Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kommunikation som verktyg

Rosenberg, Caroline LU and Thun, Fanny LU (2022) SBUM22 20222
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Barnfetma är en av de största och allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i vårt århundrade. Förekomsten av fetma bland barn har mer än fördubblats under de senaste två decennierna och debuterar redan i förskoleåldern. Sjuksköterskor inom barnhälsovården finner att genomförandet av hälsosamtal med föräldrar och barn kan vara en stor utmaning trots relevant utbildning. Behovet av att kommunicera på olika sätt med föräldrar till barn med övervikt och fetma är stort. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan inom barnhälsovården kan arbeta preventivt med hjälp av kommunikation för att förebygga övervikt och fetma hos barn upp till och med fem års ålder. Metod: En systematisk litteraturstudie med totalt tio inkluderade europeiska studier... (More)
Bakgrund: Barnfetma är en av de största och allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i vårt århundrade. Förekomsten av fetma bland barn har mer än fördubblats under de senaste två decennierna och debuterar redan i förskoleåldern. Sjuksköterskor inom barnhälsovården finner att genomförandet av hälsosamtal med föräldrar och barn kan vara en stor utmaning trots relevant utbildning. Behovet av att kommunicera på olika sätt med föräldrar till barn med övervikt och fetma är stort. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan inom barnhälsovården kan arbeta preventivt med hjälp av kommunikation för att förebygga övervikt och fetma hos barn upp till och med fem års ålder. Metod: En systematisk litteraturstudie med totalt tio inkluderade europeiska studier med kvalitativ ansats. Resultat: Studien visade att en förtroendefull relation är central i det preventiva arbetet med familjen. Information måste ges på ett sätt som är anpassat till familjerna. Det finns ett flertal faktorer som bidrar till en god kommunikation: Rätt information i rätt tid, anpassat till familjen, följsamhet hos sjuksköterskan och att det ska vara genomförbart. Föräldrarna är i behov av information om kost och fysisk aktivitet både genom föräldragrupper, digitala verktyg och individuella samtal. Slutsats: Studien kan användas till förbättring i barnhälsovårdssjuksköterskans kommunikationsarbete inom barnhälsovården för att förebygga övervikt och fetma hos barn upp till fem års ålder. Eftersom den belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskan kan genom olika sätt kommunicera med föräldrar för att nå fram, vilket kan ligga till grund för vidare forskning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rosenberg, Caroline LU and Thun, Fanny LU
supervisor
organization
alternative title
Hur kan barnhälsovårdssjuksköterskor arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos barn?
course
SBUM22 20222
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Barn 0–5 år, övervikt, fetma, barnhälsovård, BHV-sjuksköterska
language
Swedish
id
9106474
date added to LUP
2023-01-12 10:49:39
date last changed
2023-01-12 10:49:39
@misc{9106474,
  abstract     = {{Bakgrund: Barnfetma är en av de största och allvarligaste utmaningarna för folkhälsan i vårt århundrade. Förekomsten av fetma bland barn har mer än fördubblats under de senaste två decennierna och debuterar redan i förskoleåldern. Sjuksköterskor inom barnhälsovården finner att genomförandet av hälsosamtal med föräldrar och barn kan vara en stor utmaning trots relevant utbildning. Behovet av att kommunicera på olika sätt med föräldrar till barn med övervikt och fetma är stort. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskan inom barnhälsovården kan arbeta preventivt med hjälp av kommunikation för att förebygga övervikt och fetma hos barn upp till och med fem års ålder. Metod: En systematisk litteraturstudie med totalt tio inkluderade europeiska studier med kvalitativ ansats. Resultat: Studien visade att en förtroendefull relation är central i det preventiva arbetet med familjen. Information måste ges på ett sätt som är anpassat till familjerna. Det finns ett flertal faktorer som bidrar till en god kommunikation: Rätt information i rätt tid, anpassat till familjen, följsamhet hos sjuksköterskan och att det ska vara genomförbart. Föräldrarna är i behov av information om kost och fysisk aktivitet både genom föräldragrupper, digitala verktyg och individuella samtal. Slutsats: Studien kan användas till förbättring i barnhälsovårdssjuksköterskans kommunikationsarbete inom barnhälsovården för att förebygga övervikt och fetma hos barn upp till fem års ålder. Eftersom den belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskan kan genom olika sätt kommunicera med föräldrar för att nå fram, vilket kan ligga till grund för vidare forskning.}},
  author       = {{Rosenberg, Caroline and Thun, Fanny}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kommunikation som verktyg}},
  year         = {{2022}},
}