Ideologi eller pragmatism? — en analys av narkotikadiskursen i Dagens Nyheter 2020-2022
(2023) SOCK10 20222Sociology
- Abstract (Swedish)
- Denna undersökning ämnar att studera narkotikadiskurserna i Sverige de senaste åren. Syftet är att få en uppfattning om hur språket och diskurser kan användas för att konstruera den sociala verkligheten och ge exempel på hur samhället förhåller sig till och konstruerar avvikande beteenden. För att uppnå syftet avser undersökningen besvara frågeställningar om hur man skriver om narkotika, huruvida diskurserna konstruerar narkotika som ett socialt problem och om diskurserna är stigmatiserande. Genom att använda kritisk diskursanalys studeras Dagens Nyheters artiklar mellan oktober 2020 till slutet av november 2022. Undersökningen visar huvudsakligen på två inställningar om hur man bör förhålla sig till narkotika, beroende på om man... (More)
- Denna undersökning ämnar att studera narkotikadiskurserna i Sverige de senaste åren. Syftet är att få en uppfattning om hur språket och diskurser kan användas för att konstruera den sociala verkligheten och ge exempel på hur samhället förhåller sig till och konstruerar avvikande beteenden. För att uppnå syftet avser undersökningen besvara frågeställningar om hur man skriver om narkotika, huruvida diskurserna konstruerar narkotika som ett socialt problem och om diskurserna är stigmatiserande. Genom att använda kritisk diskursanalys studeras Dagens Nyheters artiklar mellan oktober 2020 till slutet av november 2022. Undersökningen visar huvudsakligen på två inställningar om hur man bör förhålla sig till narkotika, beroende på om man accepterar narkotika som en del av samhället eller inte. Den ena diskursen, som har varit dominerande i Sverige under de senaste åren, beskriver narkotika som någonting som behöver motarbetas i samhället genom bland annat narkotikaprevention. Den andra har en pragmatisk inställning där narkotika ses som redan vanligt förekommande i samhället och förespråkar ett skademinskande förhållningssätt till narkotika. Utöver dessa två diskurser identifieras ytterligare fyra diskurser; en juridisk diskurs, en solidarisk diskurs, en rekreationsdiskurs samt en ungdomsdiskurs. Inom samtliga diskurser beskrivs narkotika som ett samhällsproblem. Studien visar hur narkotika ofta används som ett argument i diskussioner om andra samhällsproblem så som gängkriminalitet och psykisk ohälsa. Studien pekar på att narkotikadiskurserna både har moraliska och kulturella inslag som kan vara stigmatiserande. Det blir således ett exempel på hur vad som anses avvikande och oönskat kan konstrueras socialt genom språket. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9107619
- author
- Wolf, Theodora LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20222
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- narkotika, diskursanalys, kritisk diskursanalys, socialkonstruktivism, stigmatisering
- language
- Swedish
- id
- 9107619
- date added to LUP
- 2023-01-20 12:01:12
- date last changed
- 2023-01-20 12:01:12
@misc{9107619,
abstract = {{Denna undersökning ämnar att studera narkotikadiskurserna i Sverige de senaste åren. Syftet är att få en uppfattning om hur språket och diskurser kan användas för att konstruera den sociala verkligheten och ge exempel på hur samhället förhåller sig till och konstruerar avvikande beteenden. För att uppnå syftet avser undersökningen besvara frågeställningar om hur man skriver om narkotika, huruvida diskurserna konstruerar narkotika som ett socialt problem och om diskurserna är stigmatiserande. Genom att använda kritisk diskursanalys studeras Dagens Nyheters artiklar mellan oktober 2020 till slutet av november 2022. Undersökningen visar huvudsakligen på två inställningar om hur man bör förhålla sig till narkotika, beroende på om man accepterar narkotika som en del av samhället eller inte. Den ena diskursen, som har varit dominerande i Sverige under de senaste åren, beskriver narkotika som någonting som behöver motarbetas i samhället genom bland annat narkotikaprevention. Den andra har en pragmatisk inställning där narkotika ses som redan vanligt förekommande i samhället och förespråkar ett skademinskande förhållningssätt till narkotika. Utöver dessa två diskurser identifieras ytterligare fyra diskurser; en juridisk diskurs, en solidarisk diskurs, en rekreationsdiskurs samt en ungdomsdiskurs. Inom samtliga diskurser beskrivs narkotika som ett samhällsproblem. Studien visar hur narkotika ofta används som ett argument i diskussioner om andra samhällsproblem så som gängkriminalitet och psykisk ohälsa. Studien pekar på att narkotikadiskurserna både har moraliska och kulturella inslag som kan vara stigmatiserande. Det blir således ett exempel på hur vad som anses avvikande och oönskat kan konstrueras socialt genom språket.}},
author = {{Wolf, Theodora}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ideologi eller pragmatism? — en analys av narkotikadiskursen i Dagens Nyheter 2020-2022}},
year = {{2023}},
}