Oskäligt i förhållande till vem? Särskilt om beaktandet av externt intresse inom skälighetsbedömning av avtalsklausuler i offentliga kontrakt på socialrättens område

Abstract

In Sweden, municipalities have ultimate responsibility for ensuring that the individual receives the social support they need. Municipal authorities are therefore obliged by law to provide a range of different types of public ser-vice. As a result of last decades political reforms, welfare politics has been largely influenced by market policy models and private solutions. Munici-palities within the framework of public procurement system, are increas-ingly hiring private law subjects to carry out their tasks. However, public law of procurement regulates only the process of selecting individual care-giver. The contract which municipality subsequently enters with chosen provider of a welfare service is governed by private law rules and princi-ples. It also means that contract adjustments that can become relevant be-cause of changes in social legislation, which stipulate quality requirements for social care, must be permitted by general contract law. A fundamental principle in contract law is that agreements must be kept. 36§ of Swedish Contracts Law, however, offers the parties possibility to adjust the contract clauses if they appear to be unfair due to the changed circumstances. Mu-nicipalities can therefore put forward an argument that changes in social legislation constitutes such circumstances. 36§ Swedish Contract Law to be applicable, it is required that party who wishes contract adjustment con-structs unfairness argument. Thesis aims therefore to highlight the limits of argument which primarily focuses on unfair consequences that municipali-ties continuous contractual obligation towards the private welfare provider despite law changes, entails for third party, namely, the recipient of munic-ipal welfare service.
To answer this question, I highlight the special features of municipali-ty contracts entered with private welfare provider. Next, I examine the question through a legal dogmatic method based on the 36§ wording, pre-paratory work, case-law and doctrine. Recent development trends in civil law regarding the principle of the scope of the agreement and interpretation of public contracts are also considered.
Thesis concludes that the unfairness assessment according to § 36 Swe-dish Contract Law, primarily considers unfairness that affects the contract parties. However, this does not prevent that in certain specific situations it would be legally possible to take third-party interests into account and, with support of § 36 Swedish Contract law, put forward an argument to adjust a contract clause which has become unfair due to changed circum-stances.

Abstract (Swedish)

I Sverige är det kommuner som har ett yttersta ansvar för att den enskilde får det socialrättsligt stöd hen behöver. Kommunala myndigheter är därför enligt lag skyldiga att tillhandahålla en rad olika typer av offentlig service. Till följd av senaste decenniers politiska reformer har välfärdspolitiken i hög grad påverkats av marknadspolitiska modeller och privata lösningar. Kommunerna anlitar allt oftare privaträttsliga subjekt för att utföra sitt uppdrag, vilket i regel sker genom offentlig upphandling. Offentligrättsligt upphandlingsregelverk reglerar dock själva processen av att välja ut en-skilda företag. När en kommun därefter ingår ett avtal med en utförare av en välfärdstjänst, uppstår ett civilrättsligt förhållande mellan dem, ett för-hållande som bedöms utifrån allmänna avtalsrättsliga regler. Det innebär också att avtalsjusteringar som kan aktualiseras på grund av ändringar i socialrättslig lagstiftning, som stipulerar vilka kvalitetskrav kommunernas insatser inom socialrättens uppgiftsområde måste uppfylla, ska göras enligt de allmänna avtalsrättsliga reglerna. En grundläggande princip inom av-talsrätten är att avtal ska hållas. En avtalsrättslig bestämmelse, gene-ralklausulen - 36 § AvtL erbjuder dock möjlighet att korrigera avtalets in-nehåll om det framstår som oskäligt bland annat på grund av ”senare inträf-fade förhållanden”. Kommuner kan därför argumentera att förändringar i socialrättslig lagstiftning utgör en sådan förhållande. Kommunen måste också konstruera ett oskälighetsargument för att 36§ AvtL ska vara tillämp-lig.
Med grund i Wilhelmsons syn om ”gällande rätt” som ett spektrum av olika rättsliga möjligheter, ämnar uppsatsen belysa gränserna för oskälig-hetsargument som främst fokuserar på de konsekvenser som den allmänna kontrahentens avtalsbundenhet, trots lagändringar, innebär för tredjeman - mottagare av den avtalade välfärdstjänsten. Att beakta ett externt intresse inom skälighetsbedömning är ingalunda självklart. Detta med tanke på att avtalets uppgift är att skydda med avtalet förenade intressen vilket, i regel, är endast parternas.
För att besvara uppsatsens frågeställning lyfter jag fram socialrättsliga avtalens särdrag. Därefter undersöker jag frågan genom rättsdogmatisk me-tod med avstamp i generalklausulens ordalydelse, förarbeten, praxis och doktrin. Utvecklingstendenser inom civilrätten vad gäller principen om avtalets räckvidd samt tolkning av offentliga kontrakt också beaktas.
Underökningen har visat att skälighetsbedömningen enligt 36 § AvtL, i första hand, tar sikte på oskälighet som drabbar parterna. Det hindrar dock inte att det i vissa specifika situationer skulle vara rättsligt möjligt att be-akta tredjemansintresse och med stöd av 36 § AvtL korrigera ett imperfekt avtalsresultat utifrån samhällsociala utgångspunkter.

• author: Kutchava Broman, Marita
• supervisor: Ellika Sevelin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förmögenhetsrätt, 36§ AvtL, oskälighetsbedömning, socialrättsligt avtal, tredjemansintresse.
• language: Swedish
• id: 9104636
• date added to LUP: 2023-02-03 16:25:49
• date last changed: 2023-02-03 16:25:49