Motiverande samtal i primärvården- Distriktssköterskans och sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar
(2022) DSKM22 20222Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Abstrakt.
Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor utgör en stor risk för att utveckla folksjukdomar. Folksjukdomar utgör den ledande dödsorsaken i världen och är en av de största hälsoutmaningarna under 2000-talet. Studier har visat att motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är effektivt för att hjälpa människor att bryta ohälsosamma levnadsvanor. Samtidigt belyser en studie att endast hälften av sjuksköterskorna i studien använder Socialstyrelsens riktlinjer, såsom rådgivande samtal i sitt arbete med ohälsosamma levnadsvanor.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal vid livsstilsförändringar hos patienter i primärvården.
Metod: En kvalitativ metod... (More) - Abstrakt.
Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor utgör en stor risk för att utveckla folksjukdomar. Folksjukdomar utgör den ledande dödsorsaken i världen och är en av de största hälsoutmaningarna under 2000-talet. Studier har visat att motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är effektivt för att hjälpa människor att bryta ohälsosamma levnadsvanor. Samtidigt belyser en studie att endast hälften av sjuksköterskorna i studien använder Socialstyrelsens riktlinjer, såsom rådgivande samtal i sitt arbete med ohälsosamma levnadsvanor.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal vid livsstilsförändringar hos patienter i primärvården.
Metod: En kvalitativ metod valdes för denna uppsats. Datainsamlingen genomfördes med
semistrukturerade intervjuer där nio sjuksköterskor/distriktssköterskor med utbildning inom MI medverkade. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier, förhållningssätt, personcentrerad relation och utmaningar. MI sågs som ett förhållningssätt hos många och skapade en mer jämlik relation mellan sjuksköterskan/distriktssköterskan och patienten. Förtroende i relationen upplevdes viktigt, det gav större möjlighet att kunna framkalla motivation vid livsstilsförändringar. Brist på tid och uppmuntran från verksamheten kunde vara hinder för att använda MI i de dagliga mottagningsbesöken.
Konklusion: MI upplevdes som positivt och bidrog till att skapa en djupare relation med patienten vilket främjade arbetet med livsstilsförändringar. Feedback och regelbunden träning var viktigt för att inte komma ifrån MI-utövandet. Avsatt tid och utrymme för hälsofrämjande arbete var viktigt för att möjliggöra användandet av MI. Att ha verksamheten med sig ökade förutsättningarna att arbeta hälsofrämjande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9102897
- author
- Ljung, Anna Marina LU and Sjöberg Akhimienmhonan, Linda LU
- supervisor
- organization
- course
- DSKM22 20222
- year
- 2022
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Motiverande samtal, distriktssköterska, sjuksköterska, erfarenheter, livsstilsförändringar, folkhälsa, primärvården
- language
- Swedish
- id
- 9102897
- date added to LUP
- 2022-11-08 10:16:02
- date last changed
- 2022-11-08 10:16:02
@misc{9102897, abstract = {{Abstrakt. Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor utgör en stor risk för att utveckla folksjukdomar. Folksjukdomar utgör den ledande dödsorsaken i världen och är en av de största hälsoutmaningarna under 2000-talet. Studier har visat att motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är effektivt för att hjälpa människor att bryta ohälsosamma levnadsvanor. Samtidigt belyser en studie att endast hälften av sjuksköterskorna i studien använder Socialstyrelsens riktlinjer, såsom rådgivande samtal i sitt arbete med ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal vid livsstilsförändringar hos patienter i primärvården. Metod: En kvalitativ metod valdes för denna uppsats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer där nio sjuksköterskor/distriktssköterskor med utbildning inom MI medverkade. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier, förhållningssätt, personcentrerad relation och utmaningar. MI sågs som ett förhållningssätt hos många och skapade en mer jämlik relation mellan sjuksköterskan/distriktssköterskan och patienten. Förtroende i relationen upplevdes viktigt, det gav större möjlighet att kunna framkalla motivation vid livsstilsförändringar. Brist på tid och uppmuntran från verksamheten kunde vara hinder för att använda MI i de dagliga mottagningsbesöken. Konklusion: MI upplevdes som positivt och bidrog till att skapa en djupare relation med patienten vilket främjade arbetet med livsstilsförändringar. Feedback och regelbunden träning var viktigt för att inte komma ifrån MI-utövandet. Avsatt tid och utrymme för hälsofrämjande arbete var viktigt för att möjliggöra användandet av MI. Att ha verksamheten med sig ökade förutsättningarna att arbeta hälsofrämjande.}}, author = {{Ljung, Anna Marina and Sjöberg Akhimienmhonan, Linda}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Motiverande samtal i primärvården- Distriktssköterskans och sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar}}, year = {{2022}}, }