Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Företagsgrupper inom koncernbidragsrätten - En analys av det svenska ägandekravet och etablerandet av koncernförhållanden för resultatutjämning

Wernich, Pontus LU (2022) JURM02 20222
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Med hjälp av koncernbidrag, vilket kan ges mellan koncernbolag, uppnår svenska företagsgrupper en utjämning av sina resultat. Att ge koncernbidrag är möjligt bara mellan helägda dotterbolag. Med helägt menas i detta fall att moderbolaget måste äga dotterbolaget till mer än 90 procent. Det uppställs alltså ett så kallat ägandekrav för moderbolaget. Genom aktuell praxis, främst HFD 2021 ref. 66 har det dock möjliggjorts för ett kringgående av detta krav och en resultatutjämning mellan icke-helägda dotterbolag. Uppsatsen ämnar således till att undersöka och analysera ägandekravet utifrån sin funktion, med syfte att utvärdera denna. Vidare presenterar upp-satsen genom en komparativ ansats ägandekravet i Tyskland och Nederländerna, med syfte... (More)
Med hjälp av koncernbidrag, vilket kan ges mellan koncernbolag, uppnår svenska företagsgrupper en utjämning av sina resultat. Att ge koncernbidrag är möjligt bara mellan helägda dotterbolag. Med helägt menas i detta fall att moderbolaget måste äga dotterbolaget till mer än 90 procent. Det uppställs alltså ett så kallat ägandekrav för moderbolaget. Genom aktuell praxis, främst HFD 2021 ref. 66 har det dock möjliggjorts för ett kringgående av detta krav och en resultatutjämning mellan icke-helägda dotterbolag. Uppsatsen ämnar således till att undersöka och analysera ägandekravet utifrån sin funktion, med syfte att utvärdera denna. Vidare presenterar upp-satsen genom en komparativ ansats ägandekravet i Tyskland och Nederländerna, med syfte att identifiera lösningar på ett likande problem. Avslutningsvis analyseras ägandekravet de lege ferenda där det med hjälp av de utländska lösningarna redogörs för om och i så fall hur ägandekravet bör förändras.
En koncern utgörs av en grupp av företag som är separata bolag men står under en gemensam kontroll. Definitionen av en koncern återfinns i civilrätten, enligt vilken ett koncernförhållande etableras genom att ett moderbolag har ett bestämmande inflytande över ett eller flera dotterföretag. Detta uppnås om moderbolaget innehar röstmajoriteten i dotterbolaget, om moderbolaget kan avsätta eller tillsätta styrelsen, eller genom avtal innehar bestämmande inflytande. Inkomstskatterättens koncernbegrepp baseras på den civilrättsliga definitionen, men utökas i koncernbidragets fall genom ägandekravet och konkurrerar således med den civilrättsliga definitionen.
Resultatutjämning inom helägda koncerner tillåts i syfte att behandla dessa lika med enskilda aktiebolag, utifrån neutralitetsprincipen. Genom resultatutjämningen ska koncerner kunna kvitta förluster mot vinster i olika koncernbolag, på samma sätt som det sker i enskilda aktiebolag. Detta uppnås med koncernbidraget, där ett bolag, om alla förutsättningar är uppfyllda, kan ge bidrag till ett mottagande bolag i samma koncern, varpå ett negativt resultat balanseras upp hos mottagaren.
Ägandekravet befinner sig på mer än 90 procent för att motsvara de aktie-bolagsrättsliga reglerna om fusion och tvångsinlösen. Helägda koncerner, som uppfyller detta ägandekrav kan anses som ett enskilt aktiebolag. I detta avseende beaktas endast moderbolagets ägande i dotterföretaget, den röst-majoritet som är avgörande för en koncern utifrån civilrätten betraktas inte. Detta leder i praxis ofta till att det formella ägande skiljer sig från det faktiska, för att kunna uppfylla ägandekravet. HFD definierar dessutom i 2021 års fall koncernbidragets syfte till resultatutjämning inom koncerner utifrån den civilrättsliga definitionen, utan att beakta ägandekravet vid koncern-förhållanden.
I Tysk rätt uppnås resultatutjämning genom ingåendet av en särskild, skatterättslig koncern, bestående av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. I samband med etablerandet av ett sådant måste ett ägandekrav upp-nås, vilket görs genom att inneha röstmajoritet. Vidare måste företagen också upprätta ett avtal genom vilket bolagen förpliktar sig att överföra sin vinst. I nederländsk rätt upprättas på ett liknade sätt en skatterättslig enhet, inom vilken resultatutjämning sker. Här finns ett ägandekrav på 95 procent, dessutom krävs ett motsvarande ägande av rösträtt, rätt till utdelning och bolagets kapital. Följaktligen finns det i de jämförda länderna lösningar på de problem som har identifierats med det svenska ägandekravet.
