Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Moderns erfarenheter av vården vid postpartum depression – en systematisk kvalitativ litteraturstudie

Refthammar, Caroline LU and Garcia Karisaar, Alicia LU (2023) SPSM22 20222
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Idag definieras oftast diagnosen postpartum depression på
barnhälsovårdscentralen (BVC) med hjälp av skattningsformuläret Edinburgh Postnatal
Depression Scale (EPDS). I Sverige drabbas mellan 8-15% av alla nyblivna mödrar av
diagnosen. Vid postpartum depression finns det även en risk i att anknytningen mellan barn
och moder påverkas negativt. För att ställa diagnosen används ICD-11 (International
Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) eller DSM-IV (Diagnostic
and Statistical Manual of mental disorders), och ofta syns tecken på postpartum depression
under de tre första månaderna postpartum.
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa moderns erfarenhet av vården vid
postpartum... (More)
Bakgrund: Idag definieras oftast diagnosen postpartum depression på
barnhälsovårdscentralen (BVC) med hjälp av skattningsformuläret Edinburgh Postnatal
Depression Scale (EPDS). I Sverige drabbas mellan 8-15% av alla nyblivna mödrar av
diagnosen. Vid postpartum depression finns det även en risk i att anknytningen mellan barn
och moder påverkas negativt. För att ställa diagnosen används ICD-11 (International
Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) eller DSM-IV (Diagnostic
and Statistical Manual of mental disorders), och ofta syns tecken på postpartum depression
under de tre första månaderna postpartum.
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa moderns erfarenhet av vården vid
postpartum depression.
Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar
sammanställdes genom en integrerad tematisk analys för att besvara studiens syfte. Artiklarna
söktes i tre vetenskapliga databaser, CINAHL, MedLine och PsychInfo.
Resultat: Tre teman identifierades under analysen för att sedan bilda ett resultat.
Sammantaget beskriver resultatet mödrars erfarenhet av vård vid postpartum depression
utifrån att erbjudas olika vårdalternativ. Mödrarna beskrev hur kunskapsluckor bidrog till
negativa erfarenheter, hur stigmatisering påverkade vårdsökande och olika vårdalternativ
baserat på tillgänglighet.
Konklusion: Ur resultatet framkom utifrån olika erfarenheter att kärnproblematiken av
negativa erfarenheter grundar sig i samma problematik. Kvinnors behov av stöttning ur ett
psykiatriskt perspektiv sågs brista, och trots verktyg till identifiering av postpartum
depression finns det stor utvecklingspotential genom samarbete mellan somatiskvård och
psykiatrisk vård. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Refthammar, Caroline LU and Garcia Karisaar, Alicia LU
supervisor
organization
alternative title
Mothers’ experience with care of postpartum depression – A systematic qualitative litterature review
course
SPSM22 20222
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Bemötande, depression, EPDS, erfarenheter av vård, individanpassad vård, kvinnors erfarenheter, postpartum depression, specialistsjuksköterska psykiatrisk vård, stigmatisering, systematisk kvalitativ litteraturstudie.
language
Swedish
id
9107208
date added to LUP
2023-01-17 09:20:52
date last changed
2023-01-17 09:20:52
@misc{9107208,
  abstract     = {{Bakgrund: Idag definieras oftast diagnosen postpartum depression på 
barnhälsovårdscentralen (BVC) med hjälp av skattningsformuläret Edinburgh Postnatal 
Depression Scale (EPDS). I Sverige drabbas mellan 8-15% av alla nyblivna mödrar av 
diagnosen. Vid postpartum depression finns det även en risk i att anknytningen mellan barn 
och moder påverkas negativt. För att ställa diagnosen används ICD-11 (International 
Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) eller DSM-IV (Diagnostic 
and Statistical Manual of mental disorders), och ofta syns tecken på postpartum depression 
under de tre första månaderna postpartum.
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa moderns erfarenhet av vården vid 
postpartum depression.
Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar 
sammanställdes genom en integrerad tematisk analys för att besvara studiens syfte. Artiklarna 
söktes i tre vetenskapliga databaser, CINAHL, MedLine och PsychInfo.
Resultat: Tre teman identifierades under analysen för att sedan bilda ett resultat. 
Sammantaget beskriver resultatet mödrars erfarenhet av vård vid postpartum depression 
utifrån att erbjudas olika vårdalternativ. Mödrarna beskrev hur kunskapsluckor bidrog till 
negativa erfarenheter, hur stigmatisering påverkade vårdsökande och olika vårdalternativ 
baserat på tillgänglighet.
Konklusion: Ur resultatet framkom utifrån olika erfarenheter att kärnproblematiken av 
negativa erfarenheter grundar sig i samma problematik. Kvinnors behov av stöttning ur ett 
psykiatriskt perspektiv sågs brista, och trots verktyg till identifiering av postpartum 
depression finns det stor utvecklingspotential genom samarbete mellan somatiskvård och 
psykiatrisk vård.}},
  author       = {{Refthammar, Caroline and Garcia Karisaar, Alicia}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Moderns erfarenheter av vården vid postpartum depression – en systematisk kvalitativ litteraturstudie}},
  year         = {{2023}},
}