Grönplanens roller och innehåll: Implementering och inflytande i den fysiska planeringen
(2023) MVEM30 20222Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
Studies in Environmental Science
- Abstract
- In Sweden, municipalities play a decisive part in the spatial planning due to their plan monopoly. Green infrastructure can be applied in spatial planning to reduce the effects of several societal challenges, such as loss of biodiversity and climate change. The purpose of this study is to investigate how green plans are used in physical planning and to identify potential development opportunities to strengthen its roles in the physical planning and in climate adaption. Eleven municipalities were divided into two groups based on the duration of which they had been working with green plans. A content analysis of their green plans and interviews with officials of the eleven municipalities were conducted. The results show that the aims of the... (More)
- In Sweden, municipalities play a decisive part in the spatial planning due to their plan monopoly. Green infrastructure can be applied in spatial planning to reduce the effects of several societal challenges, such as loss of biodiversity and climate change. The purpose of this study is to investigate how green plans are used in physical planning and to identify potential development opportunities to strengthen its roles in the physical planning and in climate adaption. Eleven municipalities were divided into two groups based on the duration of which they had been working with green plans. A content analysis of their green plans and interviews with officials of the eleven municipalities were conducted. The results show that the aims of the green plans retrieved from the content analysis were matching what the officials said about the practical roles of the green plans. The roles were, for example, to secure the inhabitants’ access to green urban spaces and to be a support structure to facilitate the integration of nature considerations in the planning process. Examples of barriers hindering the application of the green plan were economic factors, planning traditions and ignorance regarding the multifunctional properties of greenery. Areas of improvements were the digitalization of the green plans, constructive dialogues between officials and inhabitants or politicians in formulating the green plan, as well as the balance between the strategic guidelines and the practical directions of the documents. Most of the green plans specify their possible roles in adapting to climate change. Still, the conveyed connection between climate adaptation and green infrastructure planning is lacking in the practical stage. In conclusion, focusing on the multifunctionality of green structure and the interaction with other plans seem to be two successful ways of strengthening the green plan’s roles in physical planning and further its connection to climate adaption. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Vi lever i en tid då människor lämnar land för stad och stadskärnor förtätas och fler förväntas få plats på liten yta. Vi lever också i en tid av massutdöende bland växter och djur och skenande klimatförändringar. Att som kommunal tjänsteperson planera för dessa scenarier och samtidigt beakta andra intressen kan vara en utmaning i försöket att skapa livskraftiga miljöer för enskilda individer och hela ekosystem. Planeringen ska samtidigt ske i en komplex, politisk miljö och värna om såväl sociala, ekonomiska, ekologiska som kulturella värden. I dessa intresseavvägningar är det inte konstigt om krockar uppstår!
Att använda grönska i den fysiska planeringen kan vara ett sätt att lösa flera av dessa samhällsutmaningar. Grönstruktur är... (More) - Vi lever i en tid då människor lämnar land för stad och stadskärnor förtätas och fler förväntas få plats på liten yta. Vi lever också i en tid av massutdöende bland växter och djur och skenande klimatförändringar. Att som kommunal tjänsteperson planera för dessa scenarier och samtidigt beakta andra intressen kan vara en utmaning i försöket att skapa livskraftiga miljöer för enskilda individer och hela ekosystem. Planeringen ska samtidigt ske i en komplex, politisk miljö och värna om såväl sociala, ekonomiska, ekologiska som kulturella värden. I dessa intresseavvägningar är det inte konstigt om krockar uppstår!
Att använda grönska i den fysiska planeringen kan vara ett sätt att lösa flera av dessa samhällsutmaningar. Grönstruktur är multifunktionell och kan ge positiva effekter för en rad olika intressen – sociala, ekonomiska och ekologiska. Ur ett klimatperspektiv likaså. Hur samhällen anpassar sig till klimatförändringarnas negativa effekter kallas klimatanpassning, och detta arbete sker bland annat inom byggande och planering. Kommunerna har på en lokal nivå således en nyckelroll i att driva och genomföra klimatanpassningsarbete. Klimatanpassningsåtgärder med hjälp av naturen kan vara ett bra komplement till de traditionella anpassningsåtgärderna som ofta endast har en funktion. Detta är ett arbete som kräver samverkan mellan olika förvaltningar och kompetenser på kommunerna.