Uppsatsen landar i slutsatsen att ägandekravet är avgörande för att koncernbidraget ska nå sitt syfte, med funktionen att avgränsa de koncerner som liknar enskilda aktiebolag och för vilka koncernbidrag är önskvärt. Genom de konkurrerande koncernbegrepp och skillnaden mellan röstmajoritet och ägande uppstår situationer där ägandekravet inte uppnår till sin funktion. Avslutningsvis presenteras två lösningsförslag, genom inspiration av utländsk rätt, som ska säkerställa uppfyllandet av ägandekravets funktion. För det första införandet av en egen, inkomstskatterättslig koncern för resultatutjämning, vilken ingås genom uppfyllande av ägandekravet och som inte är beroende av civilrättens koncernbegrepp. För det andra att utöka ägandekravet till att även efterfråga röstetalet, rätt till utdelning och bolagets kapital, vid sidan av det nuvarande krav på ägande i dotterbolaget. Därigenom ska det formella ägandet motsvara även det faktiska ägandet. (Less)
Popular Abstract
Through group contribution Swedish groups can equalize the results of their companies. Giving such contributions is only possible in fully owned groups. The parent company has to own more than 90 percent of the shares in its subsidiary. This is a so called ownership requirement for the parent company. The Swedish supreme administrative court has opened up for a possibility to avoid this ownership requirement and to give contributions in not fully owned groups in the case HFD 2021 ref. 66. This paper aims at examining and analysing the ownership requirement based on its function, with the purpose of evaluating the function. Further, the paper presents the ownership requirements of Germany and the Netherlands through a comparative... (More)
Through group contribution Swedish groups can equalize the results of their companies. Giving such contributions is only possible in fully owned groups. The parent company has to own more than 90 percent of the shares in its subsidiary. This is a so called ownership requirement for the parent company. The Swedish supreme administrative court has opened up for a possibility to avoid this ownership requirement and to give contributions in not fully owned groups in the case HFD 2021 ref. 66. This paper aims at examining and analysing the ownership requirement based on its function, with the purpose of evaluating the function. Further, the paper presents the ownership requirements of Germany and the Netherlands through a comparative perspective, to identify solutions to a similar problem. Lastly, the ownership requirement will be analysed de lege ferenda, with the help of the foreign solutions, to reach a conclusion on whether the ownership re-quirement needs to change, and if yes, in what way.
A group consists of several companies that are legally separate but are standing under a joint control. The definition of a group can be found in the civil code, according to which a group is established through a parent company having the decisive influence over one or more subsidiaries. This is achieved when the parent company has a majority of votes in the subsidi-ary, if the parent company can dismiss and appoint the board or if it, based on a contract between shareholders, reaches decisive influence. The definition of a group in the Swedish income tax law is based on this civil code definition, but in case of the group contribution rules, it is expanded by the ownership requirement, which competes with the definition of a group in the civil code.
Equalization of the results in a group is allowed in order to treat groups equal to sole companies, which is necessary due to the principle of neutrality. By giving group contributions a group can equalize negative results with positive results, just as a sole company will do. The contribution is given from one group company to another and balances a negative result, provided that all requirements are fulfilled.
The ownership requirement is located at more than 90 percent to correspond to the rules of merging and compulsory redemption in corporate law. Fully owned groups, that fulfil this ownership requirement are seen as equal to a sole company. In this aspect, only the ownership of shares in the subsidiary is considered, not the majority of votes which is decisive for the establishment of a group according to the civil code. This has led to a difference of formal and actual ownership in subsidiaries, which can be seen in a number of court cases and is used to falsely reach the ownership requirement. Further, the Swedish supreme administrative court has in the above mentioned case from 2021 defined the purpose of group contribution as equalization of results in a group, using the definition in the civil code and disregarding the ownership requirement.
In Germany, group equalization is being achieved through the establishment of a fiscal group, consisting of a parent company and one or more subsidiaries. In connection to the establishment of such a group for tax pur-poses, an ownership requirement must be met, by holding the majority of votes in the subsidiary. Further, the companies agree to a contract and commit to transferring all results to one group company. In the Netherlands, a similar fiscal unit can be established in order to equalize results within this unit. Here, an ownership requirement of 95 percent has to be met, which further is accompanied by a corresponding requirement of the ownership of votes, the right to dividends and the equity of the subsidiaries. Consequently, there are solutions, being applied in these countries, for the problems that have been identified with the Swedish ownership requirement.
