkylning av klimatet. En borrkärna från Limhamns kalkbrott visar en tydlig skillnad mellan den kretaceiska och den efterföljande paleogena karbonatsammansättningen. Då kan man undra sig: hur påverkades djurlivet i Limhamns hav av klimatets instabilitet och var karbonatsammansättningens utveckling orsakad av klimatförändringar?
Limhamns kalkbrott är idag en turistattraktion, men den kretaceiska lagerföljden har legat under... (More) - När de flesta föreställer sig krita-perioden, tänker de nog på dinosaurier, tropiska regnskogar och ett varmt, stabilt växthusklimat. På senare år har vetenskapen börjat peka dels mot att klimatet under slutet på krita var mer instabilt än vad vi tidigare trott, och kanske till större förvåning, en långsiktig nedkylning av klimatet. En borrkärna från Limhamns kalkbrott visar en tydlig skillnad mellan den kretaceiska och den efterföljande paleogena karbonatsammansättningen. Då kan man undra sig: hur påverkades djurlivet i Limhamns hav av klimatets instabilitet och var karbonatsammansättningens utveckling orsakad av klimatförändringar?
Limhamns kalkbrott är idag en turistattraktion, men den kretaceiska lagerföljden har legat under kalkbrottets bottenplan sedan det fylldes igen när kalkbrottets verksamhet lades ner under 90-talet. Den synliga paleogena kalkstenen i Limhamn består huvudsakligen av mossdjur, som formar böljande biohermer, likt de iögonfallande samtidiga klipporna vid Stevns Klint i Danmark. Den underliggande kretaceiska kalkstenen är däremot dominerad av mikroskopiska kalkalger. Detta signalerar en övergång i den dominerande avsättningsmetoden i Limhamn omkring kritas slut och paleogens början, men vad orsakade denna övergång?
Limhamnskalkens kretaceiska intervall avsattes under kritas sista tidsepok,
maastricht, en period karakteriserad av fluktuerande, men sjunkande
temperaturer och en minskad talrikhet av storvuxna växtätande dinosaurier.
Dagens nordöstra Skåne utgjorde en skärgård i ett hav som täckte en stor del
av Europa. I det kretaceiska Limhamn producerades det avsatta sedimentet
huvudsakligen av fotosyntetiserande kalkalger som sjönk till botten efter
algblomningar. Sedimentansamlingens hastighet var på så vis kopplad till
kalkalgernas produktivitet. Under perioder med långsammare sedimentation
utvecklades hårdbottnar, vilket tillät bottenlevande djur att gräva gånger i
sedimentet, vilka fylldes med flinta när de begravdes. Närvaron av
flintafyllda grävgångar ger därav en indirekt signal på låga
sedimentationshastigheter vid grävtillfället. Studier av stabila syreisotoper i
Limhamns kretaceiska intervall ger antydan till att kalkalgernas produktivitet
hade en positiv relation till temperatur, då grävgångar tycks ha grävts som
flitigast under svalare perioder. Sedimentansamlingen var dock sannolikt inte
enbart ett resultat av kalkalgers produktivitet. Tidigare studier tyder på att
havet utsattes för starka bottenströmmar. Sedimentanalys av Limhamns
kretaceiska intervall pekar mot att perioder med relativt högre
sedimentationshastigheter även hade en högre andel transporterat material. Mängden transporterat material fluktuerar, men ökar generellt uppåt i intervallet, vilket tolkas vara resultatet av ett stegvis minskande transportavstånd från mossdjurs-biohermerna som växte ut från kusten, och nådde dagens Limhamn mellan maastrichts slut och paleogens början. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9098608
- author
- Sundberg, Melissa LU
- supervisor
-
- Anders Lindskog LU
- Mats Eriksson LU
- organization
- alternative title
- Paleontological traits and oxygen isotope development in the drill core Limhamn-2018: Ties to climate change during the late Cretaceous
- course
- GEOL01 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Klimatförändringar, maastricht, ichnofossil, bryozobiohermer, milankovitchcyklicitet
- publication/series
- Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
- report number
- 642
- language
- Swedish
- id
- 9098608
- date added to LUP
- 2022-08-30 10:23:20
- date last changed
- 2023-08-30 03:42:00
@misc{9098608,
abstract = {{Krita är onekligen en av de mest omtalade tidsåldrarna inom paleontologin, inte minst på grund av massutdöendet som innebar slutet för alla icke-flygande dinosaurier. Nya studier visar att biodiversiteten hos storvuxna fågelhöftade dinosaurier började minska tiotals miljoner år innan utdöendet. Samtidigt tyder syreisotop- data (δ18O) och anδra klimatproxies på ett instabilt och föränderligt klimat under maastricht, med sjunkande havsni-våer och ökande årstidsvariationer. Genom studier av fossilutvecklingen och syreisotopsvariationer i borrkärnan Limhamn-2018 kan man sluta sig till att temperaturen och vattendjupet sjönk i det hav som täckte Limhamnsområ-det under maastricht. Detta baseras på ökad frekvens av fossil och kornstorlekar som associeras med lägre vatten-djup samt en ökande variation i δ18O-data med en långsiktig trend mot mer positiva värden, indikativt för sjunkande temperaturer och utveckling av polaris. Vidare är de flintafyllda Thalassinoides- grävgångarna karaktäristiska för limhamnskalken och tycks vara associerade med nedkylning. De intervall i kärnan med högst förekomst av Tha-lassinoides påbörjas i närhet till positiva toppar i δ18O, vilket sannolikt beror på minskad primärproduktion och sedimentation till följd av sjunkande ytvattentemperaturer. Frekvensen av Thalassinoides-förekomster i Limhamn-2018 stärker på så vis evidensen om yngre kritas svala och instabila klimat.}},
author = {{Sundberg, Melissa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet}},
title = {{Paleontologiska egenskaper och syreisotopsutveckling i borrkärnan Limhamn-2018: Kopplingar till klimat- förändringar under yngre krita}},
year = {{2022}},
}