En hållbar konsumtionsprincip? - En undersökning av hur den varumärkesrättsliga konsumtionsprincipen förhåller sig till EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi och principen om hållbar utveckling

Abstract

Due to the climate crisis, the European Commission has presented A new Circular Economy Action Plan – For a cleaner and more competitive Europe. The main purpose of the action plan is to create a framework for sustainable products to change into a climate neutral society and decoupling economic growth from resource use. The action plan therefore states that conditions for reuse and repair, among other things, must be reinforced.

This thesis aims to investigate how the trademark exhaustion principle intersect with the circular economy action plan and the principle of sustainable development, established in Article 3 FEU and Article 11 TFEU. The trademark exhaustion principle is stipulated in the chapter 1 § 12 of the Trademark Act, Article 15 in the Trademark Directive and Article 15 in the Trademark Regulation. The principle means that the proprietor of a trademark cannot prohibit its use in relation to goods which have been put out on the market in the Union under that trademark by the proprietor or with the proprietor’s consent. This limitation of the exclusive right of the proprietor is mainly motivated by competitive reasons. However, the trademark proprietor has the right to oppose further commercialization of the goods when there exist legitimate reasons, especially where the condition of the goods is changed or impaired after they have been put on the market.

Situations where a trademark proprietor has legitimate reasons to oppose further commercialization have been developed by the European Court of Justice. The purpose with this thesis is therefore to investigate when the exclusive right of a trademark proprietor is exhausted and when a trademark proprietor has legitimate reasons to limit further commercialization. This investigation shows that the exclusive right of a trademark proprietor is exhausted when goods have been placed on the market in Union in such a way that the trademark proprietor has lost the control over the goods and can realize the economic value. If someone other than the trademark proprietor has brought the goods to the market, this requires the trademark proprietor’s consent. Such consent may be implied if it clearly reflects the will of the proprietor to refrain the exclusive right. This investigation also shows that a trademark proprietor has legitimate reasons to limit further commercialization in several situations. These situations include changes due to both abstract and material properties of a product.

The question of when a trademark proprietor has the right to oppose further commercialization is particularly interesting when it comes to the principle of sustainable development and the circular economy action plan. There are currently relatively few decisions from the European Court of Justice where the issue of trademark exhaustion in relation to recycling, reuse and repair has been tried. However, the jurisprudence of the European Court of Justice states that a trademark proprietor has legitimate reason to limit further commercialization when a product has been reused in a way that seriously damages the reputation of the trademark proprietor. The trademark proprietor also has the right to oppose further commercialization when the product is being reused in such a way that gives the impression that there is a financial connection between the trademark proprietor and a third party. Even other ways of use can, such as advertising, can according to the European Court of Justice constitute legitimate reason, if it gives the impression of a financial relationship between the parties. Overall, the jurisprudence of the European Court of Justice means that third parties have a far-reaching obligation to take precautions when using products that have been put out on the market in the Union in order not to risk being guilty of trademark infringement.

This investigation shows that the trademark exhaustion principle can cause limitation of third parties’ ability to reuse and repair products which have been put out on the market in the Union. The trademark exhaustion principle may therefore be seen as not compatible with the circular economy action plan, which aims to promote reuse and repair. Because of this, it is also possible to question whether the circular action plan can be considered compatible with the principle of sustainable development. This is because the exhaustion principle can cause limitations of the development of sustainable products, which can undermine the goal of sustainable development.

Abstract (Swedish)

Med anledning av klimatkrisen har EU-kommissionen presenterat En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkur-rens-kraftigt Europa. Det huvudsakliga syftet med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för att ställa om till ett klimatneutralt samhälle och att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. I handlingsplanen anges därför att förutsättningar för bland annat reparerbarhet och återanvändning ska stärkas.

