Laglotten - Skiljer det sig åt på andra sidan sundet?
(2022) LAGF03 20222Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Det skiljer nästan 50 år mellan den svenska ärvdabalken och danska arveloven. I båda länder åtnjuter bröstarvingar en tvingande rätt att ärva en del av sina föräldrars kvarlåtenskap, men hur skiljer sig de två länderna åt i frågan? Uppsatsen syftar till att undersöka vilka huvudsakliga skillnader som förekommer i de två ländernas reglering av laglotten samt om de rättsliga argumenten skiljer sig åt.
Enligt 7 kap 1 § ärvdabalken utgör hälften av den lott som en bröstarvinge skulle ärva dennes laglott. Enligt 5 § arveloven utgör istället en fjärdedel av en bröstarvinges arvslott dennes tvangsarv, motsvarande laglott. Enligt dansk rätt är även efterlevande make berättigad tvangsarv i samma omfattning som eventuella bröstarvingar. Om både... (More) - Det skiljer nästan 50 år mellan den svenska ärvdabalken och danska arveloven. I båda länder åtnjuter bröstarvingar en tvingande rätt att ärva en del av sina föräldrars kvarlåtenskap, men hur skiljer sig de två länderna åt i frågan? Uppsatsen syftar till att undersöka vilka huvudsakliga skillnader som förekommer i de två ländernas reglering av laglotten samt om de rättsliga argumenten skiljer sig åt.
Enligt 7 kap 1 § ärvdabalken utgör hälften av den lott som en bröstarvinge skulle ärva dennes laglott. Enligt 5 § arveloven utgör istället en fjärdedel av en bröstarvinges arvslott dennes tvangsarv, motsvarande laglott. Enligt dansk rätt är även efterlevande make berättigad tvangsarv i samma omfattning som eventuella bröstarvingar. Om både efterlevande make och bröstarvingar finns uppgår samtliga bröstarvingars tvangsarv till en åttondel och makens tvangsarv till en åttondel. I båda länder får bröstarvingar vänta på sitt arv till dess att båda makar avlidit, om testamente inte är upprättat som säger något annat. En annan likhet mellan länderna är att särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt, och alltså inte vänta till förmån för efterlevande make.
De mest väsentliga skillnaderna är hur de två länderna reglerar makes arvsrätt, sambors möjlighet att uppnå samma arvsrättsliga skydd som makar har och möjligheten att beloppsbegränsa bröstarvingars laglott. Den rättsliga debatten skiljer sig till stor del åt i samma delar. I Sverige argumenteras det för att sambor ska ha möjlighet att uppnå samma arvsrättsliga skydd som makar, vilket redan är möjligt i Danmark. Efterlevande makes rätt till laglott eller tvangsarv förekommer inte i den svenska debatten men gör det i den danska. Slutligen liknar de svenska argumenten för ett införande av en beloppsgräns de motiv som ligger bakom arveloven. I Danmark tar argumenten framförallt sikte på att beloppsbegränsningen inte borde vara universell utan enbart gälla vid generationsskiften i familjeföretag. (Less) - Abstract
- The Danish arveloven, regulating inheritance, is almost 50 years older than the Swedish equivalent ärvdabalken. In both countries children are entitled a statutory portion of their parents’ inheritance, but what are the main differences in the two countries regarding the statutory portion? This essay aims to investigate how the two countries regulation differ and whether or not the legal arguments vary.
In Sweden half of what a child would have inherited according to ärvdabalken constitutes the statutory portion. In Denmark a parent’s children are only entitled to one fourth of the inheritance in total. The surviving spouse also enjoys a statutory portion equal all the children together according to arveloven. If the late spouse both has... (More) - The Danish arveloven, regulating inheritance, is almost 50 years older than the Swedish equivalent ärvdabalken. In both countries children are entitled a statutory portion of their parents’ inheritance, but what are the main differences in the two countries regarding the statutory portion? This essay aims to investigate how the two countries regulation differ and whether or not the legal arguments vary.
In Sweden half of what a child would have inherited according to ärvdabalken constitutes the statutory portion. In Denmark a parent’s children are only entitled to one fourth of the inheritance in total. The surviving spouse also enjoys a statutory portion equal all the children together according to arveloven. If the late spouse both has children and a spouse, the statutory portion still amounts to one fourth of the inheritance which is split by the surviving spouse and the children. In both countries joint children has to wait for their inheritance until the surviving spouse also has passed, unless a will constitutes something else. In both countries a child who is to only inherit one spouse does not have to wait until the surviving spouse pass.
The main differences between the regulations are the regulation regarding the inheritance of a surviving spouse, cohabitants opportunity to obtain equal right to one another’s inheritance and the possibility to limit a child’s statutory part to a fixed amount. The legal arguments are coherent with the differences listed above. In Sweden many arguments regard cohabitants possibility to achieve the same legal protection as married spouses, which is already possible in Denmark. The arguments regarding a fixed amount as a statutory portion resembles the motives behind arveloven. In Denmark, it is argued that fixed amount should not be universal but only apply when family businesses are involved. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9105231
- author
- Leander-Pehrson, Märta LU
- supervisor
-
- Per Nilsén LU
- organization
- course
- LAGF03 20222
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 9105231
- date added to LUP
- 2023-02-03 16:26:44
- date last changed
- 2023-02-03 16:26:44
@misc{9105231,
abstract = {{The Danish arveloven, regulating inheritance, is almost 50 years older than the Swedish equivalent ärvdabalken. In both countries children are entitled a statutory portion of their parents’ inheritance, but what are the main differences in the two countries regarding the statutory portion? This essay aims to investigate how the two countries regulation differ and whether or not the legal arguments vary.
In Sweden half of what a child would have inherited according to ärvdabalken constitutes the statutory portion. In Denmark a parent’s children are only entitled to one fourth of the inheritance in total. The surviving spouse also enjoys a statutory portion equal all the children together according to arveloven. If the late spouse both has children and a spouse, the statutory portion still amounts to one fourth of the inheritance which is split by the surviving spouse and the children. In both countries joint children has to wait for their inheritance until the surviving spouse also has passed, unless a will constitutes something else. In both countries a child who is to only inherit one spouse does not have to wait until the surviving spouse pass.
The main differences between the regulations are the regulation regarding the inheritance of a surviving spouse, cohabitants opportunity to obtain equal right to one another’s inheritance and the possibility to limit a child’s statutory part to a fixed amount. The legal arguments are coherent with the differences listed above. In Sweden many arguments regard cohabitants possibility to achieve the same legal protection as married spouses, which is already possible in Denmark. The arguments regarding a fixed amount as a statutory portion resembles the motives behind arveloven. In Denmark, it is argued that fixed amount should not be universal but only apply when family businesses are involved.}},
author = {{Leander-Pehrson, Märta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Laglotten - Skiljer det sig åt på andra sidan sundet?}},
year = {{2022}},
}