Socialt nedbrytande beteende eller symptom på autism? En kritisk studie av hur normer kring neuropsykiatrisk funktion påverkar domstolarnas bedömning av ”socialt nedbrytande beteende” som symtom på autism enligt LVU 3§

Abstract

The essay aims to problematize the view of autism in Sweden's law of compulsory care. According to The Care of Young Persons Act (LVU) 3§, young people can be forced into custody for “socially destructive behavior,” which refers to the destruction of fundamental social norms. An exception to this is if the behavior is a “symptom of a mental disorder,” including autism. The essay looks at judgments from the lower Administrative courts regarding what is a symptom of autism. The rulings are analyzed from critical disability theory, which views norms around function from societal power relations. The essay does not analyze if forced custody is suitable for forced custody. It is also not an empirical study of court cases.

Autism is a neurological variation and can lead to differences in social expressions, inflexibility, rigidity in movement patterns, and sensory sensitivities. According to critical disability theory, disability is formed through dichotomies about who is “normally functioning” and, on the contrary, who is not. In the same way, autism is also shaped, not only through common neurology but also through common relations to material and social reality, where autistic people are clearly distinguished from those with “normal” neurology and are marginalized when they do not act in a wanted way. This special impacts those already marginalized on other grounds, such as gender and racialization. The responsibility to adjust is put on the individual, rather than on society, to accommodate för different (neurological) functions.

The court rulings show some of these norms around autism, where autistic behavior is separated from neurotypical behavior through different wordings; for example, the behavior is not a symptom of autism since it also occurs among neurotypical people. In other cases, autistic people are separated from each other, depending on the “degree” of autism that they are seen to have. This can be problematic since it risks missing internal struggles and lead to categorical rather than individual assessments. The courts often interpret symptoms of autism narrowly, which among other things, leads to an overlook of gender differences. In many cases, this language and the rulings lead to the conclusion that the behavior is not seen as a symptom of autism, making forced custody possible.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen syftar till att problematisera synen på autism i inom gällande rätt om tvångsvård i Sverige. Enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 3§ får unga tvångsomhändertas för “socialt nedbrytande beteende”, som syftar på beteende som bryter mot samhällets grundläggande normer. Ett undantag till detta är om beteendet är ett “uttryck för deras psykiska störning”, vilket inkluderat autism. Uppsatsen tittar på förvaltnings- och kammarrätters bedömning av vilket beteende som är symptom på autism,. Avgörandena analyseras utifrån kritisk funktionalitetsteori, som kritiserar normer kring funktion utifrån samhälleliga maktförhållanden. Uppsatsen analyserar inte huruvida tvångsomhändertagande är passande för autistiska personer. Det är inteheller någon empirisk studie av avgöranden domstolsavgöranden.

Autism är en neuropsykiarisk funktionsvariation och kan bl.a innebära skillnader i socialt uttryckssätt, inflexiblitet, rigititet i rörelsemönster och sensoriska känsligheter. Utifrån kritisk funktionalitetsteori skapas funktionsnedsättningar genom en dikotomi om vem som är “normalfungerande”, och motsatsvis vem som inte är det. På samma sätt anses autism också skapas, inte bara utifrån gemensamma neurologiska drag, men också en gemensam relation till den materiella och sociala verkligheten, där autistiska personer tydligt avskiljs från de med “normal” neurologi och marginaliseras då de inte uppträder på ett önskat sätt. Detta påverkar särskilt de som är marginaliserade av andra grunder, som kön och rasifiering. Ansvaret för anpassning läggs på individen snarare än på samhället att tillgängliggöra för olika (neurologiska) funktioner.

I domstolsavgörandena kan vissa av dessa normer kring autism märkas, där autistiskt beteende särskiljs från neurotypiskt beteende genom olika formuleringar, t.ex att beteendet inte är ett uttryck för autism då det även förekommer hos neurotypiska personer. I andra fall särskiljs autistiska personer från varandra, utifrån den “grad” av autism som upplevs. Detta kan vara problematiskt då det förbiser interna problem och leda till kategoriska snarare än individuella bedömningar. Domstolarna tolkar ofta symptom på autism smalt, vilket bl.a riskerar att förbise könsskillnader. Språket och bedömningarna leder ofta till slutsatsen att beteendet inte ses symptom på autism och att tvångsomhändertagande sker.

• author: Cherp, Aili
• supervisor: Ellika Sevelin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Socialrätt, LVU 3§, socialt nedbrytande beteende, psykisk störning, tvångsvård, neuropsykiatrisk, funktionsnedsättning, NPF, autism, ADHD, kritisk metod, kritiskt funktionalitetsteori Social and welfare law, socially destructive behavior, mental disorder, forced custody, neuropsychiatric disorder, critical method, critical disorder theory
• language: Swedish
• id: 9104774
• date added to LUP: 2023-02-03 15:44:48
• date last changed: 2023-02-03 15:44:48