I denna uppsats behandlas frågan om hur den varumärkesrättsliga konsumtionsprincipen förhåller sig till handlingsplanen för cirkulär ekonomi och principen om hållbar utveckling som fastslås i artikel 3 FEU och artikel 11 FEUF. Den varumärkesrättsliga konsumtionsprincipen framgår av 1 kap. 12 § varu-märkeslagen, artikel 15 i varumärkesdirektivet och artikel 15 i varumärkesförordningen. Principen innebär att ensamrätten till ett varumärke är konsumerad efter det att varumärkesinnehavaren, eller någon annan med varumärkesinnehavarens samtycke, för första gången har släppt ut produkten på marknaden inom EES-området. Denna inskränkning i varumärkesinnehavarens ensamrätt motiveras främst av konkurrensmässiga skäl. Varumärkesinnehavaren har däremot rätt att motsätta sig sådan användning som innebär att varornas skick har förändrats eller försämrats sedan de förts ut på marknaden eller när det finns någon annan skälig grund.

Villkor för när konsumtionsprincipen inträder samt när det föreligger skälig grund för en varumärkesinnehavare att motsätta sig konsumtion har utarbetats genom EU-domstolens rättspraxis. Syftet med denna uppsats är därför att dels undersöka när en varumärkesinnehavares ensamrätt anses konsumerad, dels när en varumärkesinnehavare har rätt att motsätta sig sådan konsumtion. Ut-redningen visar att konsumtion inträder när varorna har överlåtits till tredje man inom EES-området på ett sådant sätt att varumärkesinnehavaren förlorat sin kontroll över varan och kan realisera det ekonomiska värdet. Om någon annan än varumärkesinnehavaren släppt ut varorna på marknaden krävs att varumärkesinnehavaren har samtyckt till förfarandet. Ett sådant samtycke kan vara underförstått, så länge det med säkerhet återger varumärkesinnehavarens vilja av att avstå från ensamrätten. Utredningen visar också att en varumärkesinnehavare har skälig grund att motsätta sig konsumtion vid flera olika situationer vilket inkluderar förändring av såväl en varas abstrakta som materiella egenskaper.

Frågan om när en varumärkesinnehavare har rätt att motsätta sig konsumtion är särskilt intressant i förhållande till principen om hållbar utveckling och handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Det finns i dagsläget relativt lite rättspraxis där frågan om varumärkeskonsumtion i samband med återvinning, återanvändning och reparation har prövats. Av EU-domstolens rättspraxis följer att det föreligger skälig grund för en varumärkesinnehavare att motsätta sig återanvändning om återanvändningen allvarligt skadar varumärkets renommé eller sker på ett sådant sätt att det ger intryck av att det föreligger ett ekonomiskt samband mellan varumärkesinnehavaren och tredje man. Även annan typ av användning, till exempel när tredje man använder ett varumärke vid reklam för försäljning av konsumerade produkter, kan enligt EU-domstolen utgöra skälig grund om reklamen ger ett intryck av att det föreligger ett ekonomiskt samband mellan parterna. Sammantaget innebär EU-domstolens rättspraxis att det åligger tredje man en långtgående skyldighet att vidta försiktighetsåtgärder vid användande av konsumerade produkter för att inte riskera att göra sig skyldig till varumärkesintrång.

Denna utredning visar att konsumtionsprincipen kan ge upphov till att tredje mans möjlighet till återanvändande och reparation av konsumerade produkter begränsas. Konsumtionsprincipen kan därför stå i strid med handlingsplanen för cirkulär ekonomi, som syftar till att främja bland annat återanvändande och reparation. På grund av detta går det även att ifrågasätta huruvida handlings-planen för cirkulär ekonomi kan anses förenlig med principen om hållbar ut-veckling. Konsumtionsprincipen kan nämligen ge upphov till att utvecklandet av hållbara alternativ begränsas, vilket kan anses undergräva målet om hållbar utveckling.

• author: Grevåker, Ellen
• supervisor: Ulrika Wennersten
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: A sustainable trademark exhaustion principle? - An investigation of how the trademark exhaustion principle intersect with the EU-commission circular economy action plan and the principle of sustainable development
• course: JURM02 20222
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, varumärkesrätt, EU-rätt, konsumtionsprincipen, varumärkeskonsumtion, hållbar utveckling, principen om hållbar utveckling, handlingsplanen för cirkulär ekonomi, trademark law, intellectual property law
• language: Swedish
• id: 9104761
• date added to LUP: 2023-01-24 09:01:15
• date last changed: 2023-01-24 09:01:15