The conclusion of the paper is that the ownership requirement is crucial for the group contribution system achieving its purpose. It has the function of defining which groups are equal to sole companies and therefore should be able to equalize their results. Because of the competing definitions of groups and the possible differences of ownership of shares and votes, situations are created where the ownership requirement is not able to achieve its function. Lastly, two solutions are presented, taking inspiration from German and Dutch law. Firstly, the establishment of a separate group definition for the group contribution system. Then, the ownership requirement would be a basis for this income tax group, separate from its equivalent in the civil code. Secondly, the introduction of an ownership requirement regarding more than 90 percent of the votes, right to dividends and the equity, besides the ownership of shares, thereby achieving a correspondence of formal and actual ownership. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wernich, Pontus LU
supervisor
organization
alternative title
Company groups and group contribution - an analysis of the Swedish ownership requirement and the establishment of groups for group relief
course
JURM02 20222
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
skatterätt, finansrätt, komparativ, koncernbidrag, group contribution, ägandekrav
language
Swedish
id
9105339
date added to LUP
2023-01-24 09:05:20
date last changed
2023-01-24 09:05:20
@misc{9105339,
  abstract     = {{Med hjälp av koncernbidrag, vilket kan ges mellan koncernbolag, uppnår svenska företagsgrupper en utjämning av sina resultat. Att ge koncernbidrag är möjligt bara mellan helägda dotterbolag. Med helägt menas i detta fall att moderbolaget måste äga dotterbolaget till mer än 90 procent. Det uppställs alltså ett så kallat ägandekrav för moderbolaget. Genom aktuell praxis, främst HFD 2021 ref. 66 har det dock möjliggjorts för ett kringgående av detta krav och en resultatutjämning mellan icke-helägda dotterbolag. Uppsatsen ämnar således till att undersöka och analysera ägandekravet utifrån sin funktion, med syfte att utvärdera denna. Vidare presenterar upp-satsen genom en komparativ ansats ägandekravet i Tyskland och Nederländerna, med syfte att identifiera lösningar på ett likande problem. Avslutningsvis analyseras ägandekravet de lege ferenda där det med hjälp av de utländska lösningarna redogörs för om och i så fall hur ägandekravet bör förändras.
En koncern utgörs av en grupp av företag som är separata bolag men står under en gemensam kontroll. Definitionen av en koncern återfinns i civilrätten, enligt vilken ett koncernförhållande etableras genom att ett moderbolag har ett bestämmande inflytande över ett eller flera dotterföretag. Detta uppnås om moderbolaget innehar röstmajoriteten i dotterbolaget, om moderbolaget kan avsätta eller tillsätta styrelsen, eller genom avtal innehar bestämmande inflytande. Inkomstskatterättens koncernbegrepp baseras på den civilrättsliga definitionen, men utökas i koncernbidragets fall genom ägandekravet och konkurrerar således med den civilrättsliga definitionen.
Resultatutjämning inom helägda koncerner tillåts i syfte att behandla dessa lika med enskilda aktiebolag, utifrån neutralitetsprincipen. Genom resultatutjämningen ska koncerner kunna kvitta förluster mot vinster i olika koncernbolag, på samma sätt som det sker i enskilda aktiebolag. Detta uppnås med koncernbidraget, där ett bolag, om alla förutsättningar är uppfyllda, kan ge bidrag till ett mottagande bolag i samma koncern, varpå ett negativt resultat balanseras upp hos mottagaren. 
Ägandekravet befinner sig på mer än 90 procent för att motsvara de aktie-bolagsrättsliga reglerna om fusion och tvångsinlösen. Helägda koncerner, som uppfyller detta ägandekrav kan anses som ett enskilt aktiebolag. I detta avseende beaktas endast moderbolagets ägande i dotterföretaget, den röst-majoritet som är avgörande för en koncern utifrån civilrätten betraktas inte. Detta leder i praxis ofta till att det formella ägande skiljer sig från det faktiska, för att kunna uppfylla ägandekravet. HFD definierar dessutom i 2021 års fall koncernbidragets syfte till resultatutjämning inom koncerner utifrån den civilrättsliga definitionen, utan att beakta ägandekravet vid koncern-förhållanden. 
I Tysk rätt uppnås resultatutjämning genom ingåendet av en särskild, skatterättslig koncern, bestående av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. I samband med etablerandet av ett sådant måste ett ägandekrav upp-nås, vilket görs genom att inneha röstmajoritet. Vidare måste företagen också upprätta ett avtal genom vilket bolagen förpliktar sig att överföra sin vinst. I nederländsk rätt upprättas på ett liknade sätt en skatterättslig enhet, inom vilken resultatutjämning sker. Här finns ett ägandekrav på 95 procent, dessutom krävs ett motsvarande ägande av rösträtt, rätt till utdelning och bolagets kapital. Följaktligen finns det i de jämförda länderna lösningar på de problem som har identifierats med det svenska ägandekravet.
Uppsatsen landar i slutsatsen att ägandekravet är avgörande för att koncernbidraget ska nå sitt syfte, med funktionen att avgränsa de koncerner som liknar enskilda aktiebolag och för vilka koncernbidrag är önskvärt. Genom de konkurrerande koncernbegrepp och skillnaden mellan röstmajoritet och ägande uppstår situationer där ägandekravet inte uppnår till sin funktion. Avslutningsvis presenteras två lösningsförslag, genom inspiration av utländsk rätt, som ska säkerställa uppfyllandet av ägandekravets funktion. För det första införandet av en egen, inkomstskatterättslig koncern för resultatutjämning, vilken ingås genom uppfyllande av ägandekravet och som inte är beroende av civilrättens koncernbegrepp. För det andra att utöka ägandekravet till att även efterfråga röstetalet, rätt till utdelning och bolagets kapital, vid sidan av det nuvarande krav på ägande i dotterbolaget. Därigenom ska det formella ägandet motsvara även det faktiska ägandet.}},
  author       = {{Wernich, Pontus}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Företagsgrupper inom koncernbidragsrätten - En analys av det svenska ägandekravet och etablerandet av koncernförhållanden för resultatutjämning}},
  year         = {{2022}},
}