Grönplan är ett dokument som i vissa kommuner tas fram som underlag för planeringen av den fysiska miljön, och i synnerhet som stöd i utvecklingen av grönområden. Varför detta dokument inte plockas fram i alla kommuner beror på att det inte finns några lagkrav på att ta fram grönplaner på kommunal nivå.
I denna studie står grönplanens roller i den fysiska planeringen i centrum, alltså hur grönplanerna används. Vilka faktorer som påverkar grönplanernas inflytande i den fysiska planeringen tas också upp, exempelvis konkurrensen med andra intressen. Vidare diskuteras hur grönplanen skulle kunna utvecklas för att kunna få ett större inflytande i den fysiska planeringen samt grönplanens koppling till klimatanpassning. Dessa aspekter studeras för att få en översikt över hur grönplanens roller kan stärkas kopplat till den kommunala fysiska planeringen och klimatanpassningsarbetet. Studien har genomförts genom att studera två kommungrupper, med sammanlagt elva kommuner, som båda jobbar med grönplaner men som har gjort det under olika lång och sammanhållen tidsperiod. Metoderna som har använts är innehållsanalys genom granskning av grönplanerna samt intervjuer med tjänstepersoner som jobbar med grönplanerna på olika sätt i dessa kommuner.
Studien visar att hur grönplanen används i det praktiska arbetet, dess praktiska roller, skiljer sig åt en del mellan kommunerna och beror bland annat på hur de är utformade och vilka ekonomiska och exploateringsrelaterade beslut som fattas i kommunerna. För ökat inflytande i den fysiska planeringen tjänar grönplanen på att vara tydlig och tillgänglig – vilket kan underlättas genom att digitalisera den, koppla den till konkreta åtgärdslistor för implementering av grönstruktur och samordna den med övriga planer, såsom översiktsplan. Detta för att minska risken att de säger emot varandra. Klimatanpassningens uttalade koppling till ekosystemen och grönskan är något otydlig i det praktiska arbetet idag. Ökad förståelse för grönskan och ekosystemens multifunktionella egenskaper och samordning i dessa frågor skulle kunna stärka kopplingen mellan planeringen för grönska och planeringen för klimatanpassningsåtgärder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9108985
- author
- Ragnarsson, Liv LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM30 20222
- year
- 2023
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- green planning, nature-based solutions, green infrastructure, climate adaption, spatial planning, ecosystem-based adaption, climate regulation, grönplan, fysisk planering, grönplanering, naturbaserade lösningar, klimatanpassning, ekosystemtjänster
- language
- Swedish
- id
- 9108985
- date added to LUP
- 2023-02-06 12:23:49
- date last changed
- 2023-02-06 12:23:49
@misc{9108985,
abstract = {{In Sweden, municipalities play a decisive part in the spatial planning due to their plan monopoly. Green infrastructure can be applied in spatial planning to reduce the effects of several societal challenges, such as loss of biodiversity and climate change. The purpose of this study is to investigate how green plans are used in physical planning and to identify potential development opportunities to strengthen its roles in the physical planning and in climate adaption. Eleven municipalities were divided into two groups based on the duration of which they had been working with green plans. A content analysis of their green plans and interviews with officials of the eleven municipalities were conducted. The results show that the aims of the green plans retrieved from the content analysis were matching what the officials said about the practical roles of the green plans. The roles were, for example, to secure the inhabitants’ access to green urban spaces and to be a support structure to facilitate the integration of nature considerations in the planning process. Examples of barriers hindering the application of the green plan were economic factors, planning traditions and ignorance regarding the multifunctional properties of greenery. Areas of improvements were the digitalization of the green plans, constructive dialogues between officials and inhabitants or politicians in formulating the green plan, as well as the balance between the strategic guidelines and the practical directions of the documents. Most of the green plans specify their possible roles in adapting to climate change. Still, the conveyed connection between climate adaptation and green infrastructure planning is lacking in the practical stage. In conclusion, focusing on the multifunctionality of green structure and the interaction with other plans seem to be two successful ways of strengthening the green plan’s roles in physical planning and further its connection to climate adaption.}},
author = {{Ragnarsson, Liv}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Grönplanens roller och innehåll: Implementering och inflytande i den fysiska planeringen}},
year = {{2023}},
}