Skillnad på målsägande och målsägande? En rättsvetenskaplig analys om rätten till juridiskt biträde för målsäganden när gärningspersonen är under 15 år

Abstract

In Sweden, the age of criminal responsibility is 15, which means that children under 15 can commit crimes but not be prosecuted. When this happens, a preliminary investigation, should not be held, but a so-called § 31 investigation can be held for the most severe crimes of violence. Unlike in the case of a preliminary investigation, there are currently no legal conditions for the injured party to receive a legal representation, in a § 31- investigation. In the report "Improved actions when children are suspected of a crime (SOU 2022:1)", proposals have been made to change the current right to legal representation for injured parties when the offender is under 15 years of age.

The aim of the paper is to examine how the possibility of legal representation is designed under current law by comparing the regulatory framework for when the offender is under and over 15 years of age. Secondly, the paper aims to answer whether a change in this area should take place and how such a framework should be most appropriately designed. This is done based on the findings of the above study and the related consultation responses.

It appears that the need for legal assistance should depend on the crime and the harm suffered by the injured party, not on the age of the offender. For example, both a preliminary investigation and a § 31 - investigation involve interviews with the injured party. The need for legal assistance is not considered to be greater or less when the offender has reached or not reached the age of criminal responsibility.

The most appropriate change to the current law to accommodate the injured party's right to legal representation in a § 31 -investigation is considered to be to make it equivalent to the right that exists in a pre-trial investigation. In this way, no distinction is made between an injured party and an injured party. The main reasons against such a change are due to procedural and economic considerations. There is also a risk of creating an imbalance in the other direction, where the right of the injured party to legal representation is more extensive than for the suspected child in certain situations. However, these arguments are not considered to outweigh the arguments in favour of a change.

Abstract (Swedish)

I Sverige är straffbarhetsåldern 15 år vilket innebär att barn under 15 år kan begå brott men inte lagföras. En förundersökning kan då inte inledas. I stället kan en så kallad § 31 – utredning inledas vid de grövsta våldsbrotten. Till skillnad från vid en förundersökning saknas det idag rättsliga förutsättningar för målsägande att få juridiskt biträde vid en § 31 – utredningen. I utredningen ”Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1)” har det lagts fram förslag på förändring av den gällande rätten till juridiskt biträde för målsägande när gärningspersonen är under 15 år.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur möjligheten till juridiskt biträde är utformat enligt gällande rätt genom att jämföra regelverket för när gärningspersonen är under respektive har fyllt 15 år. Dels syftar uppsatsen till att besvara om en förändring på området bör ske och hur ett sådant regel- verk mest ändamålsenligt bör utformas. Detta sker med utgångspunkt av det som framgår i ovanstående utredning och tillhörande remissvar.

Det framgår att en målsägandes behov av juridiskt biträde borde vara bero- ende av det brott och skada denna utsatts för, inte hur gammal gärningspersonen är. Både en förundersökning och en § 31 – utredning innebär till exempel att förhör kan hållas med målsägande. Målsägandes behov av biträde bedöms varken vara större eller mindre när gärningspersonen uppnått respektive inte uppnått straffbarhetsåldern.

Den mest ändamålsenliga ändringen av nuvarande rätt för att tillgodose målsägandens rätt till juridiskt biträde även vid en § 31 – utredning bedöms vara att den motsvarar den rätt som finns vid en förundersökning. På så sätt görs inga åtskillnader mellan målsägande och målsägande. Det som talar emot en sådan förändring är främst processekonomiska skäl men även att det riskerar att skapa en obalans åt andra hållet där målsägandes rätt till juridiskt biträde i vissa situationer är mer omfattande än för det misstänkta barnet. Dessa argument bedöms dock inte väga tyngre än argumenten för en förändring.

• author: Gullberg Nielsen, Anna
• supervisor: My Bergius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Processrätt, Straffrätt, Målsägandebiträde, Unga lagöverträdare
• language: Swedish
• id: 9108846
• date added to LUP: 2023-10-16 08:41:00
• date last changed: 2023-10-16 08:41:00