Editionsplikt och banksekretess – En studie i förhållandet mellan personlig integritet och informationsanskaffning

Abstract

The purpose of this essay is to examine and critically review the relation be-tween the individual’s interest of not having its personal circum-stances between him and a credit institution disclosed without authorization and the scope of the duty of disclosure. The two conflicting interests raises questions regarding the limits of the duty to produce documents and to what extent individual banking relationships are being held confidential. The essay highlights what interests the regulation is based upon, the scope of the duty of disclosure and banking secrecy in Swedish law respectively and what is being considered in a balancing of interests amid the two legal institutions.
Banking secrecy in the banking and financing business act is based upon the idea of protecting individual customers from violations of integrity. The indi-vidual’s right to self-determination and preventing others from accessing and exploiting banking information is of central importance regarding banking secrecy, however, a robust banking secrecy regulation also favors the public and the banks themselves. Nevertheless, the confidential information may be disclosed if it is for the benefit of a legally recognized interest. Therefore, there is no formal impediment for disclosing a bank customers’ relation to a bank in a civil litigation.
The duty of disclosure essentially functions as an instrument to create a pro-cedural equilibrium between the disputing parties when acquiring evidence in a civil litigation. Furthermore, the essay describes the necessary prerequisites for a granting a successful motion to disclose documents. The balancing of personal integrity and being able to acquire information has gained some at-tention in adjudication and doctrine but is yet to see any major changes in the general application of the law.
Finally, arguments are raised for an introduction of a balancing of interests to a further extent when a motion to produce documents is raised, regarding con-fidential banking documents, to avoid the banking secrecy becoming void and redundant. A theory of rules and principles in conflict of norms are being used in this regard.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen syftar till att undersöka och kritiskt granska förhållandet mellan den enskildes integritetsintresse av att inte få sina förhållanden till kreditinsti-tut obehörigen röjda och omfattningen av editionsplikten. De två motstående intressena kan ge upphov till frågor om var gränsen för editionsplikten går och vilken utsträckning som den enskildes förhållanden till banker skyddas. I förhållandet mellan banksekretessen och editionsplikten aktualiseras vilka intressen som respektive reglering bygger på, vilken omfattning som editions-plikten respektive banksekretessen har i svensk rätt och vad som beaktas i en intresseavvägning mellan de två rättsliga instituten.
Banksekretessen i bank- och finansieringsrörelselagen bygger på en tanke om att skydda de enskilda kundernas personliga integritet från obefogade intrång. Det är framför allt av betydelse för den enskildes självbestämmanderätt och för att förhindra andra från att exploatera information om den enskildes förhål-landen, men är även av indirekt betydelse för det allmänna och bankerna själva. Emellertid får kundernas förhållande röjas om det sker till följd av ett rättsligt godtagbart intresse med hänsyn till antingen bankkunden, banken, det allmänna eller tredje man. Följaktligen finns det stundtals inget som formellt förhindrar utlämnandet av uppgifter av en kunds förhållande i ett tvistemål.
Editionsplikten har till uppgift att skapa en processuell jämvikt av informat-ionsanskaffning mellan de två tvistande parterna. Vidare behandlas de olika bifallskraven för att nå framgång med ett editionsyrkande. Avvägningen mel-lan editionssökandens intresse av att få tillgång till editionssvarandens hand-lingar, och editionssvarandens integritetsintresse av att slippa ingrepp i sin privata sfär har uppmärksammats i rättstillämpningen men inte inneburit några större förändringar i hur editionsplikten behandlas.
Jag argumenterar i uppsatsens avslutande del för att det bör ske en intresseav-vägning i det enskilda fallet när ett editionsyrkande riktas mot handlingar be-lagda med banksekretess utifrån en teori om princip- och regelkollisioner, för att således undvika att banksekretessen blir urholkad och överflödig.

• author: Flemming, Victor
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: bankrätt, civilrätt, processrätt, edition, banksekretess
• language: Swedish
• id: 9105086
• date added to LUP: 2023-02-03 16:08:43
• date last changed: 2023-02-03 16:08:43