Mödrars känsla av trygghet, upplevt amningsstöd och vårdpersonalens bemötande under första veckan efter förlossning
(2023) SBMM53 20222Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Tidigare forskning har visat att olika vårdformer kan påverka mödrars känsla av trygghet och välbefinnande. Känslan av trygghet efter förlossning är grundläggande för barnets utveckling och välmående samt för modern, paret och föräldraskapet. Brister samt behov av förändringar i eftervården har lyfts av Socialstyrelsen, bland annat har den sjunkande amningsfrekvensen uppmärksammats.
Syfte: Syftet var att jämföra mödrars känsla av trygghet, upplevt amningsstöd samt bemötande, första veckan efter förlossning när familjen vårdats på patienthotell respektive BB-hemma
Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Ett frågeformulär designades med ett validerat instrument (PPSS - känsla av trygghet) samt studiespecifika frågor. Utskick... (More) - Bakgrund: Tidigare forskning har visat att olika vårdformer kan påverka mödrars känsla av trygghet och välbefinnande. Känslan av trygghet efter förlossning är grundläggande för barnets utveckling och välmående samt för modern, paret och föräldraskapet. Brister samt behov av förändringar i eftervården har lyfts av Socialstyrelsen, bland annat har den sjunkande amningsfrekvensen uppmärksammats.
Syfte: Syftet var att jämföra mödrars känsla av trygghet, upplevt amningsstöd samt bemötande, första veckan efter förlossning när familjen vårdats på patienthotell respektive BB-hemma
Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Ett frågeformulär designades med ett validerat instrument (PPSS - känsla av trygghet) samt studiespecifika frågor. Utskick via e-mail förmedlades via 1177. Data bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Analyserna gjordes både deskriptivt och jämförande med ANOVA samt chitvå-test.
Resultat: Totalt besvarades frågeformuläret av 364 kvinnor varav 201 som vårdats inom patienthotellet och 163 som fått vård hemma. Mödrarna som fått vård hemma rapporterade högre nivå av känsla av trygghet och en signifikant högre andel upplevde bra amningsstöd, jämfört med de som vårdats på patienthotellet. Av de kvinnor som vårdades inom BB hemma uppgav en högre andel att de inte hade svenska som modersmål. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan vårdformerna vad beträffar samstämmighet i amningsråd, upplevt bemötande av vårdpersonal samt i vilken grad vårdpersonalen gjorde partnern delaktig.
Konklusion: Kvinnor som fått vård hemma första veckan efter förlossning rapporterade högre känsla av trygghet och upplevde ett bra amningsstöd i större utsträckning jämfört med de som vårdats inom patienthotell. Det krävs kontinuerligt arbete med eftervård samt lyhördhet för nyförlösta kvinnors och deras familjers behov, vilket bör beaktas vid uppstart och utveckling av eftervårdsformer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9106363
- author
- Carvajal, Anni LU and Salomonsson, Jeanette LU
- supervisor
- organization
- course
- SBMM53 20222
- year
- 2023
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Amningsstöd, BB-vård, Bemötande, Kvantitativ studie, Mödrar, Postpartum, PPSS
- language
- Swedish
- id
- 9106363
- date added to LUP
- 2023-01-15 09:18:10
- date last changed
- 2023-01-15 09:18:10
@misc{9106363,
abstract = {{Bakgrund: Tidigare forskning har visat att olika vårdformer kan påverka mödrars känsla av trygghet och välbefinnande. Känslan av trygghet efter förlossning är grundläggande för barnets utveckling och välmående samt för modern, paret och föräldraskapet. Brister samt behov av förändringar i eftervården har lyfts av Socialstyrelsen, bland annat har den sjunkande amningsfrekvensen uppmärksammats.
Syfte: Syftet var att jämföra mödrars känsla av trygghet, upplevt amningsstöd samt bemötande, första veckan efter förlossning när familjen vårdats på patienthotell respektive BB-hemma
Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Ett frågeformulär designades med ett validerat instrument (PPSS - känsla av trygghet) samt studiespecifika frågor. Utskick via e-mail förmedlades via 1177. Data bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Analyserna gjordes både deskriptivt och jämförande med ANOVA samt chitvå-test.
Resultat: Totalt besvarades frågeformuläret av 364 kvinnor varav 201 som vårdats inom patienthotellet och 163 som fått vård hemma. Mödrarna som fått vård hemma rapporterade högre nivå av känsla av trygghet och en signifikant högre andel upplevde bra amningsstöd, jämfört med de som vårdats på patienthotellet. Av de kvinnor som vårdades inom BB hemma uppgav en högre andel att de inte hade svenska som modersmål. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan vårdformerna vad beträffar samstämmighet i amningsråd, upplevt bemötande av vårdpersonal samt i vilken grad vårdpersonalen gjorde partnern delaktig.
Konklusion: Kvinnor som fått vård hemma första veckan efter förlossning rapporterade högre känsla av trygghet och upplevde ett bra amningsstöd i större utsträckning jämfört med de som vårdats inom patienthotell. Det krävs kontinuerligt arbete med eftervård samt lyhördhet för nyförlösta kvinnors och deras familjers behov, vilket bör beaktas vid uppstart och utveckling av eftervårdsformer.}},
author = {{Carvajal, Anni and Salomonsson, Jeanette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Mödrars känsla av trygghet, upplevt amningsstöd och vårdpersonalens bemötande under första veckan efter förlossning}},
year = {{2023}},
}