Förmåga att se och tolka tidiga tecken på autism hos barn i åldern 0-5 år: barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av kunskap kring autismspektrumtillstånd
(2022) DSKM22 20222Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Autism är ett tillstånd som yttrar sig genom bland annat svårigheter med det sociala samspelet, kommunikation och att tolka sin omgivning och tecken på autism är ofta tydliga redan under de första levnadsåren. Tidig diagnos och tidiga interventioner kan ge bättre förutsättningar för barnet att möta de svårigheter som diagnosen innebär. I Sverige utgör barnhälsovården första instans som regelbundet möter barn och familjer och barnhälsovårdssjuksköterskans uppdrag är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och tidigt identifiera och åtgärda avvikelser i barnets hälsa och utveckling.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskor i Region Skåne upplevde sin kunskap om tidiga tecken på... (More) - Bakgrund: Autism är ett tillstånd som yttrar sig genom bland annat svårigheter med det sociala samspelet, kommunikation och att tolka sin omgivning och tecken på autism är ofta tydliga redan under de första levnadsåren. Tidig diagnos och tidiga interventioner kan ge bättre förutsättningar för barnet att möta de svårigheter som diagnosen innebär. I Sverige utgör barnhälsovården första instans som regelbundet möter barn och familjer och barnhälsovårdssjuksköterskans uppdrag är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och tidigt identifiera och åtgärda avvikelser i barnets hälsa och utveckling.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskor i Region Skåne upplevde sin kunskap om tidiga tecken på autism hos barn i åldern 0-5 år, om det fanns kännedom om screeninginstrumentet M-CHAT samt om antal yrkesverksamma år inom barnhälsovården utgjorde en signifikant skillnad gällande upplevd kunskap.
Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genom fördes som en enkätstudie och distribuerades digitalt. I studien deltog 66 barnhälsovårdssjuksköterskor.
Resultat: Resultatet påvisade att barnhälsovårdssjuksköterskorna hade en god kunskapsupplevelse, men att de önskade mer utbildning. Majoriteten av respondenterna hade ingen kännedom om screeninginstrumentet M-CHAT. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kunskapsupplevelse och antal yrkesverksamma år.
Konklusion: Författarna till studien föreslår att vidare forskning bör bedrivas avseende barnhälsovårdssjuksköterskans kunskapsupplevelse om tidiga tecken på autism. Behovet av ökad kunskapsinhämtning bör studeras för eventuell implementering av mer utbildning inom specialistutbildningarna och på arbetsplatser, liksom forskning kring implementering av validerade screeninginstrument i den kliniska verksamheten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9103046
- author
- Petersson, Susanne LU and Bergström, Jill LU
- supervisor
- organization
- course
- DSKM22 20222
- year
- 2022
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Autism, Autismspektrumtillstånd, barnhälsovårdssjuksköterska, barnhälsovård, barn, M-CHAT
- language
- Swedish
- id
- 9103046
- date added to LUP
- 2022-11-10 08:06:31
- date last changed
- 2022-11-10 08:06:31
@misc{9103046,
abstract = {{Bakgrund: Autism är ett tillstånd som yttrar sig genom bland annat svårigheter med det sociala samspelet, kommunikation och att tolka sin omgivning och tecken på autism är ofta tydliga redan under de första levnadsåren. Tidig diagnos och tidiga interventioner kan ge bättre förutsättningar för barnet att möta de svårigheter som diagnosen innebär. I Sverige utgör barnhälsovården första instans som regelbundet möter barn och familjer och barnhälsovårdssjuksköterskans uppdrag är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och tidigt identifiera och åtgärda avvikelser i barnets hälsa och utveckling.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskor i Region Skåne upplevde sin kunskap om tidiga tecken på autism hos barn i åldern 0-5 år, om det fanns kännedom om screeninginstrumentet M-CHAT samt om antal yrkesverksamma år inom barnhälsovården utgjorde en signifikant skillnad gällande upplevd kunskap.
Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genom fördes som en enkätstudie och distribuerades digitalt. I studien deltog 66 barnhälsovårdssjuksköterskor.
Resultat: Resultatet påvisade att barnhälsovårdssjuksköterskorna hade en god kunskapsupplevelse, men att de önskade mer utbildning. Majoriteten av respondenterna hade ingen kännedom om screeninginstrumentet M-CHAT. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kunskapsupplevelse och antal yrkesverksamma år.
Konklusion: Författarna till studien föreslår att vidare forskning bör bedrivas avseende barnhälsovårdssjuksköterskans kunskapsupplevelse om tidiga tecken på autism. Behovet av ökad kunskapsinhämtning bör studeras för eventuell implementering av mer utbildning inom specialistutbildningarna och på arbetsplatser, liksom forskning kring implementering av validerade screeninginstrument i den kliniska verksamheten.}},
author = {{Petersson, Susanne and Bergström, Jill}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förmåga att se och tolka tidiga tecken på autism hos barn i åldern 0-5 år: barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av kunskap kring autismspektrumtillstånd}},
year = {{2022}